Svenska kyrkan protesterar mot "angiverilagen"

Lärare och vårdpersonal var de första att kritisera utredningen om det som de menar kommer att bli en "angiverilag". Nu går även Svenska kyrkan ut med sina farhågor om de etiska dilemman som kan uppstå om lagen skulle bli verklighet.

Utredningen som regeringen och Sverigedemokraterna har tillsatt om informationsplikt, som av kritiker kallas för ”angiverilagen”, har inte bara väckt kritik bland vård- och skolpersonal.

Nu kritiserar även anställda inom Svenska kyrkan utredningen, trots att dessa enligt direktiven inte ingår i grupperna som kan komma att omfattas av kravet att informera myndigheter om de har fått kontakt med någon som befinner sig i Sverige utan tillstånd. 

– Vi har många medlemmar i Svenska kyrkan som i sina arbetsuppgifter blir berörda av det som utredningen kan komma fram till. Det handlar om människor inom vården, skolan, eller socialtjänsten som skulle behöva göra orimliga etiska avvägningar om utredningen blir lag, säger Kristoffer Hedman, kyrkoherde på Bygdeå församling, som deltar i kampanjen ”Vi anger inte”, som Svenska kyrkan i Umeå initierade mot slutet av september.

Svenska kyrkan: "Starkt kritiska"

Någon vecka tidigare hade Svenska kyrkans generalsekreterare och 16 andra representanter för civilsamhällesorganisationer skrivit en debattartikel i Göteborgs-Posten:

"Vi motsätter oss att regeringen i Sverige nu överväger att införa en lag som hotar grundläggande mänskliga rättigheter och gör vårt land mer otryggt för barn. Vi är därför starkt kritiska till en informationsplikt, i synnerhet för skolor, vårdinstanser och socialtjänsten", skrev organisationerna. 

Kritik även från Sveriges kristna råd 

Även Sveriges kristna råd, SKR, lyfter fram barnperspektivet och  skriver i ett uttalande:  

”Om exempelvis en barnledare upptäcker att ett barn har skadliga hemförhållanden ska en orosanmälan göras. Men om barnet som en konsekvens skulle riskera utvisning ställs barnledaren inför ett svårlöst dilemma.” 

För Kristoffer Hedman handlar ställningstagandet också om det samhälle han vill leva i. 

– Informationsplikt skulle leda till en tystnadskultur och det tjänar inte demokratin på. Jag vill fortsätta se att vårt samhälle ger människor som har flytt en plats och inte utsätter dem för fler otrygga situationer. Det hör ihop med medmänsklighet: Hur skulle jag själv vilja bli bemött? Jag hade inte velat bli angiven.  

Resultatet av utredningen ska presenteras i september nästa år.  

→ Massiv kritik mot "angiverilagen"