Allt du behöver veta om säkerhetsprövning

Allt fler arbetsgivare frågar anställda om ekonomi, sexuella relationer och släktband. Den som vill jobba på en säkerhetsklassad tjänst får vara beredd på att svara på allt som kan riskera rikets säkerhet. Men måste man som arbetstagare gå med på allt som arbetsgivaren kräver? Visions förbundsjurist Linda Olausson reder ut dina rättigheter.

Varför pratas det så mycket om säkerhetsprövningar just nu?

– Den nya säkerhetsskyddslagen infördes 2019 och sedan dess är det många fler säkerhetsprövningar som genomförs. På sistone har det uppmärksammats att prövningarna inte görs så rättssäkert och att människor som troligtvis inte är en säkerhetsrisk ändå klassas som en sådan.

Vad är syftet med en säkerhetsprövning?

– Den finns till för att säkerställa att personer som får tjänster som har en betydelse för Sveriges säkerhet inte ska utgöra en fara för landet.

Vilka typer av tjänster och roller omfattas av säkerhetsklassning?

– Det ska handla om yrken som ska berör rikets säkerhet. Inom Vision har vi många tjänster inom elsektorn, men även vatten och IT kan ingå.

Vilka uppgifter är det som kontrolleras?

– Det kan vara allt. Dels gör man registerutdrag från Säkerhetspolisen, som tittar i belastningsregistret hos Polisen. På arbetsplatsen genomför sedan närmaste chef eller ibland en säkerhetschef en säkerhetsintervju. Frågor som man då kan få är hur ens ekonomi ser ut, om man ligger i skilsmässa eller vårdnadstvist, om man har kriminella i släkten, eller släktingar i andra länder, och i vilka kretsar man rör sig i.

→ Registerutdrag – så funkar det

Vilka gränser finns det för frågor som arbetsgivaren får ställa?

– Det finns ingen fastslagen gräns för vad frågorna får handla om, men de ska ha relevans för att säkerställa att personen klarar säkerhetsprövningen. Vad man har skrivit på sociala medier, vilka grupper man är med i, eller om man har hemligheter efterfrågas för att kunna se hur sårbar du är. Om man till exempel har en sexuell läggning man inte har gått ut med kan det ses som en säkerhetsrisk. Har man en säkerhetsprövad tjänst bör man även löpande informera sin arbetsgivare om förändringar i sitt liv, till exempel om man skiljer sig eller får ekonomiska problem.

Kan man vägra att uppge viss information med hänvisning till integritet?

– Det kan man göra, men med risken är att inte klara säkerhetsprövningen. Man kan antas ha något att dölja. Om man blir uppsagd får man tvista i en domstol. Det finns i dag ingen överprövningsmöjlighet.

→ Så jobbar Stockholm efter höjt terrorhot

Vad kan man kan göra om man känner att ens säkerhetsklassning är felaktig?

– Kontakta ditt lokala fackombud och för en diskussion. Är man anställd finns det juridiska möjligheter att driva frågan vidare.

Vad gör man om man anser att man har blivit diskriminerad?

–  Om du anser att du har diskriminerats på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder vänd dig omgående till ditt fackförbund. Det finns möjlighet att tvista lokalt, centralt och även driva frågan i domstol också.