Berivan Öngörur är Visions internationella sekreterare.
Varför ska jag rösta i EU-valet?
31 maj 2024
Lön, arbetstid och distansjobb. Visions internationella sekreterare Berivan Öngörur förklarar varför din röst i EU-parlamentsvalet kan spela roll på jobbet.
Berivan Öngörur är Visions internationella sekreterare och arbetar mycket med det fackliga samarbetet inom EU.
Varför är det viktigt att rösta i valet till EU-parlamentet?
– Det här är ju ett val till den enda direkt folkvalda institutionen i EU. Det handlar om vilket Europa vi vill bygga. Vilka villkor och vilka rättigheter ska vi ha? Men också hela klimatomställningen, migrationsfrågorna, demokrati- och rättsstatsfrågorna, säger Berivan Öngörur.
Hur påverkas mitt jobb av vem jag röstar på i EU-valet?
– Tidigare fokuserade EU mycket på de ekonomiska frågorna. Men de senaste åren har man börjat prata mer om hur Europa ska utvecklas på det sociala området. Det innebär att man nu kommer med en hel rad förslag som syftar till att förbättra för anställda både i Sverige och i de andra EU-länderna.
Vem bestämmer i EU?
- EU-kommissionen (som representerar EU i sin helhet) föreslår lagar
- Ministerrådet, (som representerar de enskilda EU-länderna) och
- Europaparlamentet (som representerar EU:s medborgare) beslutar om lagarna tillsammans.
- EU-parlamentarikerna består av 705 ledamöter som väljs i direkta val i medlemsländerna vart femte år.
Har du några konkreta exempel?
– Att införa en minimilön inom EU är ett beslut som vi i Sverige inte varit så förtjusta i eftersom vi vill att löner ska regleras av arbetsmarknadens parter. Men vi kan se att det redan gör skillnad i länder som Rumänien och Bulgarien där lönerna är väldigt låga.
– För inte så länge sen tog EU också ett beslut om lönetransparens, för att motverka oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män. För Europa som helhet är det här är ett ganska progressivt beslut, som slår fast att det ska kosta att bryta mot reglerna och även att enskilda individer ska kunna få ersättning om man har blivit diskriminerad.
– Det finns också ett förslag om att villkoren ska förbättras för praktikanter i alla EU-länder.
Vad gör Vision för att påverka i EU?
– Sverige är ett litet land, men vi är viktiga och respekterade inom många frågor inte minst i det fackliga. Vi har stort inflytande i den fackliga europeiska federationen EPSU, och sitter med och förhandlar i sociala dialoger med arbetsgivarorganisationer inom EU.
fem EU-beslut som gör skillnad på jobbet
- Ändringar i dygnsvila
2023 började reglerna för dygnsvila att ändras i Sverige, efter ett rättsfall i Europadomstolen, som slog fast att Sverige inte följde EU:s lagstiftning. Resultatet blev att svenska arbetstagare ska ha 11 timmars sammanhängande dygnsvila under varje 24-timmarsperiod. En regel som har beslutats om i EU för att ge anställda ordentlig återhämtning, men som krånglar till det till exempel för de svenskar som tidigare kunnat arbeta dygnspass. EU:s arbetstidslagstiftning är dock ingen nyhet, den klubbades igenom 2007. - Rätten att koppla ner
Under flera år har rätten att koppla ner sig från jobbet diskuterats på EU-nivå. En del länder har redan lagstiftning som reglerar till exempel hur chefen får kontakta dig efter arbetstid. Nu tas ett första steg mot gemensamma regler. I april kom ett utkast som efter att fack och arbetsgivare fått säga sitt ska arbetas vidare med och till slut läggas fram för beslut i EU-parlamentet. Tanken är att värna privatliv och återhämtning. - Fler ska vilja jobba i vården
Det är inte bara Sverige som har svårt att rekrytera personal till vård och omsorg. Många länder inom EU har problem med att få unga att välja ett yrke inom vårdsektorn, men också att få de som har utbildningen och erfarenhet att stanna kvar. Därför går EU-länderna nu ihop i ett stort initiativ om att förbättra både löner och villkor i sektorn. Initiativet fokuserar mycket på att hitta en lösning på dåliga arbetsvillkor genom dialog med fack och arbetsgivare och fler kollektivavtalsförhandlingar. - Nu ska du få veta lönen vid jobbsök
Sverige har en väldigt stark offentlighetsprincip. Men vad man tjänar på ett specifikt företag är inte en offentlig uppgift. Det kommer dock ett EU-beslut ändra på. I december 2022 enades Europarådet och Europarlamentet om att EU-länderna framöver ska tvinga företag att offentliggöra löneinformation. Ett verktyg som kan användas både för den som söker nytt jobb och för att avslöja ojämlika löner. - Minimilön i hela EU
En lägsta lagstadgad lön som till exempel kan vara minst 50 procent av genomsnittslönen eller 60 procent av medianlönen. Det har EU efter år av diskussioner nu enats om. Något som kommer kunna få stor effekt i låglöneländer. Vad direktivet får för effekt i Sverige är inte helt klart, eftersom vi argumenterat för att även fortsatt får förhandla om lönenivåer mellan fack och arbetsgivare i stället för att använda lagstiftning.
