• Svenska kyrkans råd till landets församlingar är att de inte ska sälja mark, för den kan behövas i krig. Eskilstuna pastorat har ett stort gärde som kan användas om behovet av gravplatser blir stort, berättar begravningschefen Daniel Sandberg.

Arbetsmarknad

Nu gör Svenska kyrkan plats för krigsgravar

1 november 2024

Efter åratal av nedrustning är budskapet från statsmakterna att Sverige kan dras in i krig. Att se till att det finns mark för krigsgravar till fem procent av befolkningen är en av Svenska kyrkans uppgifter. I Eskilstuna innebär det 5000 kistgravplatser.

Ett vanligt år har Eskilstuna pastorat med omnejd ungefär 120 jordbegravningar och 1700 kremeringar.

Vid krig eller en större pandemi ska det finnas plats för 5000 kistgravar, vilket motsvarar fem procent av befolkningen.

→ Få medlemmar i Vision förberedda för krig

Det klarar man, tack vare att man har beredskapsmark i form av ett stort gärde utanför S:t Eskils kyrkogård, förklarar Daniel Sandberg, chef för begravningsverksamheten i Eskilstuna pastorat.

– Vi hoppas på det bästa men måste planera för det värsta scenariot. Finns varken el eller bränsle kan vi inte genomföra några kremeringar. Vi kan behöva gräva gravar för hand för vi kan inte låta kroppar ligga, säger han.

Varje församling krigsplacerar

Svenska kyrkans styrelse beslutade 2021 att inleda ett arbete för att stärka förmågan i det civila försvaret. Sedan dess pågår verksamhetsanalyser och krigsplaceringar av personal i stift och församlingar.

Alt-textLisa-Gun Bernerstedt Foto: Magnus Aronson

– Utgångspunkten är att kyrkan ska utföra den grundläggande uppgiften så långt det är möjligt, det vill säga bedriva gudstjänst, undervisning, mission och diakoni. Det handlar om att förmedla hopp och hjälpa människor att orka hålla ut. Sedan är det upp till varje församling att avgöra vad som är viktigast, vad som kan prioriteras ned och vilka uppgifter som kan tillkomma, säger Lisa-Gun Bernerstedt, chef för enheten för civil beredskap på kyrkokansliet.

→ Har du blivit krigsplacerad? Detta gäller.

En del av de anställda har krigsplacerats eller kommer att krigsplaceras för att säkra nödvändiga funktioner, till exempel ledning av församlingen och begravningsverksamheten. Det innebär att kyrkoherden eller ordföranden för det lokala kyrkorådet paxar anställda hos Plikt- och prövningsverket, så att de inte kan användas i det militära försvaret eller någon annanstans.

Från 1980-talet

Svenska kyrkan i Eskilstuna anställde en egen utredare i början av året för att ta reda på hur församlingarna i området bäst ska planera och samordna beredskapen. Det känns tryggt och bra, tycker begravningschefen Daniel Sandberg.

– Våra tidigare kris-och beredskapsplaner var från 1980-talet och inte helt uppdaterade om man säger så, säger han.

Viktigt att öva

Han tror att de flesta av medarbetarna vet att de är skyldiga att gå till jobbet även vid kris och krig – för att utföra sitt vanliga arbete eller hjälpa till där de behövs. Det som återstår är att öva på olika scenarier men det har man inte riktigt hunnit än.

– Övningarna är nästan det viktigaste. Så att vi vet vad vi gör och inte står och famlar i skarpt läge, säger Daniel Sandberg.

Svenska kyrkans uppgifter i krig

  • Bibehålla förmågan att vara kyrka, det vill säga erbjuda själavård, stöd och förkunnelse.
  • Samverka med myndigheter, andra organisationer och trossamfund.
  • Vara en trygghetspunkt och en mötesplats i lokalsamhället.

Två uppgifter är lagstadgade:

  • Begravningsverksamheten. Undantagen är Stockholm och Tranås, där respektive kommun är huvudman.
  • Att vårda och underhålla kyrkorna, kyrkomiljöerna och inventarierna.

kyrka.jpg


Relaterade artiklar