Drönare på kommunalt uppdrag

Utvecklingen kring drönare går fort. Men hur kan kommunerna använda dem på bästa sätt? Och hur ska de ha råd med den avancerade tekniken? Kalmar har placerat sig i frontlinjen tack vare ett kommunalt samarbete.

Grusvägarna runt Mörkeskogs avfallsanläggning utanför Mönsterås är förvandlade till lergröt. Regnet duggar lågintensivt. Mikael Bäcklund, mätingenjör och samordnare på mätningsenheten i Kalmar, klafsar fram runt deponin tillsammans med Håkan Johansson, kart- och mättekniker från Mönsterås.

Du har väl inte missat får lönestatistik? Jämför din lön här.

Avfallsanläggningen ska avvecklas och täckas över och Mönsterås kommun vill dokumentera hur stor och hög den är. Men i stället för att Håkan Johansson går runt området med sin mätstav får han hjälp av Mikael Bäcklund och en drönare genom projektet StreamSam.

StreamSam är ett samarbete mellan Kalmar, Nybro, Mönsterås och Region Kalmar. Med projektpengar från EU:s regionala utvecklingsfond har de kunnat köpa in en stark drönare som klarar av att bära den avancerade mätutrustningen Lidar, som snart ska lyfta från marken.

För dyrt på egen hand

Lidar skannar marken med laserstrålar som reflekteras mot alla objekt – grus, grenen på ett träd, vägskyltar. 300 000 punkter i sekunden samlar den in och sätter ihop till så kallade punktmoln. Med all data kan man sedan bygga en 3D-modell av området.

– Om du mäter en vägkant med traditionell mätteknik så är det vägkanten du får, här får vi data över hela området på kortare tid. Men det är en dyr utrustning. Ingen av kommunerna i projektet hade haft råd att göra det här på egen hand, säger Mikael Bäcklund.

Mättekniker Håkan Johansson och mätingenjör Mikael Bäcklund lägger ut flygstöd runt deponin.

Projektet går ut på att testa mättekniken, se hur den bäst kan användas och när den sparar tid och pengar. Men också ta fram rapporter som kan hjälpa andra kommuner i arbetet med att digitalisera samhällsbyggnadsprocessen.

– Ska vi göra en detaljplan får vi en bättre bild av terrängen och om vi måste ta bort eller lägga till något för att kunna bygga det vi vill. Vi kan också enklare göra specifika mätningar som siktanalyser och skuggstudier, som vi nästan inte gör nu för att det tar för lång tid, fortsätter Mikael Bäcklund.

Krångligt med tillstånd

Men det unika med projektet i region Kalmar är inte tekniken. I januari 2021 infördes nya regler kring drönarflygning. Sedan dess har Mikael Bäcklund arbetat med en ansökan hos Transportstyrelsen om att få flyga över tättbebyggt område. I oktober kom det positiva beskedet och därmed blev StreamSam bland de första i landet med att få flyga en tung drönare över bebyggelse.

Eller rättare sagt de har fått ett tillstånd för ett specifikt område. Tillståndet räcker i två år men det jobb som skulle utföras är redan klart. Nu är frågan om det är motiverat att söka ytterligare tillstånd.

– Jag vet inte om jag skulle rekommendera andra kommuner att göra detta för processen har varit väldigt krånglig. Men det positiva är att vi är med i utvecklingen och till och med har en möjlighet att påverka tillståndsprövningen – det är kul, säger Andreas Wendel, digitaliseringsledare på Kalmar kommun.

Värdefull kompetensutveckling

Alternativet för kommunerna kan vara att anlita en konsult för den här typen av digitalt mätningsarbete. Men för det krävs både ett omfattande förarbete och en upphandlingsprocess.

Drönaren som bär mätutrustningen är en DJI E300. Inklusive batterier väger den cirka 6 kg. Med mätutrustningen 8,5 kg.

– Gör vi det själva blir vi mer flexibla och dessutom blir det kompetensutveckling för medarbetarna. Det har också ett värde, menar Andreas Wendel som tror att tillståndsprövningen kommer att bli enklare med tiden:

– En väg att gå för att snabba på prövningen kan vara att kommunerna ser till att bli certifierade att utföra riskbedömningen själva. Eftersom Transportstyrelsen bara har några få handläggare som ska täcka hela Sverige är det också det de rekommenderar, säger han.

Mediciner och hjärtstartare

Att drönarna är här för att stanna är det ingen tvekan om. Tekniken ger enorma möjligheter. Att samla in stora mängder data på kort tid, utföra inspektioner på svårtillgängliga och farliga platser och använda drönarna för transporter av olika slag är bara några av användningsområdena.

– Kartering och beräkning av volymer kommer alltid vara den stora delen för vår del. När det gäller transporter tror jag att det i första steget kommer att handla om mediciner och hjärtstartare snarare än personer, säger Andreas Wendel.

Något som kommer att bli en fråga för kommunerna att reglera inom en snar framtid är dock hur det undre luftrummet, upp till 120 meter, ska se ut. Ska det finnas särskilda stråk för att transportera gods i luften? Särskilda platser där man går upp och ner?

Nu är det dags för drönaren att lyfta. Mikael Bäcklund vill passa på innan regnet tilltar. Stora droppar kan ställa till det eftersom utrustningen kan registrera vattnet i luften.

Under promenaden runt avfallsanläggningen har Mikael Bäcklund placerat ut kvadratiska skivor märkta med en stor cirkel av reflextejp. Håkan Johansson har assisterat med sin mätstav och mätt in koordinaterna i mitten av cirkeln. Punkterna fungerar som markstöd för att kunna placera den data som samlas in på rätt plats i en karta.

Regn stör utrustningen

Nu är det dags för drönaren att lyfta. Mikael Bäcklund vill passa på innan regnet tilltar. Stora droppar kan ställa till det eftersom utrustningen kan registrera vattnet i luften.

– Kvaliteten på datan blir alltid bättre med en totalstation (en elektronisk mätstation med hög precision, red:s anm). Med drönaren blir det mer osäkert. Men det är ju långt ifrån alla situationer som kräver millimeterprecision. Och det här är en ny teknik som vi måste lära oss att hantera.