Jessica Danielsson, Martin Bjökroth och Zübeyde Arslanerkekoglu är finalister i utmärkelsen Årets skyddsombud. Vinnaren utses på skyddsombudens dag i oktober.
3 finalister kvar: De kan bli Årets skyddsombud 2022
3 oktober 2022
Nu har tre finalister utsetts till Tidningen Visions utmärkelse Årets skyddsombud. Grattis! På Skyddsombudens dag, 26 oktober, blir det klart vem som vinner!
”Jag är inte rädd för att ställa obekväma frågor”
Jessica Danielsson
Medicinsk sekreterare på kvinnokliniken, Region Kronoberg. Skyddsombud i 1 år.
Hon är nyfiken av naturen. Det är en av förklaringarna till att Jessica Danielsson vågade tackade ja till rollen som skyddsombud trots att hon fortfarande kände sig ny på arbetsplatsen.
– Jag såg det som en utmaning! Och tänkte att det är en möjlighet att lära sig en massa.
När hon klev in i rollen fanns det ett stort behov av någon som tog ansvar för kollegernas arbetsmiljö. Just nu behöver en ny chef rekryteras och många känner oro inför den förändringen.
– Jag har försökt varit lyhörd för hur det påverkar gruppen. Jag försöker lugna i den mån jag kan och det jag inte vet tar jag med mig och bollar vidare, både med cheferna och med vårt huvudskyddsombud i regionen. Jag är bra på att lyssna in andra och inte heller rädd för att ställa obekväma frågor.
Vad tycker du är viktigt i arbetet som skyddsombud?
– Man måste försöka se till att alla blir sedda och att alla mår bra. Alla kommer kanske inte till tals i en grupp. Då får man försöka hitta andra forum för att de ska kunna föra vad de tycker om hur deras arbetsmiljö ser ut. Och chefen är också en kollega, det får man inte glömma.
”Arbetsgivaren förstår att jag är här för att hjälpa”
Martin Björkroth
Eldriftledare på lokalförvaltningen, Göteborgs stad. Skyddsombud i 2 år.
För Martin Björkroth har det fackliga engagemanget följt honom genom yrkeslivet. Ofta i form av ett uppdrag som skyddsombud.
– Jag tycker om det! Jag vill att arbetsplatsen ska funka och att folk ska må bra och ha en och dräglig arbetsmiljö!
På hans nuvarande arbetsplats jobbar han och kollegerna med att se till att det finns värme och ventilation i kommunens fastigheter. Ett delvis svårt arbete som skyddsombud eftersom riskerna i arbetsmiljön inte uppstår på det gemensamma kontoret.
– Många jobbar ute i fläktrum, på skolor och på äldreboenden. Och det är inte på alla ställen vi kan kontrollera hur det är. Det gäller också nybyggnationer. Där vill vi gärna vara med och kolla så att till exempel inte trappor upp till fläktrum blir för trånga, men det är det väldigt sällan vi blir erbjudna att göra
Vad är du nöjd med i ditt arbete som skyddsombud?
– Jag är väldigt nöjd med att vi jobbar så bra tillsammans. Både tvärfackligt och till viss del med arbetsgivaren. De förstår att jag är här för att hjälpa och inte stjälpa.
”Arbetsmiljölagen är inte förhandlingsbar”
Zübeyde Arslanerkekoglu
Boendestödjare inom socialpsykiatrin, Nacka kommun. Skyddsombud i 20 år.
Zübeyde Arslanerkekoglu har varit skyddsombud på flera olika arbetsplatser. Från att vara en total nybörjare är hon nu både skyddsombud på sin egen arbetsplats och huvudskyddsombud för Vision i Nacka kommun. Även om hon fortfarande ställs inför frågor som inte alltid har några raka svar, har hon nu lärt sig att navigera.
– Arbetsmiljölagen är inte förhandlingsbar. I Sverige är den så tydlig så det är bara att följa den.
För att underlätta arbetet är Zübeyde Arslanerkekoglu med och driver en arbetsmiljöutbildning för både skyddsombud och chefer, som de deltar i tillsammans.
– Det är lättare att få en balans i diskussionen om båda parter har samma utgångspunkt och samma spelregler. Har man en samsyn är det enklare att lösa ett problem innan det växer och blir för stort.
Hur ser du på din roll som skyddsombud?
– Jag ser mig inte som en motpart, jag är ett stöd i arbetsmiljöarbetet. Jag som skyddsombud ska inte döma någon och jag har ingen makt att åtgärda något men jag kan ställa frågorna till dem som ska göra det.
Relaterade artiklar
Lönesatsning: De medicinska sekreterarna fick 100 kronor
100 kronor. Det är vad de medicinska sekreterarna i Region Blekinge fick i snitt – utöver den vanliga löneökningen – efter att ha lyfts fram som en yrkesgrupp med låga löner. ”Man vet inte om man ska skratta eller gråta”, säger en medicinsk sekreterare.
