Satsar på säkerhet i återvinningen

Det ska vara lätt att göra rätt. På Hagby återvinningscentral norr om Stockholm skruvar medarbetarna ständigt på förbättringsmuttern. Hela tiden med säkerheten i fokus.

Det är en solig vårdag och Aziz Sik, arbetsledare på Hagby återvinningscentral, förväntar sig en strid ström av kunder under eftermiddagen. Den senaste veckan har han räknat till mellan 1 500 och 2 000 besökare per dag.

– Vi är Sörabs största anläggning i Stockholmsområdet och det är invånare från många kommuner som besöker oss. Trycket är ofta högt, berättar Aziz Sik.

Bolaget Sörab är ett regionalt samarbete mellan Stockholms norrortskommuner och driver flera återvinningsanläggningar. I Hagby är det inte bara allmänheten som kan sortera ut sitt avfall, här ligger också en enorm deponi där företag lämnar exempelvis bygg- och trädgårdsavfall, farligt avfall och matavfall. För att komma in på området måste föraren köra upp sin lastbil på en våg och specificera sitt innehåll.

Med ett leende blir allting lättare tycker Aziz Sik.

På återvinningscentralen krävs ingen invägning men Aziz Sik och hans kolleger försöker ändå hinna ta emot kunderna personligen när de är på väg upp på rampen för att slänga sitt skräp.

– Det är smart att börja från början. Om vi ler mot kunderna och hälsar dem välkomna blir allt lättare. Då kan vi fråga vad de har med sig och hänvisa dem rätt direkt, säger Aziz Sik.

"Många har svårt att sortera"

Hur containrarna är fördelade på rampen har betydelse. Fyra av fem kunder har metallavfall och då är det bra om de står utspridda så att det inte blir stopp på ett ställe. Medarbetarna står också med jämna mellanrum på rampen och en är i stort sett posterad vid containern för brännbart. Trots det händer det att avfall hamnar fel.

– Många har svårt att sortera för de vet inte vilket material de har med sig eller i vilken container de ska slänga. Det svåraste är nog brännbart, många tänker att allt som kan brinna är brännbart men så är det ju inte, säger återvinningsarbetare Alexandra Norberg som just står vid skylten brännbart.

En man som just är i färd med att slänga en plastpåse blir uppmanad av Alexandra Norberg att tömma ut den. Det hjälper inte att det enbart är tomma påsar nedknölade i en större påse – det ska gå att se innehållet och sortera bort det som är fel. Personalens kunskaper uppdateras i takt med produkt- och materialutvecklingen och de går regelbundet kurser för att återvinningen ska bli korrekt.

– Men visst händer det att det kommer in något som jag inte vet vad det är eller vad det används till. Drivs det på bensin? Innehåller det kemikalier eller är det explosivt? Är vi osäkra så frågar vi varandra, berättar hon.

Att avfallet hamnar rätt är viktigt av flera skäl. Sopor är en resurs och det ska vara enkelt att materialåtervinna. En del kommuner erbjuder till och med kostnadsfri hämtning av grovavfall just av den anledningen.

Har fått ta hand om vapen och asbest

Farligt avfall ska tas om hand på ett säkert sätt både med tanke på miljön och personerna som hanterar det. Att de anställda har rätt kunskaper är avgörande.

– Ta asbest till exempel, folk vet inte hur farligt det är. En gång kom det en person som hade sina barn med sig samtidigt som han körde asbestavfall inne i bilen, berättar Aziz Sik och skakar på huvudet.

Två gånger har han varit med om att hitta vapen. En gång låg det i containern för hårdplast, en annan gång bland leksaker.

– Vi trodde först att det var ett leksaksgevär men så såg jag serienumret och då ringde jag polisen som kom och hämtade det.

→ "Ingen ska dö på anläggningar för avfall"

Många behöver hjälp med sorteringen.

Trafiken på rampen tätnar ju längre dagen går. Alla bilar och släp samt truckar och hjullastare som används för att hantera containrarna hör också till sådant som kan vara en fara för medarbetarna på återvinningscentralen.

– Vi får en hel del utbildning men säkerheten kan alltid bli bättre, det är ett pågående arbete, säger Aziz Sik.

Irriterade och otrevliga besökare är också ett orosmoment. Aziz Sik och hans kolleger bär överfallslarm och de går regelbundet kurser i kundbemötande. De allra flesta är trevliga men någon incident brukar uppstå varje dag.

– De svåraste personerna är de som blir irriterade för att de inte vill sortera eller för att de inte förstår varför vi sorterar på det här sättet. Vi försöker förklara lugnt och stilla men på det här området kan vi göra mer, kanske informera bättre, säger han.

Nya regler från januari 2027

Från 1 januari 2027 ska det bli enklare för hushållen att återvinna sina hushållssopor. Då får kommunerna ansvaret för att källsorteringen, framför allt papper, plast, metall och glas, blir mer hushållsnära.

I dag är bara 30 procent av hushållssoporna rätt sorterade. Förhoppningen är att resten, som i dag hamnar i den vanliga restavfallspåsen, också ska sorteras rätt och materialåtervinnas. Från 2024 kommer kommunerna få en ersättning för det här arbetet.

Aziz Sik kommer ursprungligen från Syrien. Där finns det enligt honom inte något som liknar Sveriges sätt att sortera sopor.

– Just nu har ju Syrien större problem än sophantering men ändå, vi har inte ens ett begrepp för återvinning, allt slängs på samma ställe. Jag visste inte vad återvinning var när jag började jobba här för tre år sedan. Nu har jag blivit mer medveten, säger han och konstaterar bekymrat att folk slänger allt för mycket som fortfarande kan användas.

– Det är inte bra, varken för miljön och klimatet.