De vill skydda yrke i förändring

Nu bildar de medicinska sekreterarna en arbetsgrupp för att titta på titeln, utbildningen och arbetsuppgifterna. Alla frågor hänger ihop, enligt Margareta Hellman och Slavica Olander som tar plats i gruppen.

– Vi behöver säkra vår roll i vården, säger Margareta Hellman, Region Kronobergs representant i Visions nätverk för medicinska sekreterare och en av dem som tar plats i den nya arbetsgrupp som ska ta ett större grepp om professionsfrågorna.

Oroas du av taligenkänning? Du är inte ensam.

Redan 2015 arbetade en annan grupp där hon deltog med frågan om en nationell utbildningsplan för yrket, för att säkerställa en hög och enhetlig kompetens i hela landet. 2016 ville en statlig utredning ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en sådan utbildningsplan, dels för medicinska sekreterare och dels för undersköterskor.

Undersköterskeutbildningen har sedan fått nationella kunskapskrav och nu ska även yrkets titel skyddas. Det innebär att det ska krävas både rätt utbildning och ett särskilt yrkesbevis för att få kalla sig och jobba som undersköterska.

Taligenkänning tar över

Men för de medicinska sekreterarna har det inte hänt något konkret, trots Visions påverkansarbete och välvilliga signaler från regeringshåll.

Samtidigt har digitaliseringen tagit stormsteg, med självincheckning för patienter och taligenkänning som tar över mycket av journalskrivandet. Frågan om hur yrket ska se ut i framtiden har blivit akut.

– Vi ska nu prata om hur vi ska få både en bra grundutbildning och en skyddad titel. Ska det bli verklighet måste vi definiera vad vi ska jobba med. Det är dags att på riktigt ta tag i alla dessa frågor för de hänger ihop, säger Margareta Hellman.

Oro och möjlighet

Arbetsuppgifterna är centrala. I Region Halland började 2019 en grupp med tio medicinska sekreterare diskutera vad digitaliseringen kan innebära.

Slavica Olander. Foto: Privat.

– En del är oroliga och vill inte bli av med ”skrivet”, andra ser förändringarna som en möjlighet till kompetensutveckling, säger Slavica Olander, Region Hallands representant i nätverket och även hon med i den nya arbetsgruppen.

Hon tog fram en rapport från diskussionerna i Halland och lämnade den till regionen.

– Där jobbar man nu med vår yrkesutveckling. Det handlar bland annat om vilka arbetsuppgifter vi kan ta över från läkare och sjuksköterskor så att kompetensen i vården används på rätt sätt, säger hon.

Framför allt sjuksköterskorna är på en del håll ovilliga att lämna ifrån sig administrativa uppgifter. Därför är det, enligt Slavica Olander, viktigt att frågan lyfts till arbetsgivaren centralt så att inte varje enhet bestämmer själv.

Dags att enas om namnet

Ska titeln skyddas måste alla medicinska sekreterare och vårdadministratörer enas om ett namn. Både Slavica Olander och Margareta Hellman vill att det medicinska i yrkesrollen, den vårdnära administrationen, ska finnas kvar i titeln.

– Det visar på det exklusiva i yrket och skiljer det från annan administration, säger Margareta Hellman.

Mariela Ferré Hofman, ledamot i Visions förbundsstyrelse och själv medicinsk sekreterare, välkomnar att nätverket driver professionsfrågorna.

– När arbetsgruppen har kommit med sina slutsatser och de har beretts på tjänstemannanivå tänker jag lyfta ärendet till förbundsstyrelsen, säger hon.