Intensivare jakt på hyresbrottslingar

Kriminella drar in miljoner på att sälja ­hyreskontrakt och folk tjänar storkovan på att hyra ut sin bostad svart i andra hand. Nu intensifierar bostadsbolagen och polisen jakten på brottslingarna.

Det var en serie mord som väckte polisen Kristian Halldins intresse. Våren 2014 hittades en 51-årig man skjuten i sin bil i ett koloniområde på Djurgården i Stockholm. Mannen ägde många hyresfastigheter i Stockholmsområdet och polisen misstänker att mannen sålde hyreskontrakt svart. De följande månaderna mördades ytterligare fyra personer som tros ha varit inblandade i affärerna.

Kunde det finnas en koppling mellan handel med svarta hyreskontrakt och organiserad brottslighet? Den frågan ställde sig Kristian Halldin, som jobbar som samordnare för myndigheter i samverkan mot organiserad brottslighet. Han tog initiativ till en undersökning.

– Jag blev faktiskt själv överraskad över att det fanns en så tydlig koppling, säger han.

I rapporten konstaterar Kristian Halldin att ett svart hyreskontrakt kostar mellan 100 000 och 200 000 kronor per rum i Stockholms innerstad och att ungefär hälften av alla lägenhetsbyten involverar kriminell verksamhet, till exempel svarta pengar.

I ett nyligen uppmärksammat fall i Stockholm vräktes en person misstänkt för att ha betalat 2,4 miljoner för ett hyreskontrakt till en sjurummare på 266 kvadratmeter på Östermalm. Fallet är överklagat till hovrätten.

Kriminella personer är inblandade både som svartmäklare, säljare och köpare och uppläggen är avancerade.

– Det finns inget annat brott med så hög brottsfrekvens och så låg lagföringsgrad, konstaterar Kristian Halldin.

Det betyder i klartext att brottsligheten är omfattande och att risken att åka fast är liten. Dessutom är straffen låga samtidigt som det finns riktigt stora pengar att tjäna.

Växande problem

Både handel med hyreskontrakt och uthyrning utan tillstånd är ett växande problem i Sverige. Men den 1 oktober 2019 skärptes hyreslagen. Nu är det straffbart att hyra ut i andra hand och olovligt att samtidigt ta ut överhyra. Det är också kriminellt att köpa ett svart hyreskontrakt, tidigare var det bara ett brott att sälja.

Allt fler kommunala bostadsbolag har anställt personer för att stoppa kriminella och hyresgäster som försöker tjäna pengar på bolagets fastigheter.

En trappa upp i bostadsbolaget Stockholmshems huvudkontor på Hornsgatan i Stockholm sitter hyresjuridiska enheten. De tre juristerna som på heltid utreder olovliga andrahandsuthyrningar och svarthandel med hyreskontrakt sitter tillfälligt hopklämda i två små rum medan deras kontor byggs om till ett öppet landskap.

Under förra året fick juristerna loss 200 lägenheter från hyresgäster som brutit mot reglerna.

– Den oriktiga uthyrningen har blivit mer kommersiell de senaste åren. När vi började var det inte så mycket överhyror utan mer fel gubbe i fel lägenhet. Nu förekommer det att folk som har sitt boende ordnat sedan länge cashar in sin tjugoåriga kötid på bostadsförmedlingen. De får en lägenhet som de absolut inte har behov av och hyr ut den enbart för att tjäna så mycket pengar som möjligt, säger Thomas Mundebo som är chef för enheten.

De får en lägenhet som de absolut inte har behov av och hyr ut den enbart för att tjäna så mycket pengar som möjligt.

Thomas Mundebo, chef för hyresjuridiska enheten på Stockholmshem

Den olovliga uthyrningen av hyreslägenheter drar med sig olika former av brottslighet. Ett exempel är så kallade madrasslägenheter, där man till kraftiga överpriser hyr ut sovplatser till många personer i samma lägenhet, ofta till personer som inte har rätt att vistas i landet.

Just nu pågår en rättsprocess i hyresnämnden i Stockholm där det förekommit prostitution i mycket stor omfattning i en hyreslägenhet som hyrts ut i andra hand.

