Arbetsro i sitt eget bo

Tidsbesparande och praktiskt. Möt Agneta Nordqvist, Rickard Blank och Josef Szabo, tre ­tjänstemän som med teknikens hjälp hittat möjligheter att jobba utanför kontoret.

Agneta Nordqvist, medicinsk sekreterare

PÅ JOBBET EN DAG I MÅNADEN

Agneta Nordqvist i Boden jobbar helt hemifrån sedan tre och ett halvt år. Efter en transplantation var hon extra infektionskänslig och kunde inte vara på sin dåvarande arbetsplats vid Sunderby sjukhus utanför Luleå. Under en läkarkontroll på Akademiska sjukhuset i Uppsala fick hon veta att många medicinska sekreterare jobbade på distans där. Hon fick en anställning och började jobba på distans 86 mil från hemmet.

– Det fungerade jättebra, jag åkte dit ibland på möten och hade bra kontakt med chefen.

Men i höstas gjorde Akademiska om distansavtalet så att de medicinska sekreterarna var tvungna att vara på plats tre dagar i veckan. Agneta Nordqvist sade upp sig och fick ett nytt distansjobb på en privat vårdcentral i Kiruna.

Agneta Nordqvist har sin arbetsplats i vardagsrummet. Två egna datorer, en stationär och en bärbar. Arbetsgivaren håller med en pedal för att styra datorn, hörlurar och den dosa som gör att hon kan lyssna på ljudfiler. Säkerheten är hög. Hon måste logga in i sex steg för att komma åt journalerna.

– Det är min arbetszon, där jobbar jag. Jag sitter aldrig där på helgerna eller när jag är ledig, det skulle kännas jättekonstigt, säger hon.

På vårarna jobbar hennes sambo i Abisko. Då tar hon med sig en bärbar dator och jobbar från hotellet. Hon brukar också jobba från fritidsstugan vid Råneälv.

– Jag hoppas att jag får fortsätta jobba så här med tanke på hur mycket mer jag får gjort nu. Jag tar ingen plats, mina raster är minimala och jag har inga kolleger att prata bort arbetstid med.

Blir det inte tråkigt?

– Jag har bra kontakt med min kollega på vårdcentralen, det räcker för mig. Jag har hört allt på alla de fikaraster som jag varit med på under årens lopp.

 

Rickard Blank, IT-chef

MÖTE PÅ STUBBEN

 I bilen, hemma eller varsomhelst. Rickard Blank, IT-chef i Ljusdals kommun, gillar att själv bestämma varifrån och när han jobbar. Och ibland blir det på udda platser.

– I höstas under älgjakten hände det flera gånger att jag deltog i telefonmöten med konsulter och leverantörer när jag gick i skogen med hunden, säger han.

Men då var du väl ledig?

– Jo, men för mig personligen är det bara positivt att få saker gjorda som annars riskerar att bli surdegar när jag kommer tillbaka.

Rickard Blank är en ivrig förespråkare av distansarbete. För honom är skypemöten mer regel än undantag, och med många resor i regionen blir det ofta en tidsvinst att inleda arbetsdagen hemma.

– Det kvittar ju var jag är när jag besvarar mejl, planerar eller skriver. Jag får otroligt mycket mer gjort.

Men trots att många numera har arbetsuppgifter som går att göra var som helst är distansarbete fortfarande ganska ovanligt.

– I Ljusdal har man blivit bättre, men det är lätt hänt att det gamla synsättet lever kvar, att man utgår ifrån att någon inte jobbar bara för att han inte är på sitt rum. Jag tror att man måste uppmuntra fler att jobba på distans, och den som gör det måste vara tydlig med hur han eller hon kan nås, säger Rickard Blank som själv delar sin kalender med personalen så att de ska veta var han är.

Ser du några risker med distansarbete?

– Det blir svårare att ha koll på anställdas arbetsmiljö. Där krävs ett visst egenansvar, att man flaggar om det är något som inte är bra. En annan negativ faktor kan vara att man tappar den sociala kontakten.

När måste du vara på plats på kontoret?

– Personalfrågor. Och när man är flera personer som inte känner varandra och ska lösa ett problem. Det kan man inte hantera på distans.

 

Josef Szabo, överförmyndarhandläggare

STRESSEN HAR MINSKAT

 Det började en dag i mars av en tillfällighet. Josef Szabo, som bor i Grycksbo hade ett ärende och skulle få svårt att hinna till jobbet i Mora.

Han fick tillåtelse att arbeta hemma en dag, och ägnade den åt att granska årsredovisningar från gode män, vilket är den huvudsakliga uppgiften för handläggarna på överförmyndarkontoret under våren och sommaren.

– Det blev väldigt effektivt. På kontoret dyker det alltid upp en massa saker, folk ringer, det kommer post och det är möten. Man tvingas hela tiden prioritera bort granskningarna, säger han.

Josef Szabo föreslog att alla som granskar årsredovisningar skulle kunna jobba hemma en dag i veckan på ett rullande schema. Mätningar som gjorts visar att effektiviteten har ökat. Personalen hinner granska fler årsredovisningar hemma än på jobbet.

– Jag upplever det som att alla på jobbet tycker att det här är bra. Arbetsbelastningen och stressen har minskat. Granskningarna hänger inte över mig på samma sätt som förut, säger han.

Josef Szabo sitter tre timmar på bussen när han åker fram och tillbaka till jobbet i Mora. Men han tycker att det räcker att jobba hemma en dag i veckan. Mycket av arbetsmaterialet är fortfarande på papper och går inte att komma åt när man inte är på arbetsplatsen.

– Dessutom trivs jag bättre på kontoret och jag tycker om när det är en tydlig gräns mellan jobbet och hemmet.