• Cecilia Tomtlund, ordförande i Vision Borlänge, hade önskat att nya avtalet hade innehållit någon form av arbetstidsförkortning.

Lön 2025

Fackliga om nya avtalet: Hade önskat kortad arbetstid

16 april 2025

Glädje, besvikelse eller bara en axelryckning? Vi bad Visions förtroendevalda att tycka till om det nya avtalet för kommuner, regioner och kommunala bolag. 4 av 10 hade förväntat sig en högre löneökning än 6,4 procent på två år.

Nyligen blev det nya kollektivavtalet klart för 120 000 medlemmar i Vision som arbetar i kommuner, regioner och vissa kommunala bolag (det så kallade HÖK-avtalet).

Det är ett resultat av förhandlingar mellan Vision och arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Vi bad ordförandena i Visions avdelningar och klubbar att recensera avtalet, som bland annat innebär att lönerna i snitt ska öka med 6,4 procent under två år – 3,4 procent 2025 och 3,0 procent 2026. Det är i nivå med industrins så kallade märke.


Mer på ämnet:

→ Klart: Så mycket ökar lönen - här är nya avtalet

Får jag 3,4 procent mer i lön?

→ Här är kollektivavtalen som omförhandlas 2025

Medellöner i kommuner och regioner

Så ökar chefernas löner (Chefen i fokus)


Så här tycker Visions lokala ordföranden:

  • 7 av 10 tycker att avtalet i sin helhet är bra eller mycket bra, bara 3 procent tycker att det är dåligt.
  • 7 av 10 tycker att det är bra att det, liksom 2024, blev ett avtal med en siffra för löneökningen. (Tidigare avtal har varit sifferlösa, det vill säga utan angiven procentsiffra för hur stor löneökningen ska vara.)
  • 4 av 10 hade förväntat sig en högre siffra än 6,4 procents löneökning i snitt på två år. Bara 6 procent hade förväntat sig en lägre procent och resten svarar att avtalet landade på den nivå de hade trott.

”Det är bra att vi följer märket, men med tanke på inflation och arbetsbörda hade man gärna sett något starkare. 6,4 procent totalt känns ganska måttligt i dagens läge” kommenterar en av de 85 svarande i Tidningen Visions enkät (svarsfrekvens 30 procent).

Efterlyser kortad arbetstid

På frågan om det är något de saknar i avtalet svarar många ordföranden ”arbetstidsförkortning”.

Vision yrkade i avtalsförhandlingarna på så kallade arbetstidskonton, det vill säga en möjlighet att sätta av en del av löneökningen som sedan kan tas ut som ledig tid, större pensionsavsättning eller pengar.

Förbundet och SKR har nu kommit överens om att se över möjligheterna att införa individuella tidskonton.

”Jag hade önskat att avtalet innehöll en arbetstidsförkortning och inte en avsikt att inleda dialog”, skriver en av ordförandena i sitt svar.

Tre tycker till

”Bra att det inte är sifferlöst”

Cecilia Tomtlund.jpg

Cecilia Tomtlund, ordförande Vision Borlänge

Vad tycker du om avtalet?

– Det är bra med en siffra. Det är nödvändigt att inte ha sifferlöst avtal när kommunernas ekonomi är så dålig. I Borlänge skulle vi antagligen få betydligt sämre löneökning i år om det inte hade varit en fast procentsats. Däremot önskar jag att det hade blivit högre än 6,4 procent på två år. Men jag tycker att avtalsgruppen har gjort ett bra jobb – det kommer inte att bli några sura miner bland medlemmarna i år, men jag tror heller inte att de kommer att jubla jättehögt.

Saknar du något i avtalet?

– Vi vill ha arbetstidsförkortning – men det fick vi ju inte igenom. Jag hade hoppats att vi skulle ha fått i gång tidskonto redan nu, inte att det ska utredas. Alla industrins avtal har avsättningar till någon form av tidsbanker. Jag tycker att det är konstigt att det ska vara så svårt att få igenom för oss i kommuner.

– Sedan önskar jag att avtalet hade innehållit en satsning på erfarna medarbetare som ligger lägre i lön än nyanställda, som de ska lära upp. De har gått in på en låg grundlön och det kan vara ett glapp på 4000–5000 kronor. De erfarna borde kompenseras lönemässigt.

”Borde ha varit en låglönesatsning”

Lennart Johansson Region Halland.jpg

Lennart Johansson, ordförande Vision Region Halland

Vad tycker du om avtalet?

– Jag är inte särskilt nöjd med 6,4 procent på två år. Ska vi någonsin få jämställda löner måste vi få högre procentsats än märket. Annars blir konsekvensen att skillnaden ökar i kronor mellan männen i industrin och våra låglöneyrken i regionerna, som medicinska sekreterare och tandsköterskor. Att följa märket är offentlig sektors förbannelse – vi kommer aldrig i kapp.

Saknar du något i avtalet?

– Jag efterlyser låglönesatsningar. Att det skulle avsättas pengar för att satsa på grupper som tjänar under en viss summa. Sedan upplever jag att vi inte har kommit framåt överhuvudtaget när det gäller arbetstidsförkortning. 80-80-100 (se faktaruta) är förstås ett litet steg på vägen.

”Oron i världen gör mig kluven”

Michaela Norderfors.jpg

Michaela Norderfors, ordförande Vision Bollebygd

Vad tycker du om avtalet?

– Min första känsla var att det var en vinst att vi hamnade på märket, 6,4 procent på två år. Men nu är jag kluven. Det händer så mycket i världen, med Trump, tullar och inflation. Plötsligt framstår avtalet kanske inte riktigt lika bra.

Saknar du något i avtalet?

– En nyhet i avtalet är att alla ska ha individuella kompetensplaner. Jag förstår att det är bra. Men min fråga blir: Hur ska detta gå till? Jag saknar konkret väg framåt i avtalsskrivelsen, och risken finns att det bara blir en pappersprodukt.

Snabbfakta om det nya avtalet i kommuner, regioner och vissa kommunala bolag

  • Avtalet ger en löneökningstakt på 6,4 procent under de kommande två åren. 3,4 under 2025 och 3,0 under 2026.
  • Avtalet innehåller inga individgarantier. Löneökningstakten gäller Visions medlemmar som grupp.
  • För chefer finns ingen angiven löneökningstakt.
  • Tidskonton ska utredas.
  • Anställda får från året man fyller 64 år möjlighet att jobba 80 procent med full tjänstepensionsersättning från arbetsgivaren (jobba 80 procent, få 80 procents lön och 100 procents tjänstepensionsersättning). I en del kommuner och regioner finns idag en variant av detta som kallas 80-90-100 (jobba 80 procent, få 90 procent av lönen och 100 procent avsättning till pensionen) men det som nu skrivits in i det centrala avtalet är inte samma sak.
  • Ersättningen till deltidsanställda som arbetar längre än ordinarie arbetstid höjs till samma nivå som heltidsanställdas.
  • OB-ersättningen höjs i nivå med märket och förbättras så att man får rätt till OB-ersättning under fler timmar.
  • Dessutom får den som arbetar natt mot lördag, söndag och helgdag från och med 1 april 2026 en extra höjning av OB-ersättningen.
  • För den som har hel graviditetspenning och blir uppsagd på grund av arbetsbrist börjar uppsägningstiden löpa efter att föräldraledigheten tagit slut.

→ Fler nyheter om löneavtalen