Så ofta gör vi onödiga uppgifter på jobbet

Misstänker du att en del av det du gör på jobbet är helt onödigt? Då är du inte ensam, var tredje tjänsteman har samma känsla. Nu ska forskare undersöka hur det påverkar vår hälsa.

Åttiotvå, åttiotre, åttiofyra stolar… År efter år räknade personalen möbler inom Eslövs vård och omsorg. Någon hade glömt att säga ”ni kan lägga av – vi är inte intresserade av resultatet längre.”

Räknandet fick ett stopp först när kommunen gjorde en genomlysning för att upptäcka onödig administration.

Onödiga och oskäliga uppgifter

Exemplet ovan kallar forskarna onödiga arbetsuppgifter. Men det finns också en annan kategori: oskäliga arbetsuppgifter. Det är när en sekreterare rullar upp skjortärmarna för att rensa toastopp eller när en enhetschef svajar på en stege för att försöka laga blinkande lysrör.

Constanze Leineweber (Foto: Privat)

– Oskäliga arbetsuppgifter handlar om att uppgifterna utförs av fel person. Onödiga uppgifter är sådana som skulle kunna förhindrats om arbetet var organiserat på annat sätt, förklarar Constanze Leineweber, docent i psykologi vid Stockholms universitet, som nyligen börjat ett forskningsprojekt i ämnet.

Kan leda till utmattning

Människor som gör meningslösheter på jobbet för tankarna till löjliga och komiska figurer som Mr Bean och Papphammar. Men fnisset fastnar i halsen när Constanze Leineweber förklarar att man misstänker att onödiga och oskäliga arbetsuppgifter i förlängningen kan leda till utmattning.

– Nu undersöker vi om den här typen av arbetsuppgifter har ökat och om deltagarna i studien upplever att de har påverkat hälsan över tid. Vi ska också ta reda på i vilka yrkeskategorier som det är vanligast, säger hon.

Skapar frustration

13 procent av tjänstemännen i Sverige säger att de tre gånger per vecka eller oftare utför arbetsuppgifter som andra har bestämt, men som inte behövs. Det visar en rapport från Arena Idé som skrivits av David Eklind Kloo, utredare på handelsanställdas förbund.

David Eklind Kloo (Foto: Privat)

– Det kan handla om att man tvingas dubbelrapportera statistik. Siffor matas först in på ett ställe där man förstår nyttan. Sedan ska de rapporteras in i ett annat system – där de försvinner in i ett svart hål. Det skapar en enorm frustration, säger David Eklind Kloo, som även har skrivit boken Arbetets mening.

Han menar att det är en form av omyndigförklarande när människor tvingas hålla sig till en stelbent manual och inte tillåts följa sitt professionella omdöme. Och den maktlösheten kan i förlängningen leda till att man känner sig mindre delaktig i samhällets utveckling och upplever samhället som mindre demokratiskt.

"Uppvärdera yrkeskunskapen"

– Människors inflytande måste öka, makten över arbetet behöver flyttas nedåt i organisationerna. Men det finns en motvilja att dela med sig av makt, trots att slutresultatet skulle kunna gynnas, säger David Eklind Kloo.

Han menar att yrkeskunnande måste uppvärderas. Annars ligger välfärden pyrt till. För vem är intresserad av att jobba med själsdödande arbetsuppgifter?

– Det här är en nyckelfråga för att göra välfärdens arbeten attraktiva, säger David Eklind Kloo.

→Krångel stjäl tid – så jobbar krångelteamet