Slarv med kartläggningar

Alla arbetsgivare måste göra en komplett lönekartläggning varje år. Trots det var det sju landsting som inte gjorde det förra året. Ett av dem var Landstinget Blekinge.

– Det har inte gjorts någon riktig lönekartläggning och analys sedan 2012. Det är inte bra, jag tycker så klart att man ska följa lagen, säger Jane Fröborn i Visions landstingsstyrelse i Blekinge.

Alla arbetsgivare måste göra lönekartläggningar för att upptäcka och rätta till orättvisa löneskillnader mellan kvinnor och män. Tidigare krävdes att arbetsgivare gjorde en kartläggning minst vart tredje år men sedan 1 januari 2017 är det varje år som gäller. Tidningen Visions undersökning visar att 14 av landets landsting/regioner har gjort en lönekartläggning under 2017. Det innebär alltså att sju landsting bryter mot lagen.

Ett av dem är Landstinget Blekinge som redan 2014 fick kritik av Diskrimineringsombudsmannen, DO, för brister i lönekartläggningen. Men Jane Fröborn anser inte bara att Landstinget Blekinge inte har gjort någon lönekartläggning värd namnet på flera år, hon tycker också att man använder tveksamma mätvärden.

– Det räcker inte med att bara göra lönekartläggningar, man måste gör det ordentligt. Vet vi inte hur läget är kan vi ju inte göra något åt eventuella brister, säger Jane Fröborn.

Personaldirektören Jonas Kullberg håller inte med om kritiken.

– Vi gjorde en kartläggning efter DO:s granskning som blev godkänd. Att den senaste dragit ut på tiden är en resursfråga men den ska vara klar i höst.

Är du nöjd med att den blir klar nästan ett år för sent?

– Nej det är klart att jag inte kan vara det. Men det är bättre att göra ett grundligt jobb än att hasta igenom bara för att bli klar i tid.

Landstinget i Kalmar län har länge gjort årliga lönekartläggningar trots att man inte varit tvungen. Det har lett till att man upptäckt löneskillnader som inte kan förklaras på annat sätt än att de beror på kön. 2016 uppdagades att 110 kvinnor i en grupp handläggare med bland andra fritidssamordnare, IT-sekreterare, registratorer och upphandlare tjänade 300 kronor mindre än männen i genomsnitt.

– För ett år sedan hade löneskillnaden ökat till 700 kronor, då började arbetsgivaren höja kvinnornas löner för att rätta till skillnaderna. Vid senaste kartläggningen fanns en löneskillnad på 500 kronor kvar, säger Carl Wyckman, samordnare i Visions landstingsstyrelse i Kalmar.

Landstinget ska nu jämna ut lönerna under 2018.

– Jag tycker att arbetsgivaren gör ett bra jobb med lönekartläggningarna. Men jag vill egentligen att man skulle göra mycket mer åt de strukturella löneskillnaderna, att lönerna är lägre i kvinnodominerade sektorer än i mansdominerade, säger Carl Wyckman.