Nu börjar kampen om din löneökning 2025

Vision fortsätter på linjen från förra året och kräver en centralt avtalad siffra för löneökningarna i kommuner och regioner. Andra viktiga krav är satsningar på kvinnodominerade låglöneyrken och individuella arbetstidskonton.

Förra året övergav Vision en tio år lång tradition av sifferlösa avtal för medlemmarna i kommunsektorn och tecknade ett avtal med samma procentsats för löneökningarna som industrin, det så kallade märket. Det gäller alla utom cheferna som har haft fortsatt sifferlöst.

---

→ Löneavtalet 2024

→ Allt du behöver veta om siffran

→ Majoriteten fick mer än märket

---

Nu när Vision, Akademikerförbundet SSR, Ledarna och Scen och film, som delar kollektivavtal, har bytt yrkanden med arbetsgivarorganisationerna Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och Sobona står det klart att man fortsätter på den inslagna vägen.

– Eftersom våra medlemmar jobbar i verksamheter som är ekonomiskt utmanade vill vi säkerställa att det blir reallöneökningar, säger Eva-Lotta Nilsson, förhandlingschef på Vision.

Lite mer förra året

2024 var märket 3,3 procent vilket innebar att lönerna för Visions medlemmar skulle upp minst så mycket i snitt i varje kommun, region och berörda kommunala bolag. När Tidningen Vision i somras frågade Visions lokala ordförande hur det hade gått, svarade en majoritet av dem som var klara att utfallet blivit lite högre än 3,3 procent.

Även Vision får signaler om att avdelningarna nått ganska bra resultat.

– Vi ska nogsamt analysera den partsgemensamma statistiken när den kommer framåt februari, säger Eva-Lotta Nilsson.

Kan påverka cheferna

Analysen kan, enligt henne, påverka hur man förhandlar för cheferna. Skulle statistiken visa att de missgynnades förra året kan bedömningen bli att även deras löneökningar behöver säkras upp med en siffra.

Vision fortsätter att kräva satsningar på kvinnodominerade och lågavlönade yrkesgrupper som medicinska sekreterare och tandsköterskor. Förra året fick man in en skrivning om att arbetsgivarna lokalt ska analysera vad man kan göra för att förbättra gruppernas löneutveckling.

– Det är klart att det finns en oro bland medlemmarna för att det inte ska leda till någonting. Vi måste befästa och förstärka det partsgemsamma arbetet med kompetensutveckling, karriärvägar och lönespridning, säger Eva-Lotta Nilsson.

Utreder arbetstiden

Även arbetstiden är en följetong. SKR meddelade den 18 december att man tillsätter en utredning där opartiska utredare ska analysera vad som händer när arbetstiden förändras. Organisationens utgångspunkt är att generella arbetstidsförkortningar inte är möjliga eftersom de gör det svårt att bemanna välfärden.

Vision och övriga fack i välfärden anser tvärtom att kortare arbetstid är nödvändigt om anställda ska orka och för att det ska gå att rekrytera fler medarbetare.

Vill se över OB-ersättning

I yrkandet konkretiserar Vision nu arbetstidsförkortningen och kräver individuella arbetstidskonton. Det innebär att arbetsgivaren sätter av en del av löneutrymmet som den anställda kan välja att ta ut som ledighet.

SKR och Sobona öppnar upp för ett avtal med siffra och vill helst ha en lång avtalsperiod. I övrigt vill arbetsgivarna rensa upp bland de lokala avtalen i kommuner och regioner som man menar har blivit för många. Man vill också se över det nuvarande systemet med OB-ersättning eftersom man tycker att det nuvarande inte längre rimmar med vilka tider som är svåra att bemanna eller vilka arbetspass som upplevs som obekväma av medarbetarna.

Kan bli stökigt

Vårens avtalsrörelse blir jättelik. Över 500 kollektivavtal på svensk arbetsmarknad ska omförhandlas samtidigt.

Den här gången måste man vänta in industrin, där facken har yrkat på 4,2 procent i löneökningar.  

– Det kan nog bli lite stökigt och dra ut på tiden innan vi får något resultat, säger Eva-Lotta Nilsson.

Det nuvarande avtalet för kommuner, regioner och kommunala bolag löper ut den 31 mars 2025.