Granskning visar: Sju av tio kollar mejlen efter jobbet

Sju av tio kollar mejlen och andra digitala meddelanden från jobbet när de är lediga. De allra flesta får varken tid eller pengar för det, visar Tidningen Visions undersökning. Men ny lagstiftning för att freda fritiden är på gång.

Det är många som uppskattar friheten som den nya digitala tekniken ger, men samtidigt hackar mejl, chattmeddelanden och telefonsamtal sönder kvällar, helger, vabb, semester och sjukskrivningar. ”Det är verkligen dubbelt. Det underlättar jobbet när jag är tillbaka, men stör min ledighet”, skriver en av dem som svarat på Tidningen Visions undersökning.

---

Läs övriga artiklar i granskningen

Visions ordförande: Outtalade förväntningar stör ledigheten

Jobbar du utanför arbetstid? I Haninge får du betalt

Skiljer du på jobb och privatliv? Kolla in listan med 7 olika typer!

---

Andra typiska kommentarer lyder ”Jag har svårt att skilja på arbetstid och fritid och jobbar ofta från och till även under kvällen” och ”Jag har en tendens att bli sur och grinig mot min familj när det kommer jobbiga mejl”.

Många vill ha kontroll

Hela 70 procent kollar sin mejl eller andra digitala meddelanden på fritiden, trots att det inte finns något uttalat krav på att de ska göra det, visar undersökningen. De flesta svarar att de gör det för att de vill ha kontroll över sin arbetssituation, för att de blir stressade annars eller för att de är nyfikna på vad som händer på jobbet.

Undersökningen visar också att många är osäkra på vad som egentligen gäller kring när man ska vara tillgänglig och inte. Det är mycket ovanligt att det finns en policy på arbetsplatsen kring hur man ska hantera frågan. Många har istället skapat hemsnickrade regler kring hur de hanterar hur mycket de ska vara nåbara. En del väljer exempelvis att besvara mejl som går snabbt att svara på, andra väljer att hantera mejl som berör en begäran om att få ut offentlig handling.

Nytt EU-direktiv på gång

Rätten att koppla bort jobbet och inte vara tillgänglig på telefon, mejl, chatt och via olika sociala medier är på tapeten i många länder i Europa. I Frankrike finns till exempel sedan sex år tillbaka en lag som ska skydda anställdas fritid och i Tyskland har stora industriföretag frivilligt infört begränsningar för arbetsgivarnas möjligheter att kontakta sin personal utanför arbetstid.

Facken och arbetsgivarnas internationella organisationer ligger nu i startgroparna för att dra igång förhandlingar om ett EU-direktiv som ska reglera arbetsgivarens möjligheter att kontakta anställda efter arbetstidens slut.

Att bli kontaktad i jobbärenden utanför kontorstid är inget ovanligt. Vanligast är att bli kontaktad under mornar och kvällar, men det händer även under semestern och när man vabbar eller är sjuk, visar Tidningen Visions undersökning. ”Vi förväntas ständigt vara tillgängliga”, skriver en person. Och ytterligare en uttrycker det så här ”Arbetet har blivit mer flytande sedan pandemin, på gott och ont. Mest ont när det kommer till förväntade svar.”

Jobbar gratis efter arbetstid

De allra flesta får inga pengar för tiden de lägger ner på att vara tillgängliga för arbetsgivaren. En förkrossande majoritet får inget alls betalt för besväret, medan en mindre del får kompensation i tid. En mycket liten del får pengar.

Att hela tiden vara nåbar kan i längden vara riskfyllt och leda till långtidssjukskrivning, menar Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet.

– Att ständigt vara tillgänglig är en riskfaktor. Vägen mot ohälsa går via att man inte återhämtar sig och inte får den nedvarvning man behöver. Då reagerar hela det fysiologiska systemet på det. Till slut orkar man inte mer. Man behöver lära sig att stänga av jobbet ibland och även att stänga ner olika arbetsuppgifter, säger han.

"Viktigt att sätta gränser"

Att ha anställda som alltid är lätta att kontakta och glatt svarar på meddelanden vare sig det är fredagskväll eller julafton låter som en dröm för en arbetsgivare med en dygnet runt verksamhet. Men att låta bli att sätta gränser kring eller låta bli att respektera medarbetarnas tillgänglighet kan straffa sig i längden, menar Gunnar Aronsson.

– Den som har ett långsiktigt intresse av att verksamheten ska fungera och vill behålla erfarna medarbetare borde bry sig och sätta gränser kring tillgängligheten, säger han. Gunnar Aronsson.

Men att ha mer flytande gränser är en utveckling som många också uppskattar på grund av den ökade individuella frihet det ger och möjligheten att få ihop kraven i arbets- och familjelivet på ett lättare sätt. Den nya friheten har dock en baksida. Det anser Calle Rosengren, psykolog och docent vid Lunds universitet som studerat hur människor hanterar det gränslösa arbetslivet.

– Den psykosociala ohälsan ökar i takt med att arbetslivet blir allt mer gränslöst. Det är svårt att sätta gränser om man har ett kunskapsintensivt arbete som man kan sköta på distans. Man kan alltid göra lite mer och bättre.

På väg mot ny syn på tid

Calle Rosengren menar att vi just nu är inne i ett skifte där vi går från den industriella synen på tid med en uppdelning mellan arbete och fritid, till en mer förindustriell syn där all vaken tid på dygnet är potentiell arbetstid. Det innebär att synen på arbete blir mer uppgiftsorienterad, det vill säga arbetet är klart när uppgiften är slutförd.

Det finns många olika sätt att hantera de allt mer suddiga gränserna i arbetslivet. Men att det skulle vara en generationsfråga hur mycket man väljer/klarar av att hantera det gränslösa arbetet, håller inte Calle Rosengren med om.

– Nej, det stämmer inte. Det kan fungera att jobba så under en kortare period i livet, men i längden är det en riskfylld strategi. Den stora utmaningen är att se till att arbetsbelastningen är rimlig. Det ska inte vara så att man måste jobba på kvällar och nätter för att hinna med jobbet.

Så gjordes undersökningen: Tidningen Vision skickade i maj ut en undersökning till 6 000 medlemmar i Vision, varav cirka 1 000 svarade. Det motsvarar en svarsfrekvens på 17 procent.