Insatser utan behovsprövning kan bli vanligare

Ge fler insatser utan behovsprövning till de som behöver. Det rekommenderas i förslaget till ny socialtjänstlag. Monika Boström, gruppledare inom socialtjänsten i Örebro, är positiv. ”Det här kan frigöra tid till LVM- och barnavårdsutredningar”, säger hon.

I över tre år har regeringens särskilda utredare Margareta Winberg sett över socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter. Lagen har drygt 40 år på nacken och någon översyn har inte gjorts på 25 år. Men i slutet av augusti lämnades ett rykande färskt 1 328 sidigt förslag till ny ramlag över till socialminister Lena Hallengren (S).

Ett av utredningens större förslag handlar om att sänka trösklarna in i socialtjänsten genom att erbjuda vissa insatser utan behovsprövning. Den som har problem ska direkt kunna gå till en utförare och få hjälp.

Berörda grupper kan vara barn och unga som utsätts för våld och hedersförtryck, kvinnor som utsätts för mäns våld, män som slår kvinnor, personer med missbruk eller kriminell livsstil eller personer med psykisk funktionsnedsättning. 

Funkat bra i Örebro

I Örebro erbjuds redan flera insatser utan behovsprövning och man är positiv till att utveckla detta ytterligare, exempelvis genom att låta personer gå längre tid hos en kurator, det säger Monika Boström, gruppledare för mottagningsgruppen inom socialtjänsten.

– Att människor snabbt får hjälp när de är motiverade kan göra att hjälpen ger större effekt än om de måste vänta. Men vid uppgift om våld ska man självklart vända sig till socialkontoret, säger hon och fortsätter:

– Jag har också en förhoppning om att snabba insatser kan frigöra tid till LVM- och barnavårdsutredningar. Det är i dag ett otroligt högt tryck på utredningsgruppen som konstant har nya utredningar samtidigt som det händer mycket i pågående ärenden.

Efterlyser mer resurser

I Malmö jobbar Frida Laagen som socialsekreterare inom barn- och familj. Hon menar att snabba insatser inte blir effektiva i längden.

– I teorin låter det bra, men det finns en risk att familjer erbjuds insatser som inte bidrar med den förändring eller stöd som de är i behov av, säger Frida Laagen som hade önskat mer pengar till socialtjänsten så att hon och hennes kolleger fick tid att lotsa personer rätt från början.

Mer resurser är också något som Sara Gustavsson Roxell, socialpolitisk strateg i Vision, efterlyser. Socialsekreterare har i dag svårt att klara uppdraget och känner obalans mellan krav och resurser.

– Det är oseriöst att ha en lagstiftning som inte går att leva upp till. Det behövs mer resurser från staten och en annan fördelning inom kommunerna, säger hon.

Kommunerna ska själva bestämma vilka snabba insatser som ska ges. Sara Gustavsson Roxell ser en risk för minskad likvärdigheten mellan kommuner.

– Tillgängligheten ska inte avgöras av vilken kommun du bor i, säger hon och berättar att Vision och andra fackförbund även vänder sig mot att hemtjänst och korttidsboende ingår i de insatser som ska ges utan behovsprövning.

Barnens rätt stärks

Utredaren vill även att socialtjänsten ska kunna ha samtal med barn utan vårdnadshavarens samtycke. Monika Boström och Frida Laagen är positiva till det men undrar hur det ska gå till.

– Ibland måste vi utreda akut och åka direkt till skolan, men det har JO gett kritik för. Skolorna är inte heller benägna att köra barnen till oss. Vi saknar en guide i hur vi ska göra, säger Monika Boström.

Förslaget till ny socialtjänstlag ska nu beredas och skickas på remiss.