Ulrika vill höja yrkets status

”Vi måste våga räcka upp handen och säga: Det här kan jag.” Medicinska sekreteraren Ulrika Ekström Johansson trotsade ­gamla hierarkier och stormtrivs som avdelningschef på ­gynmottagningen i Växjö.

”Säg aldrig att du bara är medicinsk sekreterare.”

Om Ulrika Ekström Johansson får välja en sak som ska lyftas upp i den här artikeln väljer hon just det.

– Jag har hört kolleger säga det så många gånger när patienten frågar om något medicinskt. Men jag har aldrig hört en sjuksköterska eller läkare sätta ”bara” framför sin titel om de får en fråga om administration.

Hon visar runt bland vårdrum och arbetsrum på gynmottagningen på Växjö lasarett. Här jobbar just nu 23 personer: barnmorskor, läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och medicinska sekreterare. Ulrika är chef över alla utom just läkarna och menar att det till viss del beror på gamla hierarkier som sitter i väggarna.

– Läkarna har en högre profession/kompetens och behöver en ledare med liknande kunskap, för att kunna utvecklas, konstaterar hon.

Jag har aldrig hört en sjuksköterska eller läkare sätta ”bara” framför sin titel om de får en fråga om administration.

Ulrika Ekström Johansson

Men även att som medicinsk sekreterare vara chef över barnmorskor och sjuksköterskor är en ovanlighet. Därför tvekade hon länge när hon för ett och ett halvt år sedan fick frågan om att bli tillförordnad avdelningschef. Eftersom hon redan var chef över de medicinska sekreterarna hade hon erfarenhet som ledare. Men hur skulle det vara att vara chef över akademiker som formellt har högre utbildning?

– Jag grunnade länge och kom fram till att den medicinska kompetensen – den hade jag inte alls. Men ledarskapskompetensen – den hade jag!

För att ytterligare förvissa sig bad hon verksamhetschefen att via facket ställa frågan till personalen: Skulle de kunna ha förtroende för Ulrika som chef? Svaret blev ja.

– Då steg jag på. Det är ju inte värre än att jag kan kliva av igen tänkte jag, säger Ulrika Ekström Johansson.

Men – erkänner hon. Hon hade inte vågat söka jobbet på eget initiativ om det hade annonserats ut.

– En förutsättning var att jag blev hårt uppbackad av min verksamhetschef. Men med tiden har jag blivit modigare och när tjänsten vid nyåret utannonserades ”på riktigt” sökte jag och fick den.

Sedan januari i år är hon alltså inte tillförordnad längre och tycker själv att hon blivit varm i kläderna. Hon känner sig bekväm med att lyfta de administrativa frågorna i ledningsgruppen och vågar fråga när hon inte förstår någonting.

– Jag har ju fått läsa på mycket och lära mig om det medicinska. Dysplasi vad är det? Eller lichen? Ibland får jag googla, skrattar hon. Men det finns också en fördel med att ha ett utifrånperspektiv och på så sätt komma närmare patientens upplevelse.

Men helt utan erfarenhet av vården är Ulrika Ekström Johansson inte. Till en början arbetade hon under flera år som undersköterska inom omsorgen, men en ryggskada gjorde att hon inte klarade det fysiskt längre. För att ändå hålla sig kvar inom vården började hon en ettårig YH-utbildning till medicinsk sekreterare och sedan följde olika arbeten inom privat och offentlig sektor. På ett ställe innebar hennes jobb att vara gruppchef över sina kolleger.

– Då föll polletten ner. Jag insåg att det var just det här jag ville jobba med. Att utveckla och stötta mina medarbetare.

Som chef ser hon samarbete som sin viktigaste egenskap. Att lyssna och att sedan se hur de tillsammans i arbetslaget kan hitta på smarta lösningar. Varje dag har hon två avstämningsmöten med sin personal och hon eftersträvar en öppen dialog.

– Jag vill att de ska berätta om de vill att jag ska ändra på något. Jag kan ju inte läsa deras tankar om de pratar om mig i korridorerna. Därför måste jag få veta.

Mjukt gnissel kan vara bra, det kan hjälpa oss framåt.

Ulrika Ekström Johansson

Under tiden med Covid -19 har det blivit en hel del möten på distans. All vårdpersonal har varit på plats, men med de medicinska sekreterarna som redan tidigare hade möjlighet att jobba hemifrån två dagar i veckan, har det blivit betydligt färre fysiska träffar.

– Jag kan sakna den dagliga ögonkontakten för att förvissa mig om att allt är bra eller om det finns något som jag som chef behöver känna till, säger hon och fortsätter:

– Gnissel finns på alla arbetsplatser. Mjukt gnissel kan vara bra, det kan hjälpa oss framåt, men hårt gnissel leder till sjukskrivningar och dålig arbetsmiljö. Mitt jobb är att mota Olle i grind och förebygga problem.

Hon brinner för grupputveckling och att lyfta allas olika kompetenser. Eftersom de flesta medicinska sekreterare inte har akademisk vårdutbildning finns en fara att de annars hamnar lite vid sidan av.

– Teamen är jätteviktiga så att alla vårdkategorier känner att de spelar i samma lag. Vi klarar oss inte utan varandra men ibland behöver vi medicinska sekreterare ta mer plats och inte nöja oss med avbytarbänken eller att spela på ytterkanten.

För utan medicinska sekreterare skulle verksamheten stå stilla konstaterar hon.

– Ibland tar sjuksköterskorna och läkarna på sig administrativa uppgifter av ren snällhet, det är sällan bra eftersom det finns en risk att det blir fel. Om dokumenten inte blir sökbara, en remiss missas eller ett återbesök avbokas kan det faktiskt göra skillnad mellan liv och död.