Vill få sociala företag att lyfta

På många håll blir de arbetsintegrerande sociala ­företagen utkonkurrerade av kommunen. I Falkenberg har man valt en annan väg. ”De här företagen breddar näringslivet och ger stora samhällsvinster”, konstaterar Johanna Fredriksson.

På en rosa pläd i en fåtölj på hunddagiset Tassa in ligger Texas och tar en förmiddagslur. I båset bredvid tittar Diana upp med nyfikna ögon bakom svartburrig päls.

– I dag är det runt 25 hundar här, säger Eva-Lena Bengtsson och pekar på plan­eringstavlan där man kan se att Cola, Lily och Nelson med flera har checkat in.

– Det blir en hel del busande, borstande och många promenader. Alla hundar får en kort och en lång promenad om dagen, berättar hon.

Vägg i vägg med Tassa in ligger Mimosa snickeri. En frisk doft av trä möter i dörren. Längre in trängs färggranna fågelholkar och skärbrädor med en och annan stor leksaksbil med rattar och hjul.

– Ja, här snickrar och målar vi, konstaterar Rolf Hansson och berättar att de ritar och tillverkar möbler och leksaker. Främst till förskolor och lekparker men också till privatpersoner.

Blivit egna förtagare

Speciellt för Tassa in och Mimosa är att de tidigare varit kommunala verksamheter som knoppats av och nu är arbetsintegrerande sociala företag. Både Rolf Hansson och Eva-Lena Bengtsson har därmed tagit steget från kommunanställda till egenföretagare. Ett steg som inte alltid varit helt lätt.

– Jag sov bättre på nätterna förr, säger Rolf Hansson och berättar att det framförallt så här i början av året är svårt med lönsamheten.

– Men vi är mer självständiga nu och kan göra ett upplägg som passar oss. Där vi kan investera tillbaka vinsten i företaget, inflikar Eva-Lena Bengtsson.

Jag kan tänka mig att många kommuner tycker att det är komplicerat att byta företagsform.

Johanna Fredriksson, samordnare.

– Den här verksamheten hade inte funnits om inte vi hade fått möjlighet att ta över den, konstaterar Rolf Hansson.

En viktig person i deras resa till entreprenörskap är Johanna Fredriksson, arbetsmarknadscoach och samordnare för socialt företagande vid kommunens arbets marknadsavdelning.

– Vår utveckling i Falkenberg har gått relativt fort. År 2011 visste vi inte ens vad arbetsintegrerande sociala företag var. I dag har vi sju stycken som sysselsätter runt 100 personer. Det är en ganska stor andel för en kommun på 45 000 invånare, säger hon.

Kurser i entreprenörsskap

Bakgrunden är ett politiskt beslut att hitta alternativa driftsformer till de arbetsverksamheter som drevs i kommunens regi. En process inleddes 2013 för att rusta de anställda att ta över företagen. Det var en rad möten, samtal och studiebesök samt kurser i entreprenörskap, ekonomi och olika yrkesfärdigheter. Nu har företagen stått på egna ben sedan 2014 respektive 2017.

– Det är tuffare än vad man tror. Men vi har hög efterfrågan och klarar oss, konstaterar Eva-Lena Bengtsson.

Förutom sin kärnverksamhet är företagens affärsidé att sälja arbetsträningsplatser till kommun och arbetsförmedling.

– Många behöver komma in i rutiner, få tider att passa och ta ansvar. Här får de också lära sig hantera maskiner och grundläggande snickeriträning, säger Rolf Hansson.

Utmärkande för arbetsintegrerande sociala företag är att alla som arbetar i dem själva har någon form av egen problematik i bagaget. Det kan vara sjukdom, utbrändhet, långtidsarbetslöshet, missbruk, kriminalitet eller något annat. För dem som arbetstränar innebär det att de får tydliga förebilder och kommer in i ett sammanhang där de känner sig behövda och möts av förståelse.

– Samhällsvinsten är enorm. Vad hade hänt med dem som arbetar här om vi inte hittat den här lösningen? Tyvärr hade nog många blivit bidragsberoende eller hamnat i utanförskap, säger Johanna Fredriksson.

Enligt Tillväxtverket finns det 350 arbetsintegrerande sociala företag i Sverige. I dag sysselsätter företagen runt 10 000 personer. Men även om man i Falkenberg ser vinsterna med de sociala företagen resonerar inte alla kommuner likadant. På några ställen i landet tycker företrädare för arbetsintegrerande sociala företag att de blir utkonkurrerade av kommuner som i stället för att knoppa av själva startar upp egna verksamheter som exempelvis loppisar, cykelverkstäder, hunddagis och snickerier. Det vill säga verksamheter som ofta förekommer i de sociala företagen.

Arbetsträning första steget

– Jag kan tänka mig att många kommuner tycker att det är komplicerat att byta företagsform. Hur hanterar man motstånd? Vilken kunskap behövs? Även för oss i Falkenberg har det varit en resa och en lärprocess där vi bland annat fått stort stöd av Coompanion Halland, säger Johanna Fredriksson.

Falkenbergs kommun har också några egna arbetsträningsplatser, bland annat en secondhandaffär, kvar i egen regi.

– Jag ser det som ett komplement. Det första steget för att arbetsträna kanske är i en kommunal verksamhet, nästa steg ett arbetsintegrerat socialt företag och sista steget i näringslivet. För oss är det bra att ha många verktyg och en bredd. Men i dag skulle vi vara väldigt försiktiga med att starta upp något nytt som kunde konkurrera ut de sociala företag som finns.

Från och med årsskiftet är inte Johanna Fredrikssons funktion som samordnare för sociala företag kvar i kommunen. Enligt henne har företagen gått in i ett annat skede där de framförallt behöver hjälp med marknadsföring och företagsutveckling.

– Vi kommer att ge fortsatt stöd kring frågor om arbetsträningsplatser men också bolla vidare till andra delar inom kommunen. Dessutom finns det stora vinster i att företagen själva går samman och nätverkar.