OSA - vad tusan är det?
20 april 2018
Bara vart fjärde skyddsombud anser att de har bra kunskaper om Arbetsmiljöverkets föreskrifter som ska minska stressrelaterade sjukdomar på arbetsplatserna.
För drygt två år sedan började Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) att gälla. De handlar bland annat om arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling på jobbet. Tanken var att de ska minska de stressrelaterade sjukdomarna på arbetsplatserna. Men nu visar en undersökning som Vision har gjort att de nya reglerna inte har nått ut på alla arbetsplatser.
Arbetsgivarna ansvarar för att arbetsmiljöarbetet fungerar men bara var fjärde av de drygt 2 000 skyddsombud som svarat uppger att de har bra kunskaper om OSA-föreskrifterna.
– Jag är inte förvånad. Huvudskyddsombuden och högsta ledningen på arbetsplatserna har koll. Men om den högsta ledningen inte prioriterar arbetsmiljöfrågorna tar det lång tid innan kunskaperna når längst ut på arbetsplatserna, säger Visions arbetsmiljöexpert Carola Löfstrand.
Enligt lagen ska arbetsgivaren se till att chefer och skyddsombud får den utbildning som behövs. Men nästan hälften av skyddsombuden uppger att de inte fått någon utbildning om föreskrifterna.
– Det är ju oroande, där kan ju vi i facket också göra en insats. Vi skulle nog behöva ha fler träffar med skyddsombuden och gå igenom föreskrifterna, säger Per Lundqvist, huvudskyddsombud i Västerås stad.
Per Lundqvist tror dock att kunskaperna inte är så dåliga som undersökningen visar.
– Vi pratar inte lika mycket om föreskrifterna nu som när de kom för två år sedan, men vi använder dem hela tiden. De ligger till grund för arbetsmiljöarbetet men det kanske skyddsombuden inte tänker på. Det kan vara en förklaring till siffrorna i undersökningen, säger han.
HÄLFTEN HAR INTE FÅTT UTBILDNING
- 46 procent av skyddsombuden har inte fått utbildning av arbetsgivaren om föreskrifterna.
- 25 procent av skyddsombuden har ingen eller lite kunskap om föreskrifterna.
- 27 procent svarar att föreskrifterna används lite eller inte alls på arbetsplatsen.
- 20 procent tror att föreskrifterna bidragit till bättre arbetsmiljö i stor eller mycket stor utsträckning.
Relaterade artiklar
Kommunikatör: Jämför din lön med andra i din ålder
Kommunikatörer och informatörer i kommuner når som mest en lön på 43 900 kronor i snitt under karriären, enligt Medlingsinstitutets lönestatistik. Regionanställda i samma yrke tjänar som mest 46 500 kronor i månaden. Se hur din lön står sig i förhållande till kolleger i samma ålder.
Planerare och utredare: Jämför din lön med andra i din ålder
Planerare och utredare som jobbar regioner når som mest en genomsnittlig månadslön på 54 000 kronor under karriären, enligt Medlingsinstitutets lönestatistik. För kommunanställda ligger snittet som mest på 44 500 kronor. Se hur din lön står sig i förhållande till kolleger i samma ålder.