Socialarbetarna som stöttar unga i häktet

De sitter med som stöd när unga misstänkta för brott förhörs av polis och bryter isolering i arrest och häkte. I Malmö finns socialsekreterare som har sin arbetsvardag inne i polis­huset och går under yrkestiteln socialsekreterare hos polisen. Vi har träffat dem.

Det går inte att träffas på den ordinarie arbetsplatsen. Det beror på att säkerheten där är mycket hög och ingen utomstående får komma in i byggnaden.

Socialsekretaerarna Frida Samuelsson, Annie Wahlberg och Malin Nelsons gemensamma arbetsrum ligger inne på Rättscentrum i Malmö. Enbart i deras korridor sitter ett 25-tal polisanställda, huset i övrigt är fullt av poliser och andra yrkesmänniskor inom rättsapparaten. Så i stället syns vi på socialförvaltningen, hit kommer de några gånger i månaden för att vara med på arbetsplatsträffar och andra möten och här sitter deras enhetschef.

– Att jobba från polishuset ger en väldig närhet och insyn. Vi är två olika myndigheter. Att vi finns i de polisanställdas vardag ger båda parter en ökad förståelse för de olika uppdragen och vägarna blir kortare, säger Annie Wahlberg.

Hon har tidigare haft samma uppdrag i grannkommunen Lund, som redan 1989 var först ut i Sverige med denna modell. Kort sammanfattat innebär den att socialsekreterarna är anställda av kommunens socialförvaltning men har sin arbetsplats och yrkesvardag hos den lokala polisen.

– Efter att jag hade jobbat i Lund ett tag flyttade jag av personliga skäl till Skövde och fick vara med och utveckla konceptet där. Men så längtade jag tillbaka till Skåne och sökte mig hit till Malmö när en av de tre tjänsterna blev ledig för drygt ett år sedan, säger Annie Wahlberg.

De tre kollegerna, som har titeln socialsekreterare hos polisen, har sin arbetsplats på ungdomssektionen, som har hand om brott begångna av unga under 18 år. De har ingen myndighetsutövning i sitt uppdrag utan beskriver jobbet som ”en relativt kort men viktig insats”.

Uppdraget har tidigare främst varit att sitta med i misstankeförhör med ungdomar och därefter hålla reflekterande och stödjande samtal tillsammans med ungdomarna och deras vårdnadshavare. Vid behov hänvisar de också vidare till olika stödinsatser i Malmö stad. En viktig del är även att ge rådgivning och information till polisen om socialtjänstens arbete med ungdomar.

– De delarna är fortfarande centrala, inte minst för att säkra att barnperspektivet tillgodoses. Men sedan ett halvår tillbaka är vi med i hela processen och träffar unga misstänkta redan i arresten, säger Frida Samuelsson.

Besöker unga i häktet

Utvecklingen av yrkesrollen har de tre socialsekreterarna själva varit med om att driva på i nära samarbete med den närmsta enhetschefen. Att sitta i arresten är en stor prövning för många unga. Särskilt om det är första mötet med rättsapparaten. De har upptäckt att kontakten med socialtjänsten då kan bli mycket angelägen.

– Vi ägnar även två halvdagar var varje vecka åt att besöka de unga i häktet, som ju är steget efter arresten. Där är man väldigt isolerad och motivationen att ta stöd för att bryta en kriminell livsstil kan vara stor, säger Malin Nelson.

Konceptet med att ha socialsekreterare i polishuset finns förutom i Malmö även i flera stadsdelar inom Storgöteborg samt i Stockholms stad och Botkyrka. I region Syd finns, förutom socialsekreterare på Rättscentrum i Malmö, även samma roll i polishuset i Helsingborg.

– Närheten ger en skyndsamhet i utredningsprocessen och socialsekreterarna kan på ett tidigt stadium följa upp ungdomen med tidiga insatser. I både Malmö och Helsingborg har vi utmärkta erfarenheter av samarbetet, säger Maya Forstenius, chef för Mediecenter på kommunikationsavdelningen i polisregion Syd.

Startades i Lund

I Lund, som alltså var först ut för drygt 30 år sedan, togs funktionen bort i samband med att socialförvaltningen skar ner i sina utgiftsposter i fjol.

Karin Thornquist, enhetschef inom socialförvaltningen i Lund som under många år hade chefsansvar för socialsekreterarna hos polisen, ser dock inte att indragningen hittills har påverkat samarbetet mellan myndigheterna.

– Sedan om det beror på att vi så länge har haft den här funktionen är svårt att säga. Men vi har historiskt ett mycket bra samarbete med polisen och jag upplever inte det som sämre bara för att ingen av oss har sitt arbetsrum i själva polishuset.

Socialsekreterarna kan på ett tidigt stadium följa upp ungdomen med tidiga insatser.

Frida Samuelsson, Annie Wahlberg och Malin Nelson lyfter å sin sida vikten av att finnas på plats och att deras tid är ”öronmärkt” för just detta arbete. De ser dessutom ett värde i att komma utifrån, inte vara handläggare i ärendet sedan tidigare om det är så att ungdomen redan har kontakt med socialtjänsten.

Därmed kan de se saker med nya ögon och det skapar ofta snabbt en god kontakt med ungdomen ifråga, tycker de.

– I kommuner där denna roll inte finns är det sannolikt mer en fråga om tid och prioritering om socialsekreterare kan sitta med i misstankeförhör med ungdomar, konstaterar Malin Nelson.

De tre kollegorna är också överens om att även om jobbet stundtals är utmanande, är det fantastiskt när de lyckas nå fram till ungdomar så att de själva börjar reflektera över sin livssituation, sina val och vill göra förändringar.

– Vi vill nå fram till ungdomen bakom den kriminella identiteten och försöka få ungdomen att se fördelarna med ett liv utan kriminalitet. Det är också mycket spännande att dagligdags arbeta i samverkan med andra myndigheter, tycker Annie Wahlberg.