Hårt tryck på landets kvinnojourer

Allt fler söker hjälp hos landets kvinnojourer under corona. ”Det händer ofta att vi chattar med kvinnorna under en pågående våldssituation”, säger Petra Karlsson, chef på Kvinnojouren Linnéan i Lidköping.

För en månad sedan öppnade  Kvinnojouren Linnéan i Lidköping en chatt för våldsutsatta kvinnor. Trycket är hårt. Många kvinnor befinner sig i detta nu i isolering, ensam med en våldsam partner.

– Det vi kan göra är att försöka få dom att ringa polis eller ambulans, berättar Petra Karlsson, verksamhetschef på Kvinnojouren Linnéan.

Våld ökar av isolering

Våld i nära relationer ökar när vi tillbringar alltmer tid i isolering i hemmet på grund av corona. Regeringen har därför avsatt 100 miljoner kronor till organisationer som jobbar med barn och unga i utsatta situationer, samt med våld i nära relationer. Bland annat landets kvinnojourer.

Petra Karlsson. Foto: Carl Toreborg.– Problemet är att vi inte har fått veta hur pengarna ska fördelas än, säger Petra Karlsson.

Hon är mycket oroad över situationen och på Kvinnojouren Linnéan märks coronaisoleringen tydligt. Förutom att chatten går varm så ökar också telefonsamtalen på jourtelefonen.

– Förövarna är i samma hus och kvinnorna vågar inte lämna ut namn och telefonnummer. Vi märker att det är ganska unga personer som tar kontakt med oss, framför allt på chatten.

Lediga platser

Kvinnojouren Linnéan kan ta emot åtta kvinnor med medföljande barn och upptagningsområdet är hela landet. Trots det rådande läget har de lediga platser.

– Vi har inte fullt. Dessutom finns det flera andra initiativ där hotellägare erbjuder rum. Det är inte platserna som är problemet utan att socialtjänsten inte placerar ut kvinnor i tillräcklig grad.

– Vi befarar att kvinnorna och barnen inte får den hjälp de har rätt till och som de behöver för att leva ett liv fritt från våld. Kommunerna är en självklar aktör när det kommer till de här frågorna. Vi önskar få till ett IOP, idéburet offentligt partnerskap med kommunerna. Vi vet att ett långsiktigt samarbete skulle gynna kvinnor och barn som utsätts för våld.

Hur ska man tackla det ökade våldet?

– Det handlar om oss alla. Vi har alla ett ansvar här att reagera och larma. Skolor, förskolor, sjukvården, polisen. Grannar som har civilkurage och vågar knacka på när man hör något misstänkt. Vi måste hjälpas åt.

Petra Karlsson och hennes medarbetare är också mycket oroade över följderna av coronaisoleringen. Normalt är det nämligen efter ledigheter som jul och sommar, som puckeln kommer.

– Vad händer efter isoleringen? Hur mycket kommer efter det här? Det behöver samhället vara beredd på.