Carolina Waldenborg är fritidsledare och samordnare för Farstas fritidsgårdar, parklekar och öppna förskolor.
6 frågor och svar om krisavtal
31 mars 2020
Har du fått nya arbetsuppgifter under coronakrisen? Du får bara extra betalt om krislägesavtalet aktiveras. Se fler frågor och svar om vad som gäller här.
Artikeln uppdaterad 3 april 2020.
– Ni behövs inom äldreomsorgen och eventuellt inom barnomsorgen.
Det beskedet har personalen på fritidsgårdar, parklekar och öppna förskolor i Farsta i södra Stockholm fått av stadsdelsledningen.
– Jag förstår att man kan behöva utföra andra arbetsuppgifter i dessa tider men jag vill veta om kommunen verkligen kan placera om oss hursomhelst utan extra ersättning, säger Carolina Waldenborg, som är fritidsledare och samordnare för verksamheten.
Hon tycker att beskeden om hur omplaceringar får gå till har varit otydliga och ser en risk att arbetsgivarna helst låter bli att aktivera det så kallade krislägesavtalet, som ger berörda anställda 220–250 procent av lönen.
Inventerar kompetens
Fram till dess att krislägesavtalet aktiveras är det kollektivavtalets allmänna bestämmelser om vanlig lön och övertid som ska följas. Och frivilliga överenskommelser i första hand.
Om inte frivilligheten räcker kan arbetsgivaren i sista hand beordra personal att jobba med saker de inte är anställda för – i max sex månader. Förutsättningen är att de har kompetens för de nya uppgifterna.
– Vi ser nu att man försöker inventera de anställdas bakgrund, framför allt på vårdsidan, säger Caroline Bleicher, förbundsjurist på Vision.
Arbetsgivaren ska ta hänsyn till om en anställd har giltiga skäl att inte byta schema, till exempel att hen inte kan ordna barnomsorg.
– Jag tolkar det som att man kan slippa byta uppgifter om man tillhör en riskgrupp. Vi har hört om medicinska sekreterare som måste ta tempen på vårdsökande. Det är mindre lämpligt om man är sårbar. Arbetsgivaren har fortfarande sitt vanliga arbetsmiljöansvar.
Oro för att bli smittad är däremot inte ett skäl att inte följa arbetsgivarens direktiv.
Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Sobona har nu aktiverat krislägesavtalet i Region Stockholms intensivvårdsverksamhet, sedan regionen den 2 april inkom med en sådan begäran.
Frågor och svar om krisavtal
Kan jag i kristider och utan ”krisavtal” bli beordrad att arbeta inom ett helt annat område än det jag vanligtvis verkar inom? Det handlar inte om att jag inte vill hjälpa till, jag vill bara veta vad regelverket säger.
Enligt de allmänna bestämmelserna i kollektivavtalet med Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Sobona kan din arbetsgivare omplacera dig till andra arbetsuppgifter och till en annan arbetsplats under en period på max sex månader. Arbetsgivaren har också rätt att flytta din arbetstid och beordra övertid.
I första hand ska förändringar ske genom att ni kommer överens men går inte det är det arbetsgivaren som bestämmer. Du ska dock ha kompetens för de nya uppgifterna.
Men om jag inte vill jobba i äldreomsorgen eller sjukvården – trots att jag jobbade som undersköterska för 10 år sedan? Jag är så rädd för att bli smittad. Kan arbetsgivaren tvinga mig?
Oro för smitta är inte skäl att slippa. Att jobba som undersköterska om du är administratör ligger visserligen utanför arbetsskyldigheten i ditt kollektivavtal men i sista hand kan arbetsgivaren beordra en tillfällig förflyttning. Att inte följa direktiven räknas som arbetsvägran och kan leda till uppsägning.
Får jag någon extra ersättning om jag omplaceras?
Nej, om inte det så kallade krislägesavtalet aktiveras är det vanlig lön och vanlig övertid som gäller.
Krislägesavtalet, vad är det?
Ett avtal som tecknades mellan facken och Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Sobona efter de omfattande bränderna 2018, då stod det klart att de befintliga kollektivavtalen inte räckt till för att klara bemanningen. Avtalet omfattar större naturkatastrofer, epidemier, terrordåd och liknande. För att det ska börja gälla måste huvudmannen först ansöka om aktivering av sitt lokala krislägesavtal hos SKR:s styrelse.
Vad gäller för mig om min kommun/region aktiverar krislägesavtalet?
Tillhör du någon av de grupper som arbetsgivare behöver använda särskilt för att klara pandemin måste du vara beredd att jobba 48 timmar i veckan i snitt, med andra arbetsuppgifter än vanligt och i andra delar av landet. I gengäld får du 220 procent av din vanliga lön, och 250 procent för ”nödfallsövertid” som arbetsgivaren kan ta till om de 48 timmarna inte räcker.
Varför har inte arbetsgivarna redan aktiverat krislägesavtalet, så att vi som omplaceras får ordentligt betalt?
Det är inte meningen att avtalet ska användas förrän alla andra möjligheter att klara personalförsörjningen är uttömda. Det är därför prislappen på de anställdas arbete är så högt satt.
Källor: SKR och Vision
