Efter raset – miljonsatsning ökar antalet förtroendevalda
27 maj 2024
I flera år tappade Vision förtroendevalda. Nu försöker förbundet storsatsa sig ut ur krisen. Drygt 5 000 nya ska lockas att bli fackligt engagerade.
”De är vårt guld”. Så brukar Visions ordförande Veronica Magnusson beskriva fackligt förtroendevalda.
Men på senare år har svenska fackförbund glimmat allt mindre. Antalet personer som väljer att engagera sig fackligt har minskat betydligt.
Fler artiklar om fackligt arbete
→ Karriär: Fackligt arbete blir merit på cv:t
→ Får man betalt för fackligt arbete? Detta har förtroendevalda rätt till
→ Fackets framtid: ”Måste få fart på nästa generation”
20 procent färre
2016 hade Vision 12 200 förtroendevalda – 2022 hade antalet rasat till 9 500, trots att förbundet samtidigt under många år har ökat i medlemsantal.
Konsekvensen av tappet är att allt fler medlemmar i Vision saknar ett ombud på sin arbetsplats.
De har med andra ord ingen nära kollega som sätter på sig den fackliga hatten och stöttar inför lönesamtal, fångar upp fnurror på tråden i arbetsmiljön i ett tidigt skede eller lobbar för att jobbkaffet ska bli gratis.
När Visions högsta ledning insåg att det skett en 20-procentig minskning av antalet förtroendevalda på bara sex år, beslutade man sig för att pumpa upp musklerna och agera.
Satsar 300 miljoner kronor
En stor ekonomisk satsning ska vända trenden: Under en femårsperiod lägger förbundet 300 miljoner kronor på att öka antalet förtroendevalda.
– Vision vill vara så mycket mer än ett försäkringsbolag – vi är en folkrörelse som bygger på lokalt engagemang. Vi måste säkra upp att det finns förtroendevalda nära medlemmarna, säger Visions förbundsordförande Veronica Magnusson.
Målet är 16 000 fackligt aktiva i slutet av 2027. Det skulle innebära att 10 procent av medlemmarna har ett förtroendeuppdrag.
Utvecklingen har vänt
Och nu har kurvan börjat peka uppåt igen, i april 2024 hade förbundet 10 800 förtroendevalda.
– Vi har vänt utvecklingen väldigt snabbt. Vissa behövde bara få frågan. Att unga inte vill engagera sig är en myt, säger Veronica Magnusson.
Slimmat på jobbet
En medlemsundersökning som Vision har gjort visar att hela 20 procent av medlemmarna kan tänka sig att engagera sig fackligt. Men vad finns det för hinder?
Anders Kjellberg, som har forskat om fackföreningsrörelsens utveckling i många år, pekar ut tempot i arbetslivet som en stor bov.
– Många jobb har blivit mer stressiga, för organisationerna har slimmats. Anställda upplever att de har för ont om tid för att ta på sig ett fackligt uppdrag, säger han.
Det sviktande intresset för att engagera sig ideellt syns inte bara i fackföreningarna. Andra folkrörelser, som politiska partier, föreningar och kyrkor, brottas med samma problem.
Dålig ekonomi ett hot – eller möjlighet
De kommande nedskärningarna i offentlig sektor blir en utmaning för fackförbunden, menar Anders Kjellberg.
– Samtidigt kan det vara en möjlighet. Om arbetslivet blir ännu stressigare kan motivationen att engagera sig fackligt öka, säger han.
En annan orsak till att anställda inte blir fackligt aktiva är att det kan finnas en rädsla för arbetsgivaren, enligt Anders Kjellberg.
– Det finns arbetsgivare som är mindre välvilligt inställda till facket. Fackliga representanter kommer med krav och påpekanden och det är inte alltid så populärt. Det finns en risk att man som tjänsteman med individuell lönesättning missgynnas i löneutvecklingen, säger han.
Tvungen att kliva av
En av Visions ”guldklimpar” är Claudia Velasquez. Hon är socialsekreterare med inriktning barn och unga och har tidigare varit ombud, skyddsombud och ordförande för Vision för Ängelholms kommun.
Men till sist kände hon sig tvungen att trycka på stoppknappen.
– Jag fick inte ihop det fackliga arbetet med mitt jobb. Arbetsgivaren kallade till många viktiga fackliga möten och jag blev efter i mina ärenden på jobbet. Jag mäktade inte med, berättar Claudia Velasquez.
Så det fackliga guldet blev till sand. Men bara ett kortare tag.
För när Claudia Velasquez bytte arbetsgivare och började jobba i Kävlinge kommun minskade arbetsbelastningen. Och vips blev hon invald som ledamot i den lokala Visionstyrelsen.
Det som lockat henne tillbaka är möjligheten att kunna förändra.
– Det bästa med att vara förtroendevald är de stora och små fackliga segrarna. De inspirerar andra att också engagera sig, säger Claudia Velasquez.
Starkare eller svagare fack?
De kommande tre och ett halvt åren ska Vision alltså rekrytera cirka 5 200 nya förtroendevalda och samtidigt behålla Claudia Velasquez och alla andra som redan är engagerade.
Men vad blir konsekvensen om Vision inte klarar denna 50-procentiga ökning till 2027?
Veronica Magnusson är övertygad om att målet kan nås.
– Färre medlemmar och förtroendevalda skulle innebära att Vision får mindre kraft att påverka. Men vi har både plan och resurser för att målet ska nås. Nyckeln är verkligen att vi gör detta tillsammans, och de som redan är förtroendevalda är väldigt involverade och drivande i arbetet.
Det här gör Vision för att engagera fler
För att öka antalet förtroendevalda satsar förbundet 300 miljoner kronor på bland annat:
- Uppsökande verksamhet på arbetsplatser som saknar ombud. Störst är bristen bland arbetsgivare i privat sektor.
- Utveckla nya metoder för att öka rekrytering av förtroendevalda.
- Skapa bättre introduktion och mentorskap för nya förtroendevalda
- Validering av facklig kunskap.
- Hitta nya metoder för att öka ungas fackliga engagemang.