Blev omplacerad efter insändare
27 maj 2020
Medicinska sekreteraren Ingrid Leirnes blev omplacerad sedan hon kritiserat arbetsgivarens hantering av coronapandemin i en insändare. En bestraffning enligt Vision, som begär skadestånd av Region Västerbotten.
Det började den 5 april då Ingrid Leirnes skrev ett inlägg i Facebookgruppen för förtroendevalda i Vision. Hon berättade att det ansågs okej att jobba med snuva, hosta och feber upp till 38,5 grader på hennes arbetsplats – hälsocentralen i Bureå utanför Skellefteå – och frågade hur andra arbetsgivare såg på sjukfrånvaro i coronatider.
Som skyddsombud hade hon flera gånger försökt diskutera frågan med sin närmaste chef, men fått till svar att det inte gick att bedriva någon verksamhet om alla skulle vara hemma och sjuka.
Någon i Facebookgruppen tog en skärmdump av inlägget och skickade det till regionledningen – som vidarebefordrades till verksamhetschefen för hälsocentralen.
Friskvård ifrågasattes
– Verksamhetschefen hade ett obehagligt samtal med mig där hon sa att jag skulle sluta skriva om sånt här på Facebook. Jag försökte förklara att det var en privat grupp för förtroendevalda men hon menade att det var fel att diskutera med facket, säger Ingrid Leirnes.
Efter samtalet började hon känna sig bevakad och ifrågasatt – till exempel när hon ville utnyttja friskvårdstimmen och möjligheten att flexa, vilket inte varit något problem tidigare. Före Facebookinlägget hade hon, i egenskap av skyddsombud, drivit att en kollega skulle få ett höj- och sänkbart skrivbord. Nu blev hon ifrågasatt även för detta.
Konfronterad på morgonmötet
Den 25 april skrev Ingrid Leirnes igen – denna gång en insändare i tidningen Norran, där hälso- och sjukvårdsdirektören i Region Västerbotten några dagar tidigare uttalat att ingen behövde vara rädd att smittas av Covid-19 vid regionens vårdinrättningar. I insändaren skrev hon bland annat:
”Jag som medicinsk sekreterare på Bureå hälsocentral skulle vilja rekommendera motsatsen, gör allt i din makt för att undvika att söka vård… Personal jobbar trots förkylningssymptom.”
På morgonmötet fick jag veta att förtroendet för mig var i botten och att jag inte var lämplig att möta patienter.
Ingrid Leirnes
– På morgonmötet första jobbdagen efter detta fick jag veta att förtroendet för mig var i botten, att jag inte var lämplig att möta patienter och inte längre välkommen att jobba i Bureå. Jag var helt chockad, berättar Ingrid Leirnes, som har arbetat på hälsocentralen sedan 2017.
Mycket på fötterna
Samma dag blev hon flyttad till systercentralen i Ursviken, där hon varit sedan dess. Hon ringde facket och fick kontakt med Lars Burström, ordförande för Vision i Region Västerbotten. Han har nu lämnat in en framställan om tvisteförhandling till regionen.
Vision begär skadestånd för både Ingrid Leirnes och förbundets räkning eftersom man anser att hon har utsatts för repressalier i strid med både kollektivavtal och lag, och både som anställd och förtroendevald (se faktaruta).
– Vi har mycket på fötterna för att kunna driva ärendet, säger Lars Burström.
Skadeståndsbeloppet preciseras vid tvisteförhandlingen som äger rum den 8 juni.
Marina Bokvist är verksamhetschef för hälsocentralerna i Bureå och Ursviken. Hon vill inte kommentera omplaceringen av Ingrid Leirnes eller ärendet i övrigt. I ett mejl till Tidningen Vision skriver hon att man avvaktar regionens egen utredning.
Brotten enligt Vision
- Repressalier mot den som använder sin meddelarfrihet, till exempel genom att skriva en insändare, är ett grundlagsbrott. Omplaceringen utgör också brott mot Medbestämmandelagen (MBL), kollektivavtalet och lokalt samverkansavtal.
- Att konfrontera en anställd vid personalträffar, som arbetsgivaren gjorde när Ingrid Leirnes ställdes till svars på morgonmötet, är ett brott mot det lokala samverkansavtalet samt kränkande särbehandling.
- När Ingrid Leirnes ifrågasattes för att ha drivit en arbetsmiljöfråga och för att hon kontaktade sitt fackförbund kränktes hon som skyddsombud. Det var också en föreningsrättskränkning samt brott mot Arbetsmiljölagen, Förtroendemannalagen och föreningsfriheten enligt MBL.