Intensivare arbete mot fusket

När Stockholmshem 2005 anställde en jurist på heltid för att stoppa olovlig uthyrning och handel med hyreskontrakt var man först i landet. Under de senaste åren har flera andra allmännyttiga bostadsbolag i landet följt efter.

Stockholmshem får in omkring 400 tips om året, främst från andra hyresgäster som sett eller hört att något inte stämmer i trappuppgången. Det kommer även tips från bovärdar, lokalvårdare och andra som rör sig i fastigheterna.

– En vecka kan jag få in fem-sex tips på helt nya lägenheter. Många får jag från kundservice dit grannarna ringer och tipsar, säger juristen Malin Sultan som jobbat som på enheten i ett och ett halvt år.

Ett nytt beteende är pensionärer som flyttat utomlands men behåller sin hyreslägenhet för att hyra ut. De lever billigare utomlands, drygar ut sin pension med pengar från uthyrningen och eventuellt bostadstillägg. Det är inte ovanligt att barnen som är kvar i Sverige sköter det praktiska kring uthyrningen.

– Nyligen fick jag ett tips från en granne som berättade att ett gammalt par bodde i en lägenhet på samma våningsplan. Men nu är det en ung familj från ett annat land som verkar ha flyttat i lägenheten. Hyresgästen hade inte sett pensionärerna på två år men deras namn står kvar på dörren, berättar Malin Sultan.

Fler går till domstol

Malin Sultan säger att det gäller att fråga ut tipsarna ordentligt vad de verkligen har sett eller hört så att det inte bara blir rykten som sprids.

Ibland ringer utredarna upp hyresgästen. Men då gäller det att vara väl förberedd med fakta som till exempel vem som står på kontraktet, vilka som är folkbokförda i lägenheten och andra uppgifter utredarna hämtar in från olika myndigheter.

– Man får vara beredd på att de kanske ljuger, det är snarare regel än undantag. Det tog ett tag innan jag vande mig vid det, säger Malin Sultan.

Visar juristernas utredning att en hyresgäst hyrt ut utan tillstånd och kanske tagit ut en överhyra försöker de få hyresgästen att lämna lägenheten frivilligt. Lyckas inte det säger bostadsbolaget upp kontraktet. Hyresgästen har då möjlighet att få saken prövad i hyresnämnden.

– I dag är det betydligt fler som vill få sin sak prövad i domstol, förut verkade en del tycka att det var läskigt men den rädslan ser ut att vara borta. Nu är det inte ovanligt att de har med sig en advokat till domstolen, säger Thomas Mundebo.

Orsaken är pengar. Thomas Mundebo säger att hyresrätten representerar ett värde man vill ha ut och som man inte släpper ifrån sig i första taget.

– Tjänar man dessutom stora pengar på uthyrning kan man vinna mycket på att förhala rättsprocessen några månader, säger han.

Hyrde i tredje hand

Hösten 2018 började Gewarges Odisho studera till fastighets- och energitekniker i Göteborg. Han var i akut behov av en bostad och lade ut en efterlysning på Facebook. Det kom snabbt ett svar från en kvinna som hade en lägenhet att hyra ut.

– Kom och titta, du kan få den på en gång, sade hon när jag ringde upp, berättar han.

Den lilla ettan på 30 kvadratmeter låg på första våningen i ett hyreshus i förorten Hjällbo. Det enkla möblemanget bestod av en bäddsoffa en säng och ett bord.

När jag frågade tjejen hur jag skulle få tag på bovärden kom hon med undvikande svar.

Gewargers Odisho

Kvinnan ville ha 6000 kronor i hyra. Gewarges Odisho försökte pruta men utan framgång. Han var ändå nöjd och skrev ett hyreskontrakt med kvinnan som sade att hon delade lägenheten med sin mamma.

Men redan efter en månad började Gewarges Odishio fatta misstankar om att något var skumt. Kvinnan vägrade ge honom nyckeln till soprummet och när det blev kallt ute visade det sig att värmen inte fungerade. Vissa nätter var inomhustemperaturen nere på tolv grader.

– När jag frågade tjejen hur jag skulle få tag på bovärden kom hon med undvikande svar och sade att jag inte fick kontakta dem, säger han.

