Var fjärde socialarbetare vill ha skyddade personuppgifter

Varannan som jobbar inom socialt arbete har utsatts för hot eller våld och en av fyra vill ha skyddade personuppgifter.

De mest utsatta yrkesgrupperna är socialsekreterare och behandlingspersonal på HVB-hem eller stödboenden, enligt undersökningen som drygt 1 400 personer svarat på. I denna grupp har majoriteten utsatts under senaste året.

Sara Gustavsson Roxell.– Det är mycket allvarligt. Vi vet att sådana här händelser påverkar människor och skapar rädsla och otrygghet, säger Sara Gustavsson Roxell, socialpolitisk strateg på Vision.

Få polisanmälningar

Men trots att det är så vanligt med hot och våld polisanmäls endast var femte incident.

Viktoriya Levin, huvudskyddsombud för Vision i Göteborgs stad och socialsekreterare på barn- och ungdomsenheten, menar att det är en väldigt låg siffra.

– Jag tror att det ser ut så för att medarbetarna ofta inte vill ha med sitt eget namn på polisanmälan som sedan blir offentlig. Därför vore det bra om arbetsplatsen kunde stå som avsändare i stället. Då skulle den enskilda individen inte behöva oroa sig lika mycket för repressalier.

Undersökningen visar också att var tredje vill att arbetsgivaren ska stå som ansvarig för beslut som tas i samband med myndighetsutövning. I dag skriver socialsekreteraren ofta under själv med sitt namn. Dessutom skulle en fjärdedel vilja ha skyddade personuppgifter på grund av sitt yrke.

Både jag själv och andra på min arbetsplats har utsatts.

Viktoriya Levin är en av dem som varit med om att bli hotad i samband med sin yrkesutövning.

– Både jag själv och andra på min arbetsplats har utsatts. När sådana saker händer är det jätteviktigt att cheferna tar det på allvar. Att man fångar upp det snabbt och att det inte blir en långdragen process av det hela.

Även anhöriga drabbas. Nästan en fjärdedel av dem som utsatts och ­jobbar i den sociala sektorn svarar att en närstående blivit föremål för hot, våld, förtal eller personangrepp som en följd av den svarandes yrkesut­övning.

Läs mer: Var fjärde HVB- och LSS-anställd utsatt för våld

Var tredje saknar stöd

Tre av tio uppger att de inte fått något eller otillräckligt stöd av arbetsgivaren efter att de utsatts. Lika många anser att arbetsgivaren gör för lite för att förebygga hot, våld och kränkningar.

– Arbetsgivarna får inte ett särskilt högt betyg när det gäller det här, säger Sara Gustavsson Roxell.

Det ska självklart vara ett arbetsgivaransvar att polisanmäla när något hänt, anser hon.

– Man ska inte ensam behöva driva ett hot eller en våldsincident som ett rättsligt ärende. Det blir ett mycket utsatt läge. Att förbättra arbetet för trygga arbetsplatser är också viktigt. Att göra riskanalyser och vidta åtgärder när det behövs, exempelvis genom att vara två personer i riskfyllda situationer.

Pressas av kriminella

Nyligen publicerades en annan rapport som Göteborgs stad låtit
göra som slår fast att det finns en tystnadskultur bland stadens tjänstemän. Den innebär bland annat att personer som jobbar i den sociala sektorn känner sig pressade av kriminella nätverk när de fattar beslut eller arbetar på ett sätt som går på tvärs med de kriminellas intressen. 

Viktoriya Levin har personligen inte drabbats av detta, men bekräftar att det är något som förekommer i staden. Hon menar att denna typ av hot ökat på senare år.

– Tidigare gick man inte in på samma sätt och hanterade svåra problem. När man började omhänderta barn som befinner sig i en kriminell miljö kom hoten på ett annat sätt. Det har också skett en utveckling kring hur socialtjänsten hanterar hedersfrågor, vilket också skapar fler hot.

Läs mer: Granskning visar att allt färre vågar kritisera på jobbet