Därför blir vi allt mer lika varandra på jobbet

Skjorta och slips eller shorts och flip flops? Visst klär du dig inte helt olikt dina jobbar­kompisar? Nu visar forskning att vi allt mer liknar våra ­kolleger även på andra sätt.

En dag dyker tre kolleger upp på kontoret med tröjor i nästan precis samma skogsgröna nyans och svarta byxor. Det skojas om att de har ringt varandra på morgonen för att bestämma klädsel, men frågan är hur slumpartat valet av tröjfärg egentligen var?

– Inom modeteori brukar man säga att vi klär oss för att visa att vi tillhör en grupp eller för att avvika från den gruppen. Man vill inte sticka ut för mycket, men ändå vara en individ, säger Louise Thanem Wallenberg, professor i modevetenskap vid Stockholms universitet.

Starka normer

Alla kan inte välja klädsel på jobbet. Men utanför sjukvården och andra uniformsyrken råder ofta fri klädsel. Varför ser vi då så sällan en person i tredelad kostym och en i shorts och flip-flops på samma arbetsplats?

– Vi tänker att vi har en sån oerhörd frihet och det har vi, samtidigt är normerna kring hur vi klär oss väldigt starka, säger Louise Thanem Wallenberg.

Läs mer: Därför ska du vara hövlig på jobbet

Vi som jobbar tillsammans är alltså ofta lika, men faktiskt inte bara till ytan. Det visar ny forskning om svenska män som mönstrade mellan 1951 och 1981.

– Jämför man kollegernas egenskaper med sina egna så har de blivit mer lika med tiden, berättar Oskar Nordström Skans, en av forskarna bakom studien.

Med hjälp av resultaten från mönstringen har forskarna kunnat dela in männen i tre grupper. Två grupper, specialisterna, består av de som fick riktigt bra resultat på antingen kognitiva förmågor, ”skolfärdigheter” eller på sociala färdigheter. Den tredje gruppen, generalisterna, är de som fick halvbra resultat på båda sortens färdigheter.

Samma egenskaper

Nu när de som mönstrade sedan länge är etablerade på arbetsmarknaden kan Oskar Nordström Skans och hans kolleger se att generalisterna och specialisterna till stor del har landat på olika arbetsplatser. Vissa arbetsplatser drar till sig dem som är väldigt sociala eller väldigt bra på att lösa problem, andra arbetsplatser de som är bra på lite av varje. En teori om varför det blivit så är att det blivit allt enklare att köpa in tjänster utifrån. Kort sagt, en arbetsplats full med generalister kan när det behövs köpa in administration eller it-tjänster från ett annat företag, fullt med specialister.

Specialiseringen kan tänkas göra att företagen blir allt mer effektiva. Men det finns också en risk för likriktning.

– Man kan tänka sig att om arbetsplatserna blir mer socialt specialiserade minskar kontaktytorna mellan olika samhällsgrupper, säger Oskar Nordström Skans. 

För trots att vi liknar våra kolleger allt mer är arbetsplatsen ändå ett ställe där vi har chans att komma nära en bred bukett personer som vi själva inte har valt.

Kanske dags att komma till jobbet i flip-flops och shorts i morgon?