Skillnaderna mellan könen är i regel små inom olika yrken. Det är när man jämför yrken med varandra som de stora löneskillnaderna framkommer. Löneläget är oftast högre där män dominerar.
Får du halva kakan eller bara smulor?
3 december 2021
Kvinnors löner ökar mer än mäns i de flesta av Visions yrken. Men i yrken där kvinnor är i kraftig majoritet är lönerna fortfarande låga – tusenlappar mindre än i starkt mansdominerade yrken.
Kvinnors löner är 9,8 procent lägre än mäns om man ser till hela arbetsmarknaden. Omräknat till tid betyder det att kvinnor jobbar gratis i ungefär 45 minuter varje dag i förhållande till männen.
Lista: Se hur lönerna skiljer sig mellan kvinnor och män i ditt yrke
Men i kyrkan i Växjö är det männen som jobbar gratis – i 18 minuter. Det framkommer i en förstudie till årets lönekartläggning, berättar Helena Fyhr-Abrahamsson, Visions ordförande i Växjö stift.
– Vi ser till att kvinnor kommer in på samma nivå som männen har. Och det är fler kvinnliga präster som tar chefsbefattningar än tidigare, vilket också kan bidra, säger hon.
Små skillnader inom yrken
Präster är bara en av de yrkesgrupper där kvinnorna har gått om männen. Tidningen Vision har tittat på SCB:s lönestatistik över kvinnor och män i 43 yrken/sektorer åren 2014–2020. I 60 procent av dessa har kvinnorna haft en bättre procentuell löneutveckling vilket innebär att deras löner har närmat sig, kommit i kapp eller gått om männens.
Gapet störst i regionerna
- Löneskillnad män och kvinnor i procent, den oförklarade skillnaden inom parentes.
Kommunerna 1,8 (0,2)
Regionerna 17,9 (3,1)
Staten 6,1 (3,7)
Privat sektor 9,5 (5,5)
Hela arbetsmarknaden 9,8 (4,4) - Den oförklarade löneskillnaden är den skillnad som blir kvar efter att man tagit hänsyn till att vi jobbar i olika yrken, är chef, eller andra orsaker som man känner till.
Källa: Medlingsinstitutet
I något fall har kvinnorna ökat det försprång de hade redan 2014.
Kvinnor tjänar nu mest i 20 av de undersökta yrkena/sektorerna, män i 17. Men skillnaderna är i regel små. I majoriteten av fallen skiljer det 1000 kronor eller mindre i medianlön.
Det är när man jämför olika yrken med varandra som de stora löneskillnaderna framkommer. Löneläget är oftast högre där män dominerar och de lägsta lönerna finns i de yrken där kvinnodominansen är nästan total – kontorsreceptionister, biblioteksassistenter, tandsköterskor och medicinska sekreterare.
Läs mer: Tandsköterskor och medicinska sekreterare i Västerbotten gjorde lönsamma uppror
Gamla föreställningar lever kvar
Arbetsgivare ska göra en årlig lönekartläggning för att analysera löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete. Målsättningen ska vara att osakliga skillnader som upptäcks ska justeras senast inom tre år.
När man avgör vilka arbeten som är likvärdiga ska man, enligt diskrimineringslagen, ta hänsyn till vilken nivå på kunskap, färdigheter, ansvar och ansträngning som krävs.
– Det kan vara svårt att göra en sådan bedömning. Gamla föreställningar om kvinnodominerade arbeten som mindre kvalificerade kan bidra till en felaktig värdering, säger Carl Lind, utredare hos Diskrimineringsombudsmannen, DO.
Placeras i boxar
Många kommuner och regioner använder numera olika box- eller poängsystem när de försöker komma fram till vilka lönespann olika yrken bör ligga inom.
Jane Fröborn
Region Blekinge är en av dessa arbetsgivare. Resultatet är än så länge magert för Visions största medlemsgrupper, enligt Jane Fröborn, huvudskyddsombud som sitter i Visionsstyrelsens lönegrupp i regionen.
– När vi har samverkan försöker vi visa att tandsköterskor och medicinska sekreterare borde ligga högre poängmässigt. Men det är svårt, säger hon.
I kartläggningen med 2014 års löner såg det ut så här i Region Blekinge:
Eltekniker hade 190 poäng, låg i värderingsbox 5 och medellönen var 27 441 kronor. Tandsköterskor och medicinska sekreterare hade 200 poäng, låg i värderingsbox 6, och hade medellöner på 24 532 respektive 24 147 kronor.
Medicinska sekreterare flyttades ner
Men i stället för att höja lönen för de två kvinnodominerade yrkesgrupperna, som ju låg i en högre box än elteknikerna, flyttades de ner två snäpp. Fem år senare hade elteknikerna dragit ifrån. Ur kartläggningen med 2019 års löner:
Eltekniker: 195 poäng, värderingsbox 5, medellön 33 835 kronor.
Tandsköterskor: 175 poäng, värderingsbox 4, medellön 26 928 kronor.
Medicinska sekreterare: 165 poäng, värderingsbox 4, medellön 27 134 kronor.
Enligt Region Blekinges förhandlingschef Johanna Harrysson ändrade man arbetsvärderingen för att man ville tydliggöra att regionen är en kunskapsorganisation.
”Kriterierna för kunskap och färdigheter liksom kriterierna för ansvar tilldelades högre viktning jämfört med kriterierna för ansträngning och arbetsförhållanden, skriver hon i ett mejlsvar på Tidningen Visions fråga.
Jane Fröborn tycker inte att det duger som förklaring.
– Våra kvinnodominerade grupper har också mycket kunskap, färdigheter och ansvar. Att arbeten med människor värderas lägre stämmer inte alls med Region Blekinges egen slogan ”För att livet är viktigt”. Arbetsgivaren har gjort detta helt godtyckligt och mot vår vilja, säger hon.
Friska pengar måste till
Magnus Sverke
Men även om alla yrken skulle värderas rätt är det ingen garanti för att osakligheter rättas till, påpekar Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet. De flesta arbetsgivare försöker nämligen rätta till skevheter inom ramen för den ordinarie lönerevisionen.
Enligt honom måste det till friska pengar vid sidan av revisionerna om man ska komma till rätta med systematiska och omotiverade skillnader mellan kvinnor och män.
– Men det görs sällan eftersom det blir dyrt. Det blir kanske att man lägger en lite större del av potten på någon missgynnad grupp när läget känns akut, säger Magnus Sverke.
Vision: Dags att prioritera administratörer
Att få upp lönerna i de kvinnodominerade välfärdsyrkena är Visions största utmaning, enligt Carl Eos, ombudsman och ansvarig för lönepolitiska frågor.
– Vi har kommit en bit med dem som har utbildning från högskola, till exempel socialsekreterarna. Nu är tandsköterskor, medicinska sekreterare och administratörer prioriterade, här har vi helt klart mycket att göra, säger Carl Eos.
Det krävs abetete på många plan, påpekar han, både ett långsiktigt och idogt gnetande inom lönerevisionerna och opinionsbildning gentemot politiker och samhälle för att få till extra satsningar.
Det senaste avtalet mellan Vision och Sveriges kommuner och regioner, SKR, slår fast att parterna ska samarbeta lokalt för att få till karriärvägar och lönespridning för utvalda grupper med låga och sammanpressade löner.
– Vår bedömning är sedan länge att ökad lönespridning är vägen till framgång. Det ökar den enskildes möjligheter att få upp sin lön och höjer på sikt nivån för hela yrkesgruppen, säger Carl Eos.
