Kaos och hårt arbete när Hans kom till Åre

När ovädret Hans drog in över Sverige i början av ­augusti drabbades Åre by i Jämtland hårt. Kommunen tror inte att raset hade gått att förhindra.

Klockan 00.31, natten till den 8 augusti, kom larmet till räddningstjänsten. Efter en ovanligt regnig sommar och kraftigt regn tidigare under kvällen var måttet rågat. Mörviksån, eller Susabäcken som den kallas i folkmun, svämmade över och vattnet forsade fram genom byn ned mot Åresjön. Särskilt på Årevägen, vid bron över ån, var läget akut.

– Det var kaos, med mycket vatten, stenar och sediment på vägen. Samtidigt regnade det fortfarande rejält. I det läget beslutade vi att stänga av hela byn och E14, berättar brandinspektör Nicklas Persson, som var insatsledare den natten.

→ Läs mer: Tusenårsregnet i Gävle

→ Läs också om Lomma, kommunen som är bäst på att tämja vattnet

Räddningstjänsten gick också ut med ett VMA, viktigt meddelande till allmänheten, om att hålla sig inomhus.

– Många var ute för att kolla vad som hände och det fanns en risk att någon kunde komma till skada. Vi visste till exempel inte om det skulle komma fler stenar studsande nerför Mörviksån, säger Nicklas Persson.

Nicklas Persson, insatsledare på ovädersnatten, var tidigt uppe vid Fjällgårdsdammen för att göra en riskbedömning. Dammen stoppade stora mängder sten, träd och sediment men det bildades ett vattenfall som slet loss en skidbro. Nu återställs marken.

Åreskutan reser sig 1 420 meter över havet. Längs sluttningen mot Åresjön, intill Åres stora skidsystem, går Östra respektive Västra ravin som möts i ett V där Mörviksån tar vid. Om marken eroderar, som vid ovädret i augusti, trycks rasmassorna från ravinerna ned mot Åre by genom Mörviksån. Faktum är att stora delar av Åre by är byggd på gammalt sediment som rasat ned genom århundraden.

Nationellt riskområde

Åre har tidigare pekats ut som ett nationellt riskområde för ras och slamströmmar. I en rapport från år 2021 konstaterar Sveriges geologiska institut och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, att den kraftiga exploateringen till följd av turismen samt ett intensivt skogsbruk är orsakerna. Och med ännu mer nederbörd och intensiva regn i ett förändrat klimat ökar riskerna ytterligare.

– Vi är inte förvånade över det som hände, den här frågan har vi med oss hela tiden. Samtidigt är det inte mycket mer vi kan göra än det vi redan gör. Man måste acceptera förutsättningarna på de platser man har valt att leva och verka på, säger Thor Kruse Een byggchef i Åre kommun och med i en projektgrupp som ska utreda händelsen.

Återställningsarbetet har pågått sedan 8 augusti då stora rasmassor spolade bort vägar, underminerade hus och blottlade vatten- och avloppsledningar på flera ställen.

Stefan Karlsson, teknisk chef i kommunen i augusti och med i ledningsgruppen som tillsattes efter ovädret, tillägger:

– Det är svårt att förhindra rasmassor uppifrån. Det har att göra med att vi har ett stort fjäll.

Stoppar Skistar

Åre by har drygt 4 000 invånare men tar emot 40-50 000 turister under högsäsong. Länsstyrelsen konstaterar att ytterligare exploatering av skidsystemet måste göras med försiktighet. Tills vidare stoppar man Skistars planer på att avverka skog för att bygga ut anläggningarna i Åre och Duved.

Riskrapporten från 2021 betonar vikten av att kommunen måste bedöma helhetsbilden i sitt planarbete. Och i en färsk rapport som konsultbolaget Sweco gjort på uppdrag av Åre kommun står det att ett liknande förlopp kan ske igen om inte kompletterande åtgärder vidtas inför framtida skyfall.

Thor Kruse Een påpekar att allt planarbete i kommunen sker medvetet och alltid med hänsyn till de förutsättningar som finns.

– Planenheten arbetar inte enbart med nya detaljplaner utan utvärderar även de befintliga för att utreda om det föreligger några risker, säger han.

Och eftersom översvämmade vattendrag, erosioner och plötsliga slukhål sker med jämna mellanrum har kommunen länge arbetat förebyggande. Man har bland annat förstärkt Mörviksån och andra vattendrag samt byggt ett antal dammar som ska fånga upp de värsta rasmassorna.

– Just nu håller vi på att byta ut stensättningen mot betong i Mörviksån nedanför E14, så att det blir en ränna, berättar Stefan Karlsson.

Han står vid kanten av Fjällgårdsdammen, en sedimentsdamm som byggdes 2016 med hjälp av pengar från MSB. Här samlades stora mängder rasmassor under den regniga augustinatten.

– Den här dammen, liksom Tottdammen lite längre ned, gjorde ett fantastiskt jobb, säger Stefan Karlsson.

Stenblock fastnade

Förklaringen till att det trots dammarna blev en förhållandevis stor översvämning i Åre by i augusti har förmodligen att göra med ett stort stenblock som fastnade under bron vid Årevägen. Den pluggade igen Mörviksån helt.

– Utan dammarna hade det blivit betydligt värre. Men att bygga dem innebär en stora kostnader för en liten kommun, säger Stefan Karlsson.

Nu har Åre ansökt om ytterligare drygt 31 miljoner kronor hos MSB till förebyggande åtgärder mot naturolyckor.

Stefan Karlsson visar var Mörviksån svämmade över på grund av en sten som fastnat under en bro. Ett arbete med att byta ut stensättningen i ån mot cement påbörjades för tre år sedan.

Facit efter ovädret är att två fastigheter fick nyttjandeförbud, ett par mindre vägar invid Mörviksån spolades bort och ett antal fastighetsägare fick sina källare vattenfyllda eller skador på sina tomter. E14 var avstängd ett par timmar men öppnades igen vid sextiden på morgonen. Trafikverket valde att hålla järnvägen stängd ytterligare några dagar.

– Jag tror inte vi kunde ha hanterat situationen mycket bättre än vad vi gjorde. Men vi ska samtidigt vara tacksamma över att det finns en stor maskinpark i kommunen, utan våra entreprenörer hade vi stått oss slätt. Det sa bara pang så var det enormt mycket maskiner och grävskopor på plats som kunde hjälpa till, säger Stefan Karlsson.