Så bevakad är du på jobbet

Lämna urinprov, få din e-post genomsökt, ­tvingas bevisa att du är ostraffad och bli filmad på jobbet. Kontroller på arbetsplatserna ökar, trots att de kan upplevas som integritetskränkande och i vissa fall även strider mot lagen.

Trenden är tydlig. Allt fler arbetsgivare vill kontrollera sin personal. Karolinska universitetssjukhuset, som är störst i landet på drogtester från arbetsplatser, genomförde förra året över 54 000 tester. En ökning med 25 procent jämfört med året innan.

I kommuner och landsting gäller dock lagen om offentlig anställning. Enligt den får arbetsgivaren bara kräva hälsoundersökningar av personal med jobb där det kan innebära fara för andras liv och hälsa eller medföra risk för stora skador på miljö eller egendom om de är drogpåverkade.

Trots det svarar flera kommuner i Tidningen Visions undersökning att drog- och/eller alkoholtester görs på all personal där det finns misstanke om missbruk. En av dem är Tibro kommun.

– Vi gör en bedömning i varje enskilt fall om den anställda kan vara en fara med alkohol i kroppen. Det kan även innefatta att man är i en förtroendeställning eller är en förebild för andra, säger kommunens personalchef Ulrika Wennerkull.

I enkätundersökningen har hon skrivit: ”Arbetstagaren kan givetvis neka (att testas) men vi tydliggör att misstanken kvarstår tills motsatsen är bevisad”.

– Mycket integritetskränkande och i strid med lagen, säger Annett Olofsson, jurist på LO-TCO Rättsskydd.

Och Ulrika Wennerkull medger att hon var drastisk i sitt meningsval.

– Om det är uppenbart att någon är påverkad och inte vill blåsa, skickar vi hem personen och ser till att få ett samtal och kontakt med företagshälsovården senare. Men det är inte alltid så tydligt och enkelt. Då står integriteten mot säkerheten, det är de perspektiv vi har att välja mellan, säger Ulrika Wennerkull.

I Askersunds kommun går man ännu längre. Där har arbetsgivaren beslutat att införa slumpvisa drogtester på alla anställda. Orsaken är att personal har dykt upp onyktra eller bakfulla på jobbet vid några tillfällen.

Alla, såväl brandmän som administratörer, ska blåsa för att ingen grupp ska pekas ut.

– Det väldigt tveksamt om sådana här tester är tillåtna enligt lagen om offentlig anställning, säger juristen Annett Olofsson, som dock råder anställda att inte vägra ställa upp på drogtest.

– Även om jag tycker att lagen är tydlig har arbetsgivaren företrädesrätt i tolkningen av den, så en vägran kan leda till att man riskerar sitt jobb.

I stället bör den utsatta kontakta sitt fack, som kan driva saken i en tvist mot arbetsgivaren, anser Annett Olofsson.

Madeleine Andersson, kommunchef i Askersund, säger att kommunledningen ännu inte tagit ställning till vad som händer om någon vägrar blåsa.

– Men jag kan egentligen inte se varför det skulle vara skillnad på någon som jobbar i räddningstjänsten eller någon som jobbar i hemtjänsten. Vi måste alltid se till medborgarnas säkerhet.

I kommunala bolag gäller inte lagen om offentlig anställning. Där är det domar i Arbetsdomstolen som är vägledande för vad arbetsgivare får göra. Vår undersökning visar att generella tester, oavsett yrke, är betydligt vanligare i bolagen.

Ett exempel är Umeå energi som har gjort tester sedan början av 2000-talet. Med urinprover letar man efter amfetaminer, cannabis, kokain, och opiater och även anabola steroider. Utandningsprover används för att avslöja alkohol.

Företaget testar ett 60-tal personer om året. Varje test kostar 2 600 kronor. Hittills har ingen åkt fast.

75 procent av de kommunala bolag som gör någon form av drogtester, testar alla vid nyanställning. Annett Olofsson på LO-TCO Rättsskydd är kritisk även mot detta.

– Den arbetssökande är i en mycket utsatt ­situation. Att kräva drogtester innan anställning för arbetsuppgifter där det är omotiverat strider enligt min mening mot god sed på arbets­marknaden men är svårt att rättsligt komma åt, säger hon.

Ett argument för drogtester som flera HR-chefer vi talat med använder är att det finns många nya droger på marknaden. Men det argumentet håller inte, anser Anna Raninen, avdelningschef på CAN, centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

– Det stämmer att utbudet är större nu än i slutet av 1990-talet när handeln på internet tog fart. Men det är inte fler personer som använder droger. I de undersökningar Folkhälsomyndigheten gör har andelen som använt cannabis de senaste tolv månaderna legat på mellan 1,8 och 2,5 procent, säger hon.

Hon säger dessutom att arbetsgivarnas testande bara fungerar om man vet vilka droger man letar efter.

–Det krävs särskilda tester för varje substans.

Nästan alla former av kontroller på arbetsplatsen har dessutom generellt negativa effekter på personalen. Det hävdar Jonas Lundsten, forskare på Malmö högskola med inriktning på motivation i arbetslivet.

– Hos människor som känner sig övervakade på arbetsplatsen minskar tilliten och ansvarstagandet, och därmed sjunker motivationen.

Däremot är förståelsen för arbetsgivares drogtester större bland personal som jobbar i verksamheter där det innebär en fara för allmänheten om de själva är påverkade av droger eller alkohol, enligt Jonas Lundsten.

– I just de fallen har testerna en positiv inverkan.