Den som har en bisyssla behöver ha koll på många regler.
Guide: Så funkar bisyssla vid sidan av ditt jobb
4 februari 2022
Jobbar du extra, har eget företag eller sitter i en styrelse vid sidan av jobbet? Då gäller det att du har koll på alla regler som finns i både lagen och kollektivavtalet. Men lugn, Tidningen Vision guidar dig!
Vid sidan av
En bisyssla är en sysselsättning du har vid sidan av din anställning. Det kan vara en annan anställning, egen verksamhet, styrelseuppdrag eller olika former av ideellt engagemang. Det spelar ingen roll om du får ekonomisk ersättning eller inte, eller om den sker i privat eller offentlig verksamhet.
Kolla kollektivavtalet
Vad som gäller kring bisysslor regleras i Lag om offentlig verksamhet, LOA, och i Allmänna bestämmelser, AB, om du är offentligt anställd.
Men olika kollektivavtal har olika bestämmelser om bisysslor så det är viktigt att kolla vad som gäller i ditt kollektivavtal, oavsett om du är offentligt eller privat anställd. Det kan även finnas reglerat i ditt anställningsavtal.
Extrainkomster
Utgångspunkten är att du har rätt att ha en bisyssla och att skaffa dig extrainkomster på din fritid. Men om det du gör konkurrerar, hindrar dig i ditt ordinarie arbete eller riskerar att skada förtroendet för din arbetsgivare, kan arbetsgivaren förbjuda bisysslan. Har du har ett uppdrag som bygger på förtroende eller är beslutsfattare
kan möjligheten att ha en bisyssla minska.
Olika regler
Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer räknas inte som bisyssla om du arbetar i en kommun eller region.
Det kan det däremot göra i andra kollektivavtal. Till exempel kan det anses olämpligt att du har ett fackligt uppdrag om du samtidigt jobbar med personalfrågor på HR-avdelningen.
Kör med öppna kort
Vad som gäller kring bisysslor är nära kopplat till reglerna om konkurrerande verksamhet och till lojalitetsplikten. Har du två anställningar eller driver du ett företag på fritiden? Var transparent och kolla med din arbetsgivare att det är okej.
Läs på noga
Enligt Allmänna bestämmelser, AB, som gäller bland annat för medlemmar i Vision som jobbar i kommuner och regioner, ska arbetstagaren anmäla en bisyssla. Samtidigt har arbetsgivaren en skyldighet att informera om denna anmälningsplikt. Har arbetsgivaren aldrig informerat om plikten så faller den. Men bevisfrågan är svår, läs det finstilta i anställningskontraktet noga.
Räcker att du slutar
Om arbetsgivaren inte godkänner bisysslan, och kan motivera det enligt lagar och avtal, räcker det oftast att du slutar med den. En otillåten bisyssla kan leda till en varning. Om du vägrar att upphöra med det du gör vid sidan av kan du i värsta fall förlora din anställning.
Inga skadestånd
En tvist avgörs i första hand genom lokala förhandlingar. Arbetsdomstolen är högsta instans. Viten och skadestånd döms inte ut.
Inte okej att konkurrera
Om bisysslan går ut över ditt ordinarie jobb eller konkurrerar med din arbetsgivare kan den förbjudas.
En sjuksköterska jobbade heltid i regionen, bland annat med att utföra ultraljud. På sin fritid arbetade hon extra för ett privat företag, även där med att utföra ultraljud. Arbetsgivaren ansåg att sjuksköterskan sysslade med konkurrerande verksamhet och ville förbjuda bisysslan. Arbetsdomstolen höll med och gav arbetsgivaren rätt.
Ytterligare ett exempel från vården handlar om en landstingsanställd som arbetade extra timmar inom kommunen. Här tyckte den ordinarie arbetsgivaren att jobbet på kommunen, bisysslan, utövades i så hög omfattning att det gick ut över landstingsjobbet. Arbetsgivaren ville förbjuda bisysslan och fick rätt i Arbetsdomstolen.
De är inte ovanligt att ärenden som rör poliser och deras bisysslor blir föremål för prövning i Arbetsdomstolen. Det handlar då ofta om huruvida deras och polismyndighetens förtroende kan ta skada av det de sysslar med på sin fritid. Ett ensidigt frivilligt engagemang kan innebära en hög risk för förtroendeskada. Som i exemplet med polisen som engagerade sig för våldsutsatta kvinnor genom först en Facebook-sida och sedan genom att starta en förening där polisen även var ordförande. Polismyndigheten ansåg att det uppdraget inte gick att förena med jobbet som polis, bland annat på grund av anmälningsplikten.
Trots att Polisförbundet kunde ge exempel på andra anställda inom Polismyndigheten som arbetar ideellt med frågor som rör rättsväsendet, gjorde Arbetsdomstolen bedömning att polisens engagemang kunde riskera förtroendet för opartiskhet i arbetet på Polismyndigheten.
