Ser positivt på framtiden för yrket medicinsk sekreterare

Medicinska sekreteraren Karin Persson har tagit ­steget vidare och jobbar med digital utveckling av journalsystem. Hon ser positivt på framtiden för yrket. ”Vår kompetens behövs både i förändringsarbetet och inom vården”.

Karin Persson stegar raskt upp för de hundraåriga trapporna på Landskrona lasarett. I förbifarten hälsar hon på en hel rad gamla kolleger. Trots att hon bara jobbade här i två år hann hon med fyra olika enheter – överviktsmottagningen, logopeden, neurologen och en sväng på akutmottagningen.

– Jag trivs med mycket och vill gärna göra olika saker, konstaterar hon.

Läs även: Medicinska sekreterare kan få nationell kursplan

Framför allt har hon digitaliserat information och skapat rutiner på de enheter hon jobbat på. Hon visar ett av sina gamla arbetsrum där hyllorna nu gapar tomma efter att hon reducerat raderna av pärmar. Hon har också ­säkerställt att rätt person har åtkomst till rätt patientuppgifter och att allt förvaras enligt regelverket. Dessutom har hon ställt mängder av frågor: Varför gör vi så här? Hur kan vi göra bättre?

Hjärnan går igång

– Jo, jag har nog rört om i grytan lite, medger hon. Och det kan såklart kännas jobbigt med förändringar om man är van vid att arbeta efter ett visst system. Men jag har också lärt mig jättemycket av dem som har jobbat här länge. Deras kunskap behövs ju fortfarande även om vi har nya verktyg för att hantera den.

"Jag vet att många medicinska sekreterare har blandade känslor inför den digitala utvecklingen", säger Karin Persson.

Om Karin Persson får ett bra svar på varför man gör på ett visst sätt, brukar hon nöja sig. Men det händer också att arbetssätten mest handlar om inövade rutiner och då går hennes hjärna genast igång på vad som kan förbättras för att tillgodose de behov som finns just nu. Så var det exempelvis på hennes senaste arbete på överviktsmottagningen där hon blev projektledare för ett nytt digitalt behandlingsprogram.

– Som medicinska sekreterare är vi ju mycket av servicepersoner. Personer som avlastar de övriga professionerna med administration, organisation och att skapa ordning och reda. Det är vi bra på och det måste vi själva våga lyfta upp. Vi måste också peka på nya områden där vi kan vara till nytta. På så sätt kan vi skapa och utveckla vårt eget värde, säger hon.

Behovet försvinner inte

Med det synsättet behöver hon inte vara rädd för att nya digitala verktyg, som exempelvis taligenkänning, gör medicinska sekreterare överflödiga.
I stället ser hon det som en möjlighet att utvecklas och att bredda kunskapen i yrket. För bra administratörer kommer alltid att behövas inom sjukvården, menar hon.

Karin Persson ser nya uppgifter för de medicinska sekreterarna och är övertygad om att yrkesgruppen inte är hotad.

– Journalskrivandet kommer att minska. Och innehållet i yrket kommer att förändras. Men jag ser det mer som att vi äntligen kommer att hinna med allt annat vi också gör.

Läs även: De vill skydda yrke i förändring

Har paraplysyn

Sedan Karin Persson avslutade sin utbildning till medicinsk sekreterare 2017 har hon – förutom på de fyra enheterna på Landskrona lasarett – jobbat på vårdcentral och inom rikstäckande hjärtsjukvård i Lund.

– Fördelen är att jag har kunnat ta med mig bra arbetssätt från ett ställe till ett annat. Jag har fått lite paraplysyn som hjälper mig att skapa överblick.

– Men, tillägger hon. Jag hade ju inte kunnat jobba på det här sättet om jag inte haft en chef i ryggen som har drivit på och också vill förändra och utveckla.

I höst har hon tagit ännu ett steg och är nu anställd som systemanalytiker för Region Skånes nya digitala vårdsystem Millennium. Här är hennes uppgift, att utifrån sin kunskap från verksamheten, vara med och utveckla journalsystemet och testa så att rätt uppgifter hamnar på rätt ställe.

Medveten om andras rädsla

Hon är fullt medveten om att många av hennes kolleger har blandade känslor för den digitala utvecklingen som hon nu är en del av.

– Rädslan handlar nog framför allt om hur man ska hitta sin roll utifrån de nya förutsättningarna, säger hon och fortsätter:

– Det blir en resa i att mötas. Att ta med gamla erfarenheter in i den nya tekniken. Hur kan vi dra nytta av båda?

Karin Persson tog fram det digitala behandlingsprogrammet på överviktsmottagningen. Nu har Malin Lenngren tagit över som projektledare.

För Karin Persson är övertygad om att de medicinska sekreterarnas kompetens och funktion inte är hotad. Tvärtom ser hon nya uppgifter för yrkesgruppen. Exempelvis kräver de digitala systemen mer kodning av olika diagnoser så att allt hamnar på rätt ställe. Dessutom ser hon många möjligheter att ta över arbetsuppgifter som en del av arbetet med RAK – rätt använd kompetens – som Vision drivit under flera år.

– Vi måste vara aktiva och fundera: Hur kan vi bäst avlasta läkare för att underlätta deras administration? På akuten kan man vara med som medicinsk sekreterare och skriva direkt.

Men i vanliga planerade besök? Hur gör vi där? Det finns fortfarande många frågor att fundera över och jag vet inte var det landar.

Utbildad flygtekniker

Problemlösaren Karin Perssons första utbildning var till flygtekniker och efter gymnasiet jobbade hon med att besiktiga bilar på Bilprovningen.

– Där finns många paralleller till yrken inom vården. Från att ha örnkoll på vartenda verktyg i verktygslådan till att bemöta alla typer av människor professionellt.

Nu svarar hon på frågor när det behövs från sin tidigare kollega Malin Lenngren, som har tagit över som projektledare för det digitala behandlingsprogrammet på överviktsmottagningen i Landskrona.

Hon tittar upp mot Malins anslagstavla där det står: ”Jag kanske inte är någon superhjälte, men jag är medicinsk sekreterare och det är tillräckligt”.

Håller du med? Stämmer det?

– Ja, Gud ja, säger Karin Persson och skrattar.