Så ser du till att få utbildning på jobbet

Sex av tio får tillräckligt med kompetensutveckling på jobbet. Har du blivit utan? Bästa sättet att ändra på det är att göra en plan med chefen.

Kompetensutveckling ger förstås nya verktyg i jobbet. Men det ger också mer motivation och arbetsglädje. Det visar en färsk undersökning från Vision där drygt 4 100 medlemmar svarat på frågor om hur deras kompetensutveckling ser ut.

Det är långt ifrån alla som får lära nytt på jobbet, visar enkäten. Fyra av tio saknar goda möjligheter till kompetensutveckling. Den som jobbar som exempelvis handläggare, nämndsekreterare, utredare eller som chef har bäst möjligheter till kompetensutveckling. Bland dessa får 70–75 procent utvecklas på sitt jobb.

Sist hamnar vårdadministratörer, där bara drygt 40 procent har goda möjligheter till det.

Sett till sektor toppar trossamfunden stort. Där har tre av fyra möjlighet till kompetensutveckling. Därefter kommer privat och kommunal sektor, 58 procent, och sist hamnar regionerna på 53 procent.

Enkäten skickades ut i början av året, och då svarade majoriteten att de inte kunnat kompetensutveckla sig senaste tolv månaderna. Vanligaste orsaken är inte särskilt förvånande: coronapandemin har krävt andra prioriteringar. Andra förklaringar är att det saknas pengar och att arbetsgivaren inte har någon rejäl plan för kompetensförsörjning.

Gör en kompetensplan

En lyckad strategi för att försäkra sig om att man verkligen får utveckla sig på jobbet är att se till att göra en kompetensutvecklingsplan med sin chef. Undersökningen visar att nästan alla som haft en plan också har genomfört den.

Den som har en plan upplever i högre grad än genomsnittet att arbetsgivaren tar tillvara på kunskaperna och känner sig inte orolig för att kompetensutvecklingen är otillräcklig för att möta framtidens arbetsmarknad, enligt undersökningen.

Att göra en kompetensplan är enkelt, och kan påverka lönen positivt.

Läs mer: Experten tipsar om hur du gör en kompetensplan

Norrköping sticker ut

Sara Karlsson.

Norrköpings kommun är en av många arbetsgivare som satsar på kompetensutveckling. Här gör varje chef och medarbetare en individuell plan under medarbetarsamtalet och all utbildning utförs på arbetstid.

Sara Karlsson är stödpedagog inom LSS i Norrköping och jobbar tätt ihop med sin chef i ett kompetensutvecklingsprojekt som pågått i över ett år. Där utbildas ett trettiotal medarbetare i värdegrundsfrågor och etiska dilemman.

– Kompentensutveckling för mig är jätteviktigt för att säkerställa att jag och mina kolleger får evidensbaserad kunskap, vilket kvalitetssäkrar vår verksamhet, säger Sara Karlsson, som varje år gör en individuell kompetensutvecklingsplan med sin chef.

Arbetsgivaren satsar och det är bra.

Hannele Mitrunen, huvudskyddsombud i Norrköping

Hannele Mitrunen.

I Norrköping har kommunstyrelsen i tio års tid avsatt sammanlagt drygt 60 miljoner kronor i en särskild fond för att höja de anställdas kompetens. Kontoren söker själva medel ur fonden och kan också använda öronmärkta statliga pengar.

Hannele Mitrunen är huvudskyddsombud i Vision och har som jobb att samordna all kompetensförsörjning på vård- och omsorgskontoret. Varje år uppdaterar hon intranätet med tips på hundratals nya utbildningstillfällen.

– Arbetsgivaren satsar och det är bra. Exempelvis kan man få gå en högre utbildning på arbetstid om man inte har någon sedan innan. Eller få hjälp med språket om man har svårt med det. Vi tar också tillvara på varandras kompetens via internutbildningar, säger hon.

Arbetsgivaren: Vill att medarbetarna ska stanna

Eric Larsson, tillförordnad personaldirektör i Norrköping, tycker att möjligheten till kompetensutveckling gör att kommunen är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna vill stanna.

Eric Larsson.

– För att klara det politiska uppdraget måste vi ha medarbetare som känner sig trygga och säkra i sina jobb. Medarbetarna är vår verksamhet och om de inte är bra på sina jobb blir de tjänster vi levererar inte bra, därför är kompetensutveckling viktigt. Det handlar också om att vi vill att våra medarbetare ska vara fortsatt anställningsbara i framtiden, säger han.

Läs mer: Därför satsar kommunala bolaget i Umeå på kompetensutveckling

Vision: Kompetensutveckla för att klara framtiden

Välfärden står inför utmaningar framöver när det gäller tillgång till arbetskraft. Om man arbetar på samma sätt som i dag och ersätter de som pensioneras så kommer drygt 470 000 personer behöva anställas under en tioårsperiod – och en stor del inom vård och omsorg, enligt en rapport från Sveriges Kommuner och Regioner.

Att kompetensutveckla befintlig personal är ett sätt för att klara utmaningarna, menar Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.

Veronica Magnusson.– Det finns en stor oro bland arbetsgivarna att det framöver inte ska finnas tillräckligt med medarbetare med rätt kompetens. Därför är det viktigt att redan nu se till att den personal man har får rätt utbildning. Det handlar om att få fler att vilja jobba kvar i sektorn, säger hon.

Vad gör facket för att fler ska höja kompetensen?

– Vi jobbar ständigt med att man ska ha goda förutsättningar att göra sitt jobb. Att det ska finnas kompetensutvecklingsplaner och att man ska ha dialog på arbetsplatser om vilken kompetensutveckling som krävs. Vi har tecknat omställningsavtal som möjliggör både vidareutbildning och ekonomiskt stöd om det är så att man riskerar att bli av med sitt jobb.

Om man vill ha mer kompetensutveckling men arbetsgivaren säger nej, vad gör man då? Kan facket hjälpa till?

– Vänd dig till oss och fråga om råd. Arbetsgivaren har ett ansvar att se till att man har rätt kunskap för att kunna göra sitt jobb. Vi kan inte tvinga fram kompetensutveckling rent formellt, men vi kan ta upp en dialog med arbetsgivaren och fråga om det finns en kompetensplan.