Maskinen handlägger – hon beslutar
3 juni 2019
Flera kommuner har infört robotar som hjälper till med ansökningar om försörjningsstöd. Socialsekreteraren Kim Matulin i Nacka, som jobbar med en, tycker den är ett bra redskap. Men hon är tveksam till att maskiner ska fatta beslut utan mänsklig inblandning.
Kim Matulin har jobbat som socialsekreterare i Nacka ungefär två år. Hon berättar att ”roboten Yasemin jobbat lika länge” och skrattar. Yasemin är till stor hjälp för Kim.
– Jag slipper tråkig admin och kan arbeta mer effektivt, ta fler beslut.
Kim Matulin arbetar på etableringsenheten. Där handlägger de ansökningar om försörjningsstöd, det som i folkmun kallas socialbidrag. Kim sitter vid sitt skrivbord, öppnar sin laptop och går in i det program där roboten arbetar.
– Här har Yasemin lagt upp de ärenden som är färdiga för beslut. Jag kan se vilka som är mina kunder, det är programmerat.
Det var alltså i april 2017 som Nacka, som näst första kommun i Sverige, införde roboten Yasemin som hjälper till med försörjningsstöd.
Kim känner till den första personen i listan av ärenden som roboten förberett. Kim tittar på beslutsförslaget. Hon ser att Yasemin vill betala ut mindre pengar än vanligt och klickar sig in på beslutsmotiveringen för att förstå varför.
– Kunden har fått skatteåterbäring. Roboten kan stämma av mot andra myndigheter som Skatteverket.
Yasemin är programmerad med ungefär 200 regler. Utifrån dem tolkar roboten ansökan och tar fram förslag på beslut, som en socialsekreterare kontrollerar. När det uppstår en situation som roboten inte kan hantera kör det fast.
– Det kan vara att kunden skrivit något på fel ställe eller bifogat en handling som inte nämns i ansökan. Jag rättar till själv eller ringer upp kunden för att reda ut det.
Kim granskar beslutet en sista gång. Hennes namn ska stå på det, hon är juridiskt ansvarig.
I mars 2017 var Trelleborg första kommun att införa en robot som hjälper till med försörjningsstöd. Många kommuner är igång att utveckla något liknande. Det har medfört en debatt i media.
I artikeln ”Är Sverige redo att låta maskiner fatta besluten?” (DN, 2019-02-17) skriver forskarna i medie- och kommunikationsvetenskap Anne Kaun och Julia Velkova att de efterlyser ett offentligt samtal om vilka konsekvenser automatiserat beslutsfattande kan få. Artikeln publicerades efter att man upptäckt ett systemfel hos Arbetsförmedlingen som gjort att upp till 70 000 personer kan ha fått felaktiga beslut.
– Frågan är vem som bär ansvar när en maskin fattat beslut. Det går snabbt med införandet, samtidigt har man kanske inte hunnit se över vad det innebär för medborgarna, säger Anne Kaun.
Artikeln tar upp Trelleborg där man i vissa fall låter roboten ta beslut själv. Enligt Eleonore Schlyter, enhetschef för Arbetsmarknadsförvaltningen, rör det sig om enkla ärenden som kan fattas utifrån tydliga riktlinjer. Mer komplicerade fall får en handläggare titta på.
– Försörjningsstöd är en regelstyrd process som med fördel kan automatiseras. Och på en annan enhet träffar man enskilda och erbjuder arbetsmarknadsinsatser.
Ghita Flinckman är förändringsledare i Nacka kommun och var projektledare för Yasemin. Hon berättar att hon och hennes kolleger var inspirerade av Trelleborg när de utformade roboten.
– Vi ville kunna ge Nackas invånare snabbare och bättre service. Vi hade mod och vilja att testa något som var nytt för oss.
"Den kräver tid och resurser och behöver förvaltas, det behöver man ta höjd för."
Ghita Flinckman, förändringsledare
Ghita Flinckman är tydlig med att Yasemin inte är någon ”quick fix”.
– En robot är inte lösningen för alla processer. Den kräver tid och resurser och behöver förvaltas, det behöver man ta höjd för.
Enligt Ghita Flinckman är förhoppningen att roboten ska kunna fatta beslut själv längre fram.
– Vi lär oss hela tiden. Nu jobbar vi med att utveckla roboten för att få ännu bättre träffsäkerhet. Och Nackas jurister har tolkat lagen som att helt automatiserade beslut inte är möjligt.
Eleonore Schlyter säger att juristerna i Trelleborg gjort en annan tolkning. De menar att vissa beslut kan tas av en robot. Kim Matulin tycker inte att maskiner ska göra jobbet själva.
– Roboten underlättar mitt jobb. Men man bör inte ta bort den mänskliga kontakten.
Varför inte?
– Det kan vara någon med funktionshinder, som inte kunnat göra allt rätt. En dator kan inte se de särskilda svårigheter som finns.
Relaterade artiklar
”Kortad arbetsvecka kan stoppa flykten från socialtjänsten”
Bättre återhämtning och tid till livet i stort. Men också sämre gruppsammanhållning och mindre raster. Wilma Jansdotter Throgen och Emma Åberg slutsatser om resultatet av förkortad arbetstid får årets socionomstipendium av Vision.
Susanne Landström är finalist i Årets skyddsombud 2024
Färre akuta arbetsmiljöbränder som måste släckas. Det är resultatet av boendehandledaren Susanne Landströms enträgna förebyggande arbete som huvudskyddsombud i Umeå kommun. Nu är hon en av tre finalister som har chans att bli Årets skyddsombud.
Vill ha stopp för ensamarbete på HVB
Mer än hälften av de anställda på HVB har utsatts för hot eller våld under det senaste året, visar en rapport från Vision. Mikael Astner, fackligt förtroendevald för Vision som tidigare jobbat på HVB, vill se ett stopp för ensamarbete och ökade befogenheter för personalen för att förbättra arbetsmiljön.