Janina Sabra är processledare för Människan bakom uniformen, metoden som poliserna i tv-serien Tunna blå linjen jobbar med för att nå unga kriminella.
Här är verkligheten bakom Tunna blå linjen
16 april 2021
I tv-succén Tunna blå linjen använder poliserna metoden Människan bakom uniformen, MBU, för att nå fram till unga kriminella. Janina Sabra leder verklighetens MBU i Göteborg.
Tunna blå linjen på SVT har hyllats av många. Där får man följa vardagslivet på en polisstation i Malmö. Bland annat försöker poliserna skapa relationer med ungdomar som begår brott genom att spela handboll.
Metoden de använder i serien kallas Människan bakom uniformen, MBU, och den skapades först i Göteborg, men har nu spridits över landet. Janina Sabra är processledare och jobbar på Socialförvaltningen Nordost i Göteborg.
Kan en tv-serie ändra bilden av polisen?
– Ja, jag tror att en serie som Tunna blå linjen kan skapa förståelse för att poliser också är människor. Men man måste framförallt lägga tid på det i verkligheten. Människan bakom uniformen, MBU, som jag jobbar med, är ett sätt att skapa bra relationer mellan unga och uniformerad personal.
Vad tänkte du när polisen Magnus i Tunna blå linjen använde metoden Människan bakom uniformen för att locka unga från kriminalitet till handboll?
– Jag tänkte: ”Wow! MBU är med i en tv-serie!” I Göteborg har vi använt metoden länge så det var coolt, även om vi inte jobbar med sport.
Hur går det till i verkligheten när unga lär känna blåljuspersonal?
– MBU är en kurs på tio veckor där unga träffar personal och provar på yrkena. Personalen lär även känna ungdomarna, så arbetet är ömsesidigt.
Vad är din roll?
– Jag samordnar MBU i Göteborgs stad och är med på kurserna. Dessutom driver jag processen nationellt. Göteborgs stad har patent på metoden. Jag håller i utbildningar, har koll på kvalitetssäkring och handledning när nya städer startar MBU. Så jag jobbar högt och lågt!
Janina Sabra
Titel: Processledare Människan Bakom Uniformen.
Arbetsgivare: Socialförvaltningen Nordost, Göteborgs stad.
Ålder: 33 år.
Fritid: Tränar, umgås med vänner och familj.
Övrigt: Vann priset Omfamningen 2020 som Årets trygghetsskapare. Priset delas ut av tidningen Offentliga Affärer och motiveringen löd: "För ett drivande och inspirerande arbete som fått en stor spridning och utveckling i landet genom hennes engagemang för framtidens trygghets- och säkerhetsfrågor.”
MBU startade på grund av stenkastning – berätta!
– 2009 drabbades räddningstjänst, polis och ambulans ofta av stenkastning. Efter att en brandbil fick en sten slängd i rutan under utryckning i Hjällbo startade ett projekt för att förebygga problemet. Ungdomar som var med ville lära känna uniformsbärarna och prova på deras jobb. Många har sökt de här yrkena efter MBU. Ett stort plus!
Läs mer: Så ska Botkyrka stoppa ungas våld
Är relationerna bättre i dag?
– Ja. Det är svårt att mäta och arbetet är långsiktigt, men våra enkäter visar att ungdomarnas förtroende ökat. Blåljuspersonalen säger också att de känner sig säkrare under utryckning i förorter som Kortedala och Lundby, där många gått MBU. De känner alltid någon. Det gör skillnad.
Så funkar Människan bakom uniformen, MBU
- MBU startade i Göteborg 2010. Metoden finns nu i cirka 20 städer.
- En MBU-kurs pågår i 10 veckor. Studiebesök på arbetsplatser varvas med övningar i brandsläckning, livräddning, med mera. Målet är att unga och uniformspersonal lär känna varandra.
- Deltagarna är 15–20 år. De väljs ut efter intresseanmälan, referenstagning och koll med polisen.
- Polis, räddningstjänst och ambulans är alltid med i MBU. Andra yrkesgrupper och aktörer kan medverka utifrån behov.
