Sveriges medicinska sekreterare tittar på Danmark

En ny utbildning på akademisk nivå. Högre status och lön. Danmarks hälsoadministrativa koordinatorer är en förebild för Sveriges medicinska sekreterare.

– Jag älskar juridiken! Det blir många spännande diskussioner i klassrummet, till exempel om vad man kan säga om polisen ställer frågor om en patient.

Pernille Bonne Møller Larsen, andraterminsstudent på professionshögskolan Absalon i Næstved, berättar om innehållet på utbildningen till hälsoadministrativ koordinator, eller sundhedsadministrativ koordinator som det heter på danska.

Läs mer: De vill skydda yrke i förändring

Läs även: Medicinska sekreterare får nationell kursplan

– Förutom juridiken läser vi vårdadministration och samordning, hälsa och sjukdom, kommunikation och IT. Lärarna är kvalificerade och engagerade, tillägger Vivi Jane Laursen som går tredje terminen på UCL i Odense.

Liknade Sverige

Vi träffas i fackförbundet HK:s stora glaslåda på Amager i Köpenhamn. HK är den danska motsvarigheten till Vision och organiserar de medicinska sekreterarna. De har en egen avdelning inom HK, som nyligen bytte namn från Danske lægesekretærers till Danske sundhedsadministratorers landsforening.

Med vid mötet är också Nathali Schaap Degn. Hon är landsföreningens ordförande och berättar om yrkets långa resa mot att bli en profession. Den tog sin början för ungefär tio år sedan. På den tiden liknade läget i Danmark på många sätt det som råder i Sverige idag.

”Vi är inte motståndare till digitalisering och taligenkänning. Tvärt om, vi välkomnar dem eftersom de tar hand om uppgifter som vi inte har tid för längre”, säger Nathali Schaap Degn.

– När vården digitaliserades och taligenkänningen började införas trodde sjukhusen att de skulle klara sig utan läkarsekreterarna. Många blev uppsagda. Men det tog bara ett halvår innan det blev uppenbart att det inte fungerade utan oss. Alla återanställdes, säger hon.

Fick inte in mer

Den gamla läkarsekreterarutbildningen var en tvåårig yrkesutbildning som till största delen bestod av praktik.

– Det gick inte att klämma in mer där. Samtidigt hade vårt behov av nya kunskaper och arbetsuppgifter ökat, säger Nathali Schaap Degn.

Facket och de fem regionerna kom överens om att se vad som kunde göras och ett långt arbete följde.

Hösten 2021 kunde så de första 300 studenterna – i konkurrens med 1200 sökande – börja på den nya utbildningen. Den är på akademisk nivå, två och ett halvt år lång och ges vid sex professionshögskolor i landet. Samma skolor som utbildar sjuksköterskor, fysioterapeuter och biomedicinska analytiker.

En del känner sig hotade

Samtidigt fasas läkarsekreterarutbildningen ut. De sista eleverna togs in i augusti.

– Den nya utbildningen ger en mycket mer solid teoretisk grund att stå på, säger Nathali Schaap Degn.

Hon har ägnat mycket tid de senaste åren åt att förklara för läkarsekreterarna att de inte ska känna sig hotade av de hälsoadministrativa koordinatorerna.

Budskapet är att alla tillhör samma yrke, de har bara nått dit på olika sätt. Och alla läkarsekreterare som är anställda av regionerna kan få 30 000 danska kronor om året – plus betald arbetstid – för att vidareutbilda sig i de kursmoduler som de nya läser i sin utbildning.

– Vi har tecknat ett mycket bra avtal. Jag tror att fler och fler inser att det här säkrar yrkets framtid, säger Nathali Schaap Degn.

Praktik med barnsjukdomar

Pernille Bonne Møller Larsen och Vivi Jane Laursen är båda 40 plus och har en bakgrund inom hemtjänsten respektive tand- och sjukvården.

Pernille Bonne Møller Larsen och Vivi Jane Laursen är både ambassadörer för den nya utbildningen och testpiloter som larmar om barnsjukdomarna. ”Ju mer vi läser desto mer inser vi hur stor vi nytta kan göra”, säger de.

Som studeranderepresentanter i landsföreningen träffar de studenter i hela landet. Det är så de får reda på vad som fungerar bra och mindre bra i utbildningen. Ett exempel på det senare är att en del inte känt sig välkomna under praktiken.

– Det finns handledare som bara vill ha praktikanter från den gamla utbildningen och det har saknats en struktur för studenternas lärande under praktiken, säger Vivi Jane Laursen.

Pernille Bonne Møller Larsen gjorde sin första praktik på en öron-, näsa-, halsavdelning. Att vårdpersonalen där hunnit höra lite mer om den nya utbildningen bidrog till att det blev bra, tror hon.

– Jag pratade jättemycket om allt vi lär oss och sa att jag kunde ta en del av sjuksköterskornas och läkarnas uppgifter. Det kändes som att de lyssnade och insåg att de skulle hinna med fler patienter om de släppte lite av administrationen till oss, säger hon.

Deras önskemål inför framtiden är att en av de två praktikperioderna ska vara på sjukhus och den andra i en kommun.

– Det vore intressant att se systemet från en annan sida och koordinera vården och rehabiliteringen från en kommun. En massa patienter faller mellan stolarna i dag, säger Vivi Jane Laursen.

Vill ta in folk från gatan

Nathali Schaap Degns telefon ringer. Det är tidningen Politiken som vill ha en kommentar på ett förslag från Moderaterna i valrörelsen som pågår under Tidningen Vision besök. Partiet vill att sjukhusen ska ta in folk från gatan för att hjälpa doktorerna att skriva maskin.

– Vi har gjort ett stort jobb för att sätta oss själva på kartan men jag inte är säker på att alla politiker vet vad vi gör. Det händer alltid grejer som vi måste hantera, suckar hon när hon kommer tillbaka till rummet.

Karriärvägskartan, efter modell av Londons tunnelbana, ger en överblick över de medicinska sekreterarnas möjligheter, med stationer på de olika inriktningarna, till exempel IT-spåret.

Nästa steg är att ändra yrkesgruppens legala status från ”helpers” (biträden) som jobbar på delegation från läkaren till självständig hälso- och sjukvårdspersonal.

– I dag utför vi alla administrativa uppgifter som håller ihop en patients väg genom systemet, vi analyserar data och förhåller oss till lagstiftningen. Då är det märkligt att vi inte har eget ansvar för det vi gör. Det var länge sedan vi var doktorernas sekreterare, säger Nathali Schaap Degn.