Risk för tandlös socialtjänstlag

Förslaget till ny socialtjänstlag är klart. Men nya lagen riskerar att bli tandlös om inte mer pengar skjuts till, menar Sara Gustavsson Roxell, socialpolitisk strateg på Vision.

I över tre år har regeringens särskilda utredare Margareta Winberg sett över socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter. Lagen har drygt 40 år på nacken och någon översyn har inte gjorts på drygt 25 år. Men i onsdags lämnades ett rykande färskt 1 328 sidigt förslag till ny ramlag över till socialminister Lena Hallengren (S).

I utredningen föreslås en rad förändringar. En av de större handlar om att sänka trösklarna in i socialtjänsten genom att erbjuda vissa insatser utan behovsprövning.

– Personer som känner att de har ett problem kan direkt gå till en utförare och få hjälp, säger Margareta Winberg.

Hon ger exempel på grupper som berörs: barn och unga som utsätts för våld och hedersförtryck, kvinnor som utsätts för mäns våld, män som slår kvinnor, personer med missbruk eller kriminell livsstil eller personer med psykisk funktionsnedsättning. 

Men vilka insatser som ska erbjudas är upp till varje kommun att bestämma. Det är Sara Gustavsson Roxell, socialpolitisk strateg på Vision, kritisk till.

Sara Gustavsson Roxell.

– Det läggs i dag oerhörda resurser på utredningsarbete och för lite resurser på klientmöten och själva insatsen. Därför tycker jag förslaget i grunden är bra, men det finns en risk för att likvärdigheten mellan kommuner minskar när det här inte är ett obligatoriskt krav som alla ska följa. Tillgängligheten till socialtjänstens insatser ska inte avgöras av vilken kommun du bor i, säger hon.

Vision har också, tillsammans med Kommunal, Akademikerförbundet SSR och Vårdförbundet, gjort ett särskilt yttrande där de vänder sig mot att hemtjänst och korttidsboende ingår i de insatser som kan ges utan behovsprövning.

– Hemtjänst och korttidsboende är insatser som till stor del innehåller omvårdnad och ofta har behov av långsiktighet och samordning, och det kan bara en biståndshandläggare stå för, säger Sara Gustavsson Roxell som också varit expert i utredningens expertgrupp.

Förebyggande arbete lyfts fram

Utredningen lyfter också fram det förebyggande arbetet och föreslår bland annat att kommunen ska beakta behovet av tidiga och förebyggande insatser. Här hade Sara Gustavsson Roxell velat se en skarpare formulering eftersom det förebyggande arbetet oftast är det som prioriteras bort i kärva ekonomiska tider.

Men regeringen bestämde i sitt direktiv att utredningens förslag inte får vara kostnadsdrivande, det poängterade Margareta Winberg under presskonferensen på onsdagseftermiddagen då hon presenterade utredningen.

– Det får alltså inte vara en ambitionshöjning på det viset att det ska kosta mer. Och skulle det kosta mer så ska vi anvisa var pengarna ska tas. Vi har inte möjlighet att använda skatteinstrumentet, tyvärr. Annars hade det blivit många nya förslag, säger Winberg.

Det får alltså inte vara en ambitionshöjning på det viset att det ska kosta mer.

Sara Gustavsson Roxell berättar att många av Visions medlemmar anser att socialtjänstlagen behöver förändras, men att det finns ett grundproblem: brist på pengar. Man har svårt att klara uppdraget och känner en obalans mellan krav och resurser. Om inte mer resurser skjuts till riskerar nya lagen att bli tandlös, säger hon.

– Det är larvigt att ha en lagstiftning som inte går att leva upp till. Det behövs mer resurser, dels från staten och dels behövs en annan fördelning inom kommunerna.

Många förslag

I utredningen lyfts även barnens rätt fram. Den ska stärkas genom att socialtjänsten bland annat ska kunna ha samtal med barn utan vårdnadshavarens samtycke, och socialtjänstens uppföljning av barn som varit placerade ska förlängas, från två till sex månader.

Margareta Winberg hade velat gå längre när det gäller förslagen om barns rätt.

– Men vi hade en restriktion, föräldrabalken, som ger ganska stark rätt till föräldrarna. Vi har gjort vad vi kunnat inom socialtjänstens ram, säger hon.

Man har även sett över om det behövs en särskild äldrelag. Men detta har varit svårt att utreda eftersom det varit många frågor att ta ställning till, menar Margareta Winberg. Bland annat vilka som anses som äldre och vilka behov som ska tillgodoses.

– Jag rekommenderar inte att man ska flytta ut frågor som rör äldre till en särskild lag. Men om regeringen väljer att göra det så är samverkan mellan kommun och region ett viktigt fokus att ha.

Vision: Delegationsordningen behöver ses över

Fackförbunden, bland annat Vision, har försökt påverkat utredningen genom att lyfta fram frågan om beslutsordningen inom socialtjänsten. Vision vill att beslut i större omfattning ska delegeras från politikerna till professionen. Exempelvis är det i dag politiker som tar beslut om ett barn ska placeras, och i många kommuner får inte professionen heller ta beslut i öppenvårdsinsatser.

– Vi landade i att det är en stor, komplicerad och kontroversiell fråga, och därför bör regeringen utreda den i särskild ordning. Vi har inte hunnit, säger Margareta Winberg.

Sara Gustavsson Roxell tycker det är synd att beslutsordningen inte utretts.

– Vi behöver stärka professionens ställning. I dag är det politiker som i stor omfattning fattar beslut i individärenden, och så går det inte till i ärenden som inte rör socialtjänsten. Då litar man i stället på professionens kompetens.

Förslaget till ny socialtjänstlag ska nu beredas och sedan skickas ut på remiss.