Ny metod: Så jobbar LSS-verksamheten med "grönt" koncept

Djur och natur hjälper personer med funktionsnedsättningar att må bättre, visar ny forskning. Det är något som LSS-verksamheten i Lilla Edets kommun tar fasta på. Varje vecka besöker de en bondgård som är certifierad för ändamålet.

I stallet är det skuggigt och svalt. Runt whiteboard-tavlan på väggen står två killar och stavar sig fram i dagens att-göra-lista.

– Ge kaninerna gräs och vatten… samla frö i fröpåsar, läser Emil Barkman.

Nicklas Jägerholt blir stormförtjust när han ser att det också står något om äppelpaj och vaniljsås.

– Fast det blir när vi är klara, säger Linda Håkansson som driver den grön arena-certifierade gården Valdalens djur och natur utanför Lilla Edet.

– Ja, det blir när vi är klara, slår Nicklas Jägerholt fast.

Hit kommer kommunens dagliga verksamhet på besök två gånger i veckan, med två olika grupper. Alla deltagare har någon form av funktionsnedsättning som exempelvis autism, adhd eller intellektuell funktionsnedsättning. Vistelsen börjar klockan tio och slutar klockan elva.

– Många har svårt att hålla fokus mer än en liten stund och då ska det finnas arbetsuppgifter som räcker till. Så en timme är väldigt lagom, säger Catharina Nyström som är stödpedagog vid daglig verksamhet i Lilla Edet.

Grön arena certifierad gård

Valdalens djur och natur är alltså Grön arena-certifierad. Det är ett koncept inom Hushållningssällskapet för gårdar som erbjuder tjänster inom social omsorg, skola och hälsoområdet. Ägaren Linda Håkansson är förste­lärare i engelska och svenska och har god erfarenhet av barn och unga med behov av särskilt stöd. Hon är uppvuxen med djur och är utbildad i hästunderstödda insatser vid Ridskolan Strömsholm.

– Under mitt yrkesliv har jag många gånger reflekterat över den läkande effekt som djur och natur har på oss människor. Jag ville kombinera det med pedagogik och så är det ett fantastiskt roligt jobb, säger Linda Håkansson.

Det forskas en hel del på samspelet mellan människors hälsa, djur och natur. Bland annat har man kunnat se att vissa barn med autism eller annan funktionsnedsättning upplever tröst och mindre stress tillsammans med djur.

Forskning pågår 

– Motoriken kan också utvecklas, liksom den sociala förmågan. Samma sak gäller för många andra grupper som långtidsarbetslösa, utbrända eller traumatiserade, konstaterar Linda Håkansson.

När daglig verksamhet är på besök är struktur och förutsägbarhet A och O. Arbetsuppgifterna ska ha en tydlig början och slut liksom vara anpassade efter varje persons förmåga och intresse. Just Emil Barkman och Nicklas Jägerholt tycker om att göra lite av varje. Andra deltagare vill ha samma syssla varje gång eftersom det repetitiva ger trygghet, berättar Catharina Nyström:

– Vissa som kommer hit vill helst mocka hästarnas boxar, fylla på hö och nytt vatten. Eller bara rykta hästen Balder i lugn och ro, säger hon.

Andra kanske vill prova på att rida, och även där används den trygga nordsvensken Balder. Sådana arrangemang kräver dock stora förberedelser av både Linda Håkansson och stödpedagogerna. Att mata eller umgås med den lilla fårflocken innebär också ett visst mått av planering.

– Djur kan ju också vara oförutsägbara och det behöver man ha med sig. Allt vi gör här måste vara så säkert som möjligt, säger Linda Håkansson.

Flexibilitet är viktigt

Efter kaninmatningen är det dags att greja med fröer. Gruppen har redan förberett små kuvert. Det knastrar i gruset när vi slår oss ner i pergolan, Linda Håkansson visar ett knippe lin och berättar att man kan göra linne av det.

– Linne är ju sånt som damer har, utbrister Niklas Jägerholt som tycker att det är väldigt pilligt att få ner de pytte­små fröna i kuvertet.

Men som tur är vet Catharina Nyström att man kan lägga i hela frökapseln i stället.

Emil Barkman letar efter luktärtsskidor som är mogna och får hjälp av Linda Håkansson att knipsa av dem. Samtals­ämnena böljar hit och dit, humöret växlar mellan munterhet och aningen frustration som snabbt blir munterhet igen.

Utmaningen för stödpedagogerna i daglig verksamhet är att ständigt vara flexibla för att kunna stötta en målgrupp med sinsemellan helt skilda behov och svårigheter. Stödpedagoger och stödassistenter har inför besöken på gården hela tiden en tät dialog kring det pedagogiska stödet för varje individ.

– Behövs bildstöd eller schema? Ska personalen visa uppgiften först, eller räcker det med muntlig stöttning? Hur behöver deltagaren förberedas för förändring, är hen känslig för beröring eller har fobier, förklarar Catharina Nyström och fortsätter:

– Det handlar mycket om kartläggning och inlyssnande. Men också om att behålla lugnet när någon blir stressad eller orolig.

Populär guldkant

Nu dukas äppelpajen fram. Tillsammans går gruppen igenom vad de gjort i dag. Deltagarna är nöjda med dagen och ser fram emot nästa gång. Vistelserna här utgör en populär guldkant och det finns en kölista för personer som vill prova på, berättar Catharina Nyström.

– Att vara utomhus omgiven av djur ger frihetskänsla och släpper loss endorfiner hos gruppen. De får utlopp för sin energi och är både lugnare och gladare när de kommer tillbaka till sina verksamheter. Men också stolta över vad de åstadkommit.