Medicinska sekreterare, eller vårdadministratörer som de också kallas, finns på alla vårdavdelningar och sjukhus i hela landet. Deras kompetens är en bärande del i en säker och kvalitativ vård. Visions nya rapport visar dock att yrkesgruppens arbetsmiljö och arbetsvillkor är i behov av stora krafttag.
– Undersökningen visar bland annat att sjukfrånvaron och stressnivån är hög bland medicinska sekreterare. En stor andel av alla 1 000 svarande uppger att de regelbundet måste dra in på lunchen eller arbeta övertid, berättar strategen och rapportförfattaren Josepha Lindblom.
En som vet exakt hur påfrestande och koncentrationskrävande jobbet kan vara är Mariela Ferré Hofman, som både är förtroendevald inom Vision och medicinsk sekreterare anställd vid onkologen på Skånes universitetssjukhus i Lund.
– Många gånger sitter vi mitt på en mottagning eller i mitt fall på onkologen, och det gäller att snabbt fånga upp vad läkare och sjuksköterskor hojtar till varandra. Det är viktiga diskrepanser vi arbetar med som i slutändan handlar om att patienterna ska få rätt vård i rätt tid, berättar Mariela Ferré Hofman.
Samtidigt som den kognitiva belastningen är ett faktum svarar de flesta medverkande i undersökningen att de saknar tid till att arbeta koncentrerat.
– Rapporten visar att arbetsgivare behöver skapa en mer hjärnvänlig arbetsmiljö och se till att medicinska sekreterare har möjlighet att jobba ostört åtminstone en del av dagen, säger Josepha Lindblom.
Höj lönerna och avskaffa karensavdraget
För att öka attraktiviteten i yrket behöver lönerna för medicinska sekreterare höjas, menar Josepha. År 2021 var medellönen 28 900 kronor enligt SCB.
– Medicinska sekreterare har en låg lön i förhållande till ansvar och tvåårig yrkesutbildning på heltid. Lönenivån är i stor utsträckning ett tydligt tecken på de strukturella löneskillnaderna som drabbar kvinnodominerade yrken, säger Josepha Lindblom.
Parallellt med att höja lönen vill Vision att karensavdraget avskaffas. Av de 60 procent som svarat att de varit sjuknärvarande på jobbet anger en tredjedel att ekonomiska skäl ligger bakom.
– Det blir ett väldigt stort tapp att förlora 20 procent av en veckoinkomst, speciellt om man inte har så hög lön till att börja med, menar Josepha.
Skydda yrkestiteln
I dag finns cirka 18 800 yrkesverksamma medicinska sekreterare och vårdadministratörer i Sverige. Efterfrågan är dock större än utbudet, vilket går ut både över arbetsmiljön för de befintliga medicinska sekreterarna och leder till att andra yrkesgrupper får utföra administrativa uppgifter som de medicinska sekreterarna är proffs på. Ett sätt att använda kompetensen rätt är att verka för en skyddad yrkestitel, precis som för exempelvis undersköterskor.
– Det är ett viktigt steg i ledet mot att höja yrkesstatusen. Det bidrar till högre patientsäkerhet eftersom det säkerställer vad arbetsgivare kan förvänta sig av en medicinsk sekreterare, menar Mariela Ferré Hofman.
Underlag för förändring
Att det nu finns en rapport som tydligt visar hur de medicinska sekreterarnas situation ser ut hoppas Josepha som rapportförfattare ska bidra till att frågan förs på tal ute på arbetsplatserna.
– Rapporten kan vara ett underlag för att undersöka hur det ser ut lokalt. Förhoppningen är också att politiker och arbetsgivare svart på vitt kan se vad som utgör ett problem för yrkesgruppen. Först när vi vet utmaningarna går det att börja vi börja jobba för förändring, avslutar Josepha Lindblom.
Vårdens viktiga stöttepelare (pdf)
Bli medlem
Jobbar du som medicinsk sekreterare? Då är Vision rätt förbund för dig! Läs mer och bli medlem i dag!
Medicinska sekreterare