Få visslar för att stoppa mygel

Inte ens var femte ­kommun har en vissel­blåsarfunktion där ­anställda kan slå larm om de misstänker att ­chefer fifflar på jobbet. Och väldigt få anställda som har möjligheten använder den. Nu skärper EU reglerna.

År 2021 blir det obligatoriskt för alla kommuner och regioner att ha en visselblåsarfunktion där anställda kan slå larm om de misstänker att höga chefer eller politiker ägnar sig åt oegentligheter som korruption, jäv, bedrägerier, stöld eller otillåtna bisysslor.

Men i dag är det bara knappt var femte kommun som har en visselblåsarfunktion. Bland regionerna är andelen något högre.

Tidningen Visions undersökning visar också att väldigt få anställda använder möjligheten att slå larm. Bland de 36 arbetsgivare som har en visselblåsarfunktion har hälften inte fått in en enda anmälan hittills i år. Bara fem har fått in fler än tio anmälningar.

Ingen anmälan sedan 2016

Linköping, Sveriges femte största kommun, har haft en visselblåsarfunktion sedan 2016. I år har ingen anmälan kommit in och sedan starten rör det sig bara om en handfull ärenden.

– Ingen anmälan som har kommit in har lett till något avslöjande om oegentligheter, säger kommunens chefsjurist Jenny Björkholm.

Jenny Björkholm kan inte med säkerhet säga varför så få använder visselblåsarfunktionen. En förklaring kan vara att funktionen inte är så känd bland de anställda.

– Ett revisionsföretag som granskade vårt arbete kring korruption och oegentligheter för ett år sedan konstaterade att det finns en kanal som i viss mån är känd hos personalen men som kan behöva tydliggöras ytterligare. Kommundirektören har nu fått i uppdrag att göra visselblåsarfunktionen mer synlig och tydlig.

Göteborg först ut

Göteborg var först i landet att inrätta en kanal för visselblåsare. Året var 2011 och upprinnelsen var Uppdrag gransknings reportage om flera misstänkta fall av korruption. Sedan dess har antalet anmälningar ökat stadigt, från 13 stycken 2015 till 79 förra året. Hittills i år har drygt 50 anmälningar kommit in enligt In-Anna Knutsdotter, interncontroller på stadsledningskontoret.

– Under hösten har vi fått in många anmälningar som riktar sig mot ett kommunalt bolag, mer än så kan jag inte säga eftersom det är sekretessbelagt. Där har staden redan kört igång en extern utredning, säger hon.

In-Anna Knutsdotter säger att en förklaring till att antalet anmälningar ökat kan vara att fall med korruption och oegentligheter i kommunen uppmärksammas i media. Alla tips går direkt till en mottagnings- och utredningsfunktion som sköts av revisionsföretaget BDO.

Under hösten har vi fått in många anmälningar som riktar sig mot ett kommunalt bolag.

In-Anna Knutsdotter, ­interncontroller på ­stadsledningskontoret i Göteborg.

– Ser man tillbaka har ungefär hälften av anmälningarna lett till vidare utredning i någon form. De allvarligaste anmälningarna som berör personer i ledande ställning har utretts externt. Allmänna klagomål på till exempel verksamhet och ledarskap, som inte handlar om allvarliga oegentligheter, skickas tillbaka till den berörda organisationen, säger In-Anna Knutsdotter.

Läs mer: Yasra och Sara avslöjade stora brister i Båstad

Nytt EU-direktiv

Det finns kritiker som menar att skyddet för visselblåsare är för dåligt. Visserligen är det förbjudet för arbetsgivare att straffa den som rapporterar om allvarliga oegentligheter men risken finns ändå att anställda inte vågar slå larm.

För att stärka skyddet ytterligare har EU nu beslutat om ett direktiv som medlemsländerna måste införa i sin lagstiftning senast 2021.

Arbetsmarknadsdepartementet utreder just nu hur svensk lag behöver förändras för att uppfylla EU:s krav. Enligt det måste kommuner med fler än 10 000 invånare eller fler än 50 anställda införa visselblåsarfunktioner. Funktionen ska drivas säkert och skydda identiteterna på den som anmäler och den som anmäls. Det ska också finnas en oberoende avdelning som följer upp anmälningarna och står i kontakt med visselblåsaren.

– I förhållande till att vi inte har några sådana krav över huvud taget i dag kan man väl säga att det här är ett ganska stort steg för Sverige, säger Per Larsson, huvudsekreterare i Utredningen om genomförandet av visselblåsardirektivet på Arbetsmarknadsdepartementet.

Svårt skydda identiteten

Med dagens lagstiftning går det inte fullt ut att skydda identiteten på den som anmäler oegentligheter och den som blir anmäld. Det har bland andra Göteborgs stad pekat på i ett remissvar.

När en anmälan kommer in till kommunen och diarieförs blir den offentlig och det är inte möjligt att sekretessbelägga identiteterna på de berörda personerna. Det leder till att nästan alla anmälningar som görs är anonyma vilket försvårar utredningarna och ökar risken för falska rapporter.

Per Larsson säger att utredningen kan komma att föreslå de förändringar i lagstiftningen som Göteborgs stad pekar på.

– Det är aktuellt. Det finns ju krav i direktivet att identiteten ska skyddas så vi kommer definitivt med förslag i den delen också, säger Per Larsson.

Vision vill se stärkt säkerhet

Åsa Tillberg, förbundsjurist på Vision, tycker det är bra om säkerheten för visselblåsare stärks. Hon poängterar att det i dagsläget är betydligt säkrare att använda sig av meddelarfriheten och vända sig till medierna.

– Det är klart man kan använda visselblåsarfunktionen men det är viktigt att veta att man inte är bunden att använda just den kanalen. Om man är orolig för repressalier kan man vända sig till en journalist eller en redaktion. Då gäller meddelarskyddet som i dag ger ett mycket starkare skydd för den som vill slå larm om oegentligheter.