Blev sjuk av hot på jobbet

Hot och våld är det vanligaste arbetsmiljöproblemet på HVB och LSS-boenden. Många medlemmar i Vision ­drabbas. Arbetsmiljöverket specialgranskar situationen.

Ensam kvar för att jobba natt på HVB-hemmet i Ydre kommun. Då blev Ann-Charlotte Svennberg uppträngd i ett hörn på kontoret av tre killar som argumenterade för att en kompis, i strid mot reglerna, skulle få sova över.

– Det förekom inget våld. Men det sas många hårda ord, berättar hon.

Något larm fanns inte. Att ta upp telefonen och ringa efter hjälp såg hon inte som något alternativ.

– Man gör inte det när man står i det tjafset.

Kanske hade det heller inte varit någon större idé. I Ydre är polisen en och en halv timme bort och vaktbolag finns inte på orten, säger Ann-Charlotte Svennberg.

– Så jag blev tvungen att frångå reglerna för att komma ur situationen.

Händelsen blev droppen som fick bägaren att rinna över efter flera incidenter förra året. Något som ledde till en tvåmånaders sjukskrivning.

Det hot som Ann-Charlotte Svennberg upplevde är ett arbetsmiljöproblem som är överrepresenterat på HVB och LSS-boenden. Enligt Arbetsmiljöverket kan drygt 40 procent av alla arbetsolyckor och arbetssjukdomar på den typen av arbetsplatser kopplas till hot och våld. På arbetsmarknaden som helhet handlar det om runt tio procent. Ett förhållande som gör att myndigheten just nu specialgranskar arbetsmiljön på HVB och LSS-boenden. Insatsen ska pågå fram till halvårsskiftet i år.

– Det är i allra högsta grad motiverat att göra den särskilda inspektionsinsatsen, säger arbetsmiljöinspektören Marie Juhnestam-Bimer.

Hon har under våren och sommaren 2018 gjort 41 inspektionsbesök på boenden i Dalarna och Gävleborg. Bara två av dem visade så god arbetsmiljö att hon inte behövde skriva något inspektionsmeddelande.

Ett typiskt problem hon sett är bristande säkerhetsåtgärder knutna till personer som tenderar att uppträda hotfullt. Ett annat uppstår när personalens fokus främst är kopplat till att klienterna ska må bra.

– Vilket naturligtvis är bra, men det kan betyda att det blir mindre fokus på arbetsmiljöfrågor och att incidenter därför inte rapporteras.

Det är en erfarenhet som delas av Jannike Johansson som arbetar på ett behandlingshem i Sävsjö.

– Hot och våld förekommer alltid när man arbetar med människor som mår dåligt. Risken är att man blir hemmablind och inte rapporterar som man ska, säger hon.

Som skyddsombud var Jannike Johansson med när Arbetsmiljöverket inspekterade. På just hennes arbetsplats bedömdes arbetsmiljön som god. Något hon tror hänger samman med en stabil personalgrupp och ordentlig introduktion av nyanställda och vikarier.

– Ny personal går alltid bredvid i två veckor, är med på olika arbetspass och får chans att se hur boende bemöts i olika situationer. Vi jobbar också med att följa rutiner så att all personal ska göra lika när något uppstår. Om klienterna bemöts på samma sätt minskar risken för oro och ilska.

Marie Juhnestam-Bimer tycker att det är rätt sätt att jobba.

– Förutsägbara dagar för klienterna i kombination med en stabil personalgrupp minskar risken för arbetsmiljöproblem. Men hög omsättning på personal och chefer gör att många tappar möjligheten att arbeta så.

I Ydre är Ann-Charlotte Svennberg tillbaka i arbete. Boendet där incidenten inträffade är nedlagt. Nu jobbar hon på ett stödboende. Där tillämpas dubbelbemanning på natten.