Hälften vågar inte berätta om sin adhd eller autism på jobbet
13 oktober 2023
Varannan med adhd eller autism är inte öppen med sin diagnos på arbetet. Många får inte stöd, trots att de har laglig rätt till det. Nu har Vision börjat utbilda för att ta död på fördomar.
Arbetslivet är ofta svårt för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF.
Många vågar inte vara öppna med sina diagnoser på jobbet och de får ofta för lite eller inget stöd för att klara sina arbetsuppgifter bättre. Det visar Tidningen Visions enkät om hur arbetslivet fungerar om man har NPF.
De som har svarat på enkäten pekar ut stressig arbetssituation, rörig arbetsmiljö och otydligt ledarskap som de största problemen på jobbet.
Detta är Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF
- Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är ett samlingsnamn för psykiatriska diagnoser, såsom adhd (add är en variant av adhd), autism (Autismspektrumtillstånd/Aspergers syndrom), språkstörning och Tourettes syndrom.
- Cirka 3 procent av alla vuxna i Sverige har adhd och 5–7 procent av alla barn, enligt Socialstyrelsen. 1–2 procent av alla barn och vuxna har autism.
- NPF påverkar den kognitiva förmågan, hur man hanterar information och hur sinnesintryck upplevs och bearbetas. Exakt hur funktionsnedsättningen påverkar är individuellt: Det kan vara svårt att sortera, planera, minnas, prioritera och förstå sociala koder. Det kan leda till stark stress om det ställs för höga krav på förmågor som är nedsatta.
- Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsförhållandena anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetsmiljöverkets föreskrifter slår fast att arbetsgivare är skyldiga att ta reda på om arbetstagare behöver anpassningar, vilka dessa i sådana fall är och så snart som möjligt genomföra dem.
Källa: Attention, Arbetsmiljöverket
Laglig rätt till stöd
Arbetsgivare är enligt lag tvungna att erbjuda anpassningar och stöd till anställda med funktionsnedsättning. Problemen kan minska och prestationen kan öka på jobbet om man som anställd får rätt hjälp.
Men i dag är många rädda för att berätta om sin funktionsnedsättning. Enligt en rapport från intresseorganisationen Attention är varannan person med NPF inte öppen med diagnosen på arbetet.
– För att arbetsgivare ska kunna anpassa så måste anställda känna sig trygga att berätta. Men många vågar inte för man riskerar att behandlas sämre, säger Anki Sandberg som är Attentions ordförande.
"Jag har berättat på jobbet om min adhd"
Livet var becksvart innan kundtjänstmedarbetaren Giselle Santander fick sin diagnos. Här är hennes egen historia om adhd:n.
Ökad kunskap är nyckeln
Anki Sandberg menar att ökad kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är nyckeln till att fler ska våga berätta.
– Vi behöver öka förståelsen för att det inte är konstigt eller ovanligt att ha NPF.
Samtidigt upplever Anki Sandberg ett växande intresse bland arbetsgivare att lära sig mer om NPF. En förklaring är att det är brist på arbetskraft.
– Arbetsgivarna kan inte längre välja och vraka. Det har blivit viktigare att ta tillvara alla anställda och undvika sjukskrivningar, säger hon.
Vision tar fram utbildning
Anki Sandberg menar att fackförbunden har en viktig roll att spela när det gäller att sprida kunskap och för Visions del har det arbetet nyligen kommit i gång.
Vi behöver prata mer om NPF för att få bort tabustämpeln.
Mattis Krol
Förbundet tar just nu fram en webbutbildning om NPF på jobbet, som ska finnas tillgänglig för alla medlemmar vid årsskiftet.
Initiativet till utbildningen togs av Mattis Krol, huvudskyddsombud och vice ordförande för Vision i Norrköpings kommun, som skrev en motion till Visions förbundsmöte.
Han har mött flera medlemmar som har hamnat i konfliktfyllda situationer på jobbet på grund av sin neuropsykiatriska funktionsnedsättning.
– Vi behöver prata mer om NPF för att få bort tabustämpeln och minska fördomarna. Det är i synnerhet viktigt att chefer har kunskap eftersom de har arbetsmiljöansvar, säger Mattis Krol.
Olof Ambjörn, strateg för mångfald och jämställdhet på Vision, är med och tar fram utbildningen. Han säger att Mattis Krols motion har varit en blåslampa för förbundet.
Läs mer i vår granskning:
→Har du eller någon kollega adhd? Här är forskarens tips!
– Det är nödvändigt att vi som fackförbund börjar jobba för att förbättra arbetslivet för personer med NPF. Det ligger i det fackliga grunduppdraget att alla ska få ut så mycket som möjligt av sitt arbetsliv. Du ska kunna vara dig själv och ha förutsättningar att prestera bra på arbetet, säger han.
"Arbetsgivarna måste ta ansvar"
Även om facket har en viktig roll, så poängterar Olof Ambjörn att arbetsgivarna måste ta ansvar för att cheferna har den kunskap som krävs för att skapa en bra arbetsmiljö.
– En närvarande chef är en viktig nyckelspelare, det är viktigt att chefen förstår diagnosen du har och kan skapa bästa situationen för just dig, säger Olof Ambjörn.
Den ökande stressen i arbetslivet, med slimmade organisationer, slår hårt mot personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
– Cheferna har svårt att hinna se medarbetarnas talanger och behov. Det gör det svårare för personer med NPF, som ofta behöver individuella anpassningar för att kunna leverera på ett bra sätt, säger han.
Yngre är mer öppna
Olof Ambjörn är dock hoppfull, han tror att tabut kring diagnoser kommer att minska.
– Den generation som är på väg in i arbetslivet har en öppenhet att prata om sina diagnoser och de vet sina behov, säger han.
Tre personliga berättelser om NPF på jobbet
Kuratorn som själv har diagnos – men håller det hemligt
På tidigare arbetsplatser har Kristina, som jobbar som kurator, varit öppen med sin funktionsnedsättning. Men hon har blivit bränd. Läs om hur hennes mod försvann.
Jens öppnade sig för chefen – trots att han var provanställd
Församlingspedagogen Jens hade tänkt vara tyst. Men då sa hans nya chef något som fick honom att våga berätta om sin färska adhd-diagnos. Så här gick det till.
Kollegernas jargong sätter stopp för eget rum
Maria, som är medicinsk sekreterare, hade behövt ett eget rum på jobbet. Men det kan hon inte be om, för diagnosen är en hemlighet. Läs om hennes kamp.