Center stoppar ungas våld

Snabba insatser är avgörande när unga ­börjar begå brott. Men ofta uppstår det glapp mellan olika aktörer som sinkar ­arbetet. Botkyrka kommun satsar på ett våldspreventivt center där socialtjänst och polis ska jobba tillsammans.

I Botkyrka, utanför Stockholm, kämpar kommunen sedan flera år mot kriminalitet och otrygghet. Sommaren 2015 ställdes allt på sin spets. Den 30 juni skedde den första av en rad brandattacker mot socialkontoren i Botkyrka.

Fordon utsattes för skadegörelse och en socialsekreterare blev fasthållen och fick sin bil eldhärjad. Därefter attackerades polisen – entrén till den lokala polisstationen sattes i brand och en handgranat detonerade under en polisbuss.

Stora delar av norra Botkyrka är med på ­polisens lista över särskilt utsatta områden.

Att många ungdomar under 15 år påbörjar en ­kriminell livsstil är en stor utmaning, berättar Kadir Yilmaz som är förste socialsekreterare
vid ungdomsenheten på socialtjänsten.

– Många unga har svårigheter i skolan, växer upp under svåra förhållanden i hemmet och söker trygghet genom vänskapskretsar där det förekommer narkotikaförsäljning och kriminalitet. Enligt min åsikt är det segregation och bristande integration som ligger bakom, och vi behöver arbeta förebyggande för att bryta utvecklingen, säger han.

Samarbetar med polis

De senaste åren har socialtjänsten i Botkyrka jobbat hårt med att utveckla samarbetet med polisen.

Kadir Yilmaz är ordförande i den operativa grupp där polis och socialtjänst ingår, och fungerar som en länk mellan organisationerna. Han tycker att samarbetet har blivit bättre.

– Nyckeln är att vi har gemensamma forum, där vi kan diskutera ärenden som berör både socialtjänst och polis och dela en gemensam lägesbild över våra områden. Det har gett effekt.

Ett exempel är att polis och socialtjänst gemensamt har punktmarkerat riskmiljöer där barn och ungdomar i 15-årsåldern tidigare rört sig och ­riskerat att dras in i kriminalitet. Myndigheternas insats har i flera fall bidragit till att ungdomar som har varit framträdande i kriminella sammanhang inte är brottsligt aktiva i området längre.

Men det behövs ännu bredare samverkan, enligt Kadir Yilmaz.

Kommunen och myndigheterna behöver hitta sätt att vara tillgängliga för medborgarna. Och det är här kommunens nystartade våldspreventiva center kommer in i bilden.

– Min förhoppning är att det ska skapa en tydlighet för medborgare kring vad de kan få hjälp med från myndigheterna, exempelvis för att kunna hoppa av en kriminell bana. Om centret kan skapa den tilliten har vi ett vinnande koncept, säger Kadir Yilmaz.

Han tillbringar i dag en del av sin tid i polishuset i sin roll som ordförande i den operativa gruppen. Bara ett stenkast från polishuset ligger den gula villa där det våldspreventiva centret håller på att inredas.

Satsat på våldsförebyggande arbete

Pernilla Vera, säkerhetschef i kommunen och tidigare sektionschef i Botkyrkas socialtjänst, är en av initiativtagarna. Bakgrunden är det våldsförebyggande arbete som Botkyrka satsat på de senaste åren.

2016 började man som en av sju pilotkommuner med ett nytt arbetssätt för samverkan kring ökad trygghet. Målet är att minska och förebygga brott och otrygghet genom tidiga insatser från polis, kommun och bostadsbolag. Botkyrka har också riktat in sig på våldsförebyggande arbete i skolor.

– Vår idé är att det inte bara går att utveckla det förebyggande arbetet, utan vi måste också utveckla arbetet med det faktiska våldet här och nu. Då behövs samverkan inte bara på ledningsnivå, utan även inne i organisationerna, säger Pernilla Vera.

Möjligheterna till det förbättras avsevärt när organisationerna fysiskt sitter tillsammans, ­menar hon. Ett exempel på något man hoppas lösa är de långa handläggningstiderna för unga som misstänks för brott.

Socialtjänst och polis har stora möjligheter att tillsammans förkorta tiden det tar innan en utredning kommer igång, enligt Pernilla Vera.

– För en ungdom som är misstänkt för något har det en negativ påverkan att behöva sitta och vänta i flera veckor på förhör. Där har vi börjat diskutera hur vi kan strukturera upp processerna bättre.

Det behövs samverkan inte bara på ledningsnivå, utan även inne i organisationerna.

Det uppstår också onödig ställtid eftersom organisationerna inte är synkade med varandra, menar hon. Genom att dela lokaler uppstår en naturlig kontaktyta, där kommunen och myndigheterna kommer att kunna bygga upp en bättre förståelse för varandras organisationer och få en gemensam lägesbild.

– Jag tror det är jätteviktigt för socialtjänsten framöver att sätta ord på sin kunskap, utan att prata individärenden. Vad vet vi om familjernas livsvillkor och vilka trender är mest påtagliga här och nu – hur påverkar det?

På sikt är tanken att flera myndigheter och förvaltningar inom kommunen ska involveras i centret, men inledningsvis kommer stort
fokus att ligga på samverkan mellan polis och ­socialtjänst. Kommunen håller på att rekrytera en samordnare för myndighetsövergripande arbete mot kriminalitet, som ska ha sin huvudsakliga arbetsplats i centret. Andra kommer att vara på plats delar av sin arbetstid eller göra regelbundna besök för samordningsmöten, exempelvis den operativa grupp som Kadir Yilmaz leder.

Pernilla Vera hoppas att centret ska göra att barn och ungdomar i kommunen får stöd snabbare och på ett mer samordnat sätt.

– Det viktiga nu är att ha tålamod och stå ut med varandras olikheter. Vi ser saker på olika sätt, men det viktiga är att vi fokuserar på effekten av det vi gör.