Stärker säkerheten efter ökad hotbild mot socialtjänsten

Gängkriminalitet och problem kopplade till hederskulturer har ökat hotbilden mot social­tjänsten i Angered. Därför bedrivs nu ett arbete för att stärka personalens säkerhet. Ett sätt är att starkare betona de myndighetsutövande inslagen i arbetet.

Angered i nordöstra Göteborg är en stadsdel där socialtjänst och polis allt mer konfronteras med kriminella grupper och problem kopplade till hederskulturer. Ett intensifierat arbete mot den typen av strukturer har bland annat lett till en större insyn i hur barn som lever i sådana miljöer har det. Under det senaste året har antalet orosanmälningar ökat markant.

– Ju mer vi lär oss om hederskulturer, desto mer hittar vi, säger Lisa Pedersen, som är enhetschef och samordnare för den satsning på en tryggare arbetsmiljö som pågår inom socialtjänsten.

Hon berättar att de socialsekreterare som tar hand om orosanmälningarna ställs inför beslut som kan vara provocerande för familjer som man vet, eller befarar, kan bete sig våldsamt. Handläggare kan få höra att ”jag ska märka eller döda dig”. Chefer trakasseras genom mailbombningar och subtila hot.

– För mer vardagliga hot, exempelvis från frustrerade människor med psykisk ohälsa eller bråk i receptionen, finns upprättade planer och en vana att hantera. Men här handlar det om något annat, säger Lisa Pedersen.

Hon konstaterar att antalet ärenden kopplade till hederskulturer och kriminella grupperingar blivit fler.

– De uttalade hoten har ökat, men bara rykten om vad de kriminella grupperingarna är kapabla till, kan skapa stress och oro hos personalen. Det kan ge upphov till självcensur i jobbet.

En självcensur som till exempel kan innebära att socialsekreterare undviker att träffa klienterna eftersom det känns för obehagligt. En annan effekt är att det uppstår en kultur där hoten normaliseras och blir något man måste stå ut med på jobbet, vilket sliter på personalen mer i det dolda.

Angereds trygghetsteam stödjer sedan tidigare stadsdelen med kunskaper i brännande ämnen som IS-återvändare, organiserad kriminalitet, hedersproblematik och våld i nära relationer. Nu leder Lisa Pedersen också försöket med att komma tillrätta med hoten mot personalen.

Satsningen innebär att personalen intervjuas om hur de upplever hoten och vilka kunskaper de har om de hotfulla strukturerna. Sedan vidtar utbildning om hur den kriminella världen fungerar, samtidigt som det stöd och skydd personalen kan få ska stärkas.

– Forskning visar att kunskap ökar möjligheterna att stå emot hot och otillåten påverkan. Lyckas vi bra med det förebyggande arbetet kanske vi inte behöver öka skyddet, säger Lisa Pedersen.

I arbetet ingår samarbete med den lokala polisen samt med polisens brottsoffer- och personsäkerhetsenhet, BOPS, där Annica Hermansson är en av dem som medverkar i Angereds säkerhetsarbete. Hon tycker det är viktigt att socialtjänsten redan på ett tidigt stadium analyserar vilka risker som finns förknippade med olika insatser och anpassar sitt arbete efter det. Beroende på hotbild kan det handla om att en handläggare frikopplas från ett ärende, förses med larm eller personskydd, får byta arbetsplats, eller att det inte sätts in några skyddsåtgärder alls.

Ett av råden från BOPS är att inte arbeta för nära de olika riskgrupperna utan att noga förklara varför socialtjänsten har kopplats in.

– Det går inte att först säga ”nu ska vi umgås med er” och sedan ”det här är inte bra, vi ser att barn far illa”. Man måste tydligt förklara sitt uppdrag och vilka skyldigheter socialtjänsten har om barn far illa. På det sättet kan man undvika besvärliga situationer, säger Annica Hermansson.

En konsekvens av det är att socialtjänsten i Angered, i ärenden kopplade till de mest riskfyllda sammanhangen, tagit ett steg bort från att jobba nätverksskapande och med att skapa sociala relationer.

– I kontakten med familjer i kriminella miljöer måste vi jobba på ett annat sätt och vara mycket tydligare i vår myndighetsutövning, säger Lisa Pedersen.

Viktoriya Gustafsson, socialsekreterare på Angereds mottagningsenhet för barn och unga och huvudskyddsombud för Vision, tycker det är bra med ett fokus på säkerhetsfrågorna, även om hon tycker att det görs väl sent.

– Problemen har funnits i många år. Men det är bra att vår säkerhet lyfts upp och det är viktigt att satsningen görs i alla led och på alla nivåer.

Hon säger att denna satsning, som tar tid i anspråk, kommer i ett redan mycket svårt läge för all personal.

– Kommer cheferna att få utbildning och ha tid att hjälpa personalen? Och vilka resurser kommer stadsdelen att ha i fall där polisen beslutar om skyddsåtgärder? frågar hon sig.

Hon säger att personalen undrar över konsekvenserna av att ökade kunskaper om parallella maktstrukturer ska göra dem mer motståndskraftiga mot hot.

– Det finns en oro för att ansvaret för att ta hand om hoten läggs över mer på varje medarbetare, säger Viktoriya Gustafsson.

Projektledaren, Lisa Pedersen, svarar att säkerhetssatsningen ska underlätta för cheferna.

– Detta ska ge dem stöd, avlasta dem genom att de får hjälp att koordinera säkerhetsarbetet.

Att socialsekreterarna ska få ett för stort eget ansvar för att hantera hoten tycker hon inte att någon ska behöva oroa sig för.

– Det är tvärtom. Hoten finns i dag. Det här ska bli ett stöd för handläggarna att hantera dem, säger Lisa Pedersen.