Majoriteten fick mer än märket

Mellan 3 och 5 procent. Det är utfallet hittills i årets löneöversyn i kommuner, regioner och kommunala bolag. 70 procent av de Vision-avdelningar som svarat på Tidningen Visions enkät har fått mer än märket.

Artikeln uppdaterades den 18 september 2024.

För första gången på tio år blev det i våras en siffra i avtalet på den kommunala sidan. Det innebär att lönerna för Visions medlemmar i år ska upp med minst 3,3 procent i snitt i varje kommun och region samt i en del välfärdsanknutna bolag.

Det är samma nivå som i industrin, det så kallade ”märket”.

Den centralt avtalade siffran betyder att alla avdelningar ska nå minst 3,3 procent i genomsnitt, inte att varje Visionsmedlem får höjningen. Lönerna sätts som tidigare i individuella förhandlingar och ökningen för enskilda medlemmar kan alltså bli högre, lägre eller lika med 3,3 procent.

→ Här är nya löneavtalet

→ Allt du behöver veta om siffran i avtalet

→ Medellöner för dig inom kommun och region

Tidningen Vision har frågat ordföranden i Visions avdelningar och klubbar i kommuner, regioner och kommunala bolag om de är klara med löneförhandlingarna och vilket utfallet i så fall blev.

Slapp stora varsel

Av de 248 huvudmän som svarat i slutet av augusti var 218 (88 procent) klara. I 41 kommuner, en region och 18 bolag landade resultatet på just 3,3 procent. Falköping är en av kommunerna.

– Lönebildningen är viktig och självklart är jag besviken över att det inte blev mer. Samtidigt hade vi kunnat stå inför större varsel och effektiviseringskrav men så har det inte blivit. Därför är mitt helhetsintryck att resultatet ändå är okej, säger Per Larsson, ordförande för Vision i Falköping.

Hade hoppats på mer

Förra året fick Visionsmedlemmar 3,7 procent i snitt på riksnivå, vilket var lägre än det dåvarande märket på 4,1. Vision yrkade därför på kompensation inför årets avtalsförhandlingar men det fick man inte igenom.

116 kommuner, 8 regioner och 25 bolag har ändå gett mer än märket i år – men i många fall bara någon eller några tiondels procentenheter. I Borås blev utfallet 3,5 procent.

– Det var mer än kommunen avsatt i budgeten. Vi hade hoppats på att de skulle kompensera något mer, för förra året fick vi en bra bit under märket. Men de allra flesta medlemmar är ändå ganska nöjda, säger Kristina Smahel, vice ordförande och ansvarig för lön- och förhandlingsgruppen i Boråsavdelningen.

Några når inte märket

Yvette Forssmark Foto Rickard Kilström

Några huvudmän når inte upp till märket, bland annat Nacka kommun. Där hamnade utfallet på 3,18 procent, enligt Vision-avdelningen. Arbetsgivaren anser att man har nått märket men har då räknat bort alla ”nollbud”, det vill säga personer som inte har fått något lönepåslag alls. Yvette Forssmark, ordförande i Vision Nacka, är mycket kritisk till det sättet att räkna.

– Vi har inga problem med att man tar bort dem som slutat under året men vi tycker det är fel att inte ta med dem som är anställda. Det handlar om något tiotal medarbetare som fått noll kronor och som arbetsgivaren inte vill ha med i utfallet, säger hon.

Mest av kommunerna har hittills Visions medlemmar i Skellefteå fått – preliminärt 4,8 procent. Det är cheferna som drar upp nivån­, enligt Tobias Holmberg, vice ordförande för Vision-avdelningen.

– Arbetsgivaren har gjort ganska många satsningar på enhetschefer efter att ha tittat på löneläget i kommunerna runtikring, säger han.

Ska följa avtalet

Det är positivt att så pass många gett mer än märket, trots att avtalet inte innehåller någon kompensation för 2023, tycker Oskar Pettersson, vice förhandlingschef på Vision.

Oskar Pettersson Foto Stina Loman

Att ge mindre än 3,3 procent, för att ekonomin är skral eller för att man som arbetsgivare räknar bort dem som inte får något lönepåslag, är inte okej, enligt honom.

– Detta måste avdelningen/klubben hantera med arbetsgivaren lokalt. Om man konstaterar att avtalet inte har följts finns möjligheten att tvista. Ur mitt perspektiv är lönerevisionen inte färdig innan en sådan tvist är löst, säger han.