Gewarges Odisho luskade i vem som egentligen var skriven på adressen. Han försökte ringa personen utan att få något svar. När han åter frågade kvinnan han hyrde av vem som stod på kontraktet ändrade hon sig och sade att det var en vän. Till slut gick Gewarges Odisho till bovärdarna för att få hjälp med värmen.

– När de frågade var jag bodde sa de ”men där ska ju inte du bo”. När jag visade kontraktet svarade de ”hon ska ju inte bo där heller, det här är olovlig uthyrning i tredje hand. Du får packa dina grejer så fort som möjligt.” Då kände jag bara att hela grejen hade blivit för strulig.

Gewarges Odisho fick också veta att hyran för lägenheten var 2 900 kronor i månaden. Hälften av vad han själv betalat. Som tur var fick han snabbt en studentlägenhet och flyttade.

– Det är fult att utnyttja bostadsbristen för att tjäna pengar. 4 500 tycker jag hade känts okej om det hade varit en laglig uthyrning.

Inga andra alternativ

Juristen Sara Björkeholm företräder ofta de stora bostadsbolagen och har drivit flera hundra rättsprocesser i hyresnämnden och andra domstolar.

– En hyresrätt har egentligen inget värde, men det är de facto många som är beredda att betala för ett hyreskontrakt eller betala en överhyra och det beror ju på bostadsbristen i grunden, många ser inte att de har några andra alternativ, säger hon.

Hon är övertygad om att bostadsbolagens allt intensivare arbete för att få bukt med olovliga uthyrningar och handel med kontrakt har effekt.

– Har man koll på vilka som verkligen bor i lägenheterna kan man hålla ner svartmarknaden. Ser bolagen till att hyresgäster som inte har behov av lägenheterna släpper dem får man ju ner bostadskön. Det är ju ett betydligt billigare sätt än att bygga nytt till de som behöver bostad.

Hon tror också att den nya lagstiftningen kan få en positiv effekt.

– Jag hoppas den leder till att polis och åklagare börjar ta den här problematiken på allvar så att vi får åtal och domar som kan ha en avskräckande effekt på gemene man som hyr ut lägenheter utan tillstånd.

I och med att straffen för handel med hyreskontrakt har skärpts förlängs också preskripionstiden. Det innebär att polis och åklagare får längre tid på sig att utreda brotten.

– Jag har redan märkt att lagen har fått effekt. Många av de större fastighetsbolagen jag jobbar med säger att de har fått tillbaka många lägenheter. Jag tror att många som hyrt ut inser att det är förbjudet och drar sig för att begå brott.

De kriminella då?

– De hittar tyvärr nya vägar hela tiden. Jag har redan märkt en ökning av att man överlåter hyreskontrakt genom fejkade bodelningar eller att en sambo i vissa fall kan ha rätt till lägenheten om man separerar. Man utnyttjar andra bestämmelser i hyreslagen än man gjorde tidigare.

Betalade 100 000 kronor

I Göteborg är det sex utredare på det kommunala bolaget Störningsjouren som för kampen mot olovlig uthyrning och handel med kontrakt.

Verksamhetschefen Annika Öby tycker att de som av olika anledningar tvingas hyra i andra hand är de stora förlorarna. De kan få betala kraftig överhyra, få klara order att inte synas eller höras. De vågar inte göra felanmälan, vågar inte prata med grannar och säger till sina barn att inte berätta var de bor.

– Vi hade ett fall där en familj med fyra barn hade betalat 100 000 kronor till förstahandshyresgästen och trodde att de lagligt hade köpt kontraktet, säger Annika Öby.

Men affären avslöjades och förstahandshyresgästen som hade dragit utomlands blev av med hyreskontaktet. Därmed förlorade även familjen sin bostad.

– Det var en familj som trodde att de hade gjort rätt men efter ett tag förstod de att de blivit lurade. De fick hjälp av socialtjänsten till ett eget boende men i dag vet jag inte hur det har gått för dem, säger Annika Öby.

Kvinnan som tog ut dubbla hyran av Gewarges Odishio förlorade sitt hyreskontrakt när hon blev upptäckt. Och Gewarges Odishio vet i alla fall vad han ska göra nästa gång om han tvingas hyra i andra hand.

– Då kommer jag att kräva ett skriftligt bevis på att de har rätt att hyra ut lägenheten och hur hög hyran är.