Bäst och sämst med röststyrd diktering

Taligenkänning, TIK, är på de flesta håll ännu i sin linda. Men i Region Skåne är tekniken utbredd. Här listar medicinska sekreteraren Pia Lind sina plus och minus.

”Klarar sig på kablar och pensionsblommor”. Det finns flera tokroliga exempel i sociala medier på resultat i journaler gjorda med TIK, taligenkänning. 

Men det finns både för- och nackdelar med tekniken, anser Pia Lind, medicinsk sekreterare på Svalövs vårdcentral i Region Skåne, där TIK infördes för ungefär ett år sedan.

– Jag har sett exempel på journaler med TIK där det inte ens går att gissa sig till vad läkaren har sagt. Och det är svårt att veta om de läkare som ”tikar” gör allt de ska, till exempel sätter diagnoser, sätter rätt attribut på besöken eller ser till att remisser skickas, eftersom vi inte korrekturläser journaler från TIK. Gjorde vi det hade vi ju lika gärna kunnat skriva själva, säger hon.

Samtidigt, menar hon, blir det mesta trots allt bra. Patienter får snabbare tillgång till sin journal och diktatköerna kortas. Och åtminstone Pia Lind är inte orolig för sitt jobb när skrivandet minskar.

– Det är jättemånga förändringar på gång i yrket som medicinsk sekreterare, och även om jag inte vet exakt hur vår roll kommer att se ut, så kommer det att finnas massor av andra administrativa uppgifter som vi kan göra i stället. Jag tycker det känns spännande.