Prästbrist löses genom Prästbanken – pensionärer kliver in

Det är prästbrist på många håll. Via Prästbanken hittar arbetsgivare vikarierande präster som tillfälligt stöttar upp. I Fjärdhundra församling har Ulf Franzén, snart 70 år, ryckt in.

Det är en kall och klar dag i Fjärdhundraland. Ulf Franzén kliver ur sin Volvo vid Härnevi kyrka. Den lilla stenkyrkan är från 1400-talet men för Ulf Franzén är den ny. Som vikarierande präst via Prästbanken är han inne på sin andra arbetsvecka i Enköpings pastorat.

Nu visar han vägen över gårdsplanen. Inne i kyrkan sitter en grupp pensionärer på studiebesök och beskådar Albertus Pictors unika kalkmålningar. I församlingshuset står resterna av förmiddagskaffet. Ulf Franzén häller upp en kopp. Han har också provat på pensionärslivet men tyckte inte riktigt att det var dags än.

– Jag fyller 70 år nästa gång men jag har lite mer att ge. Så när jag hörde talas om Prästbanken tänkte jag, varför inte, och så skickade jag in mitt cv, berättar han.

Jobbat som präst i 30 år

Det gick inte mer än en vecka innan han blev kontaktad av Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Skao, och för drygt ett år sedan började han som vikarierande präst i Ekerö.

– Jag har varit präst i snart 30 år. Dop, vigsel, begravning och att hålla gudstjänst – det sitter i ryggmärgen. Med tanke på all stress så hade jag lovat mig själv att aldrig mer ha en chefstjänst, men när kyrkoherden slutade blev det så att jag tog vikariatet ändå, säger han och ler.

Härnevi kyrka med sina ovanligt välbevarade kalkmålningar ligger i Fjärdhundra församling där pensionären Ulf Franzén vikarierar som präst.

Prästpanken motverkar prästbristen

I takt med att församlingar och pastorat har fått allt svårare att hitta präster till verksamheten har Skao diskuterat hur de kan stötta arbetsgivarna. År 2020 lanserades projektet Prästbanken. Nu finns ett 80-tal, mestadels pensionerade präster registrerade och redo att ta en tillfällig tjänst. Samtidigt har ett 50-tal verksamheter anmält behov av arbetskraft.

– Vi förmedlar kontakten, inte själva tjänsten. Arbetsgivarna får själv sköta rekrytering och referenstagning, säger Pär Åkerström, utredare på Skao.

De avtal som sluts mellan präster och arbetsgivare är inte tillsvidareanställningar, det är Pär Åkerström noga med att poängtera.
Den reguljära arbetsmarknaden ska inte påverkas av projektet, utan det handlar om tillfälliga lösningar på några månader eller halvår.

– Något som vi sett är att de seniora prästerna inte är främmande för att flytta på sig, till och med byta stift, vilket är positivt, säger han.

Utredaren ser inga nackdelar

Pär Åkerström ser egentligen inga nackdelar med Prästbanken, däremot kan han identifiera några risker. Exempelvis att arbetsgivarna inte tänker på att de behöver ta sitt fulla arbetsgivar­ansvar. Eller att prästerna inte riktigt förstår de utmaningar de kan utsättas för.

– För den som varit kyrkoherde tidigare är det kanske naturligt att tacka ja till ett sådant vikariat. Men innan man sluter ett avtal bör man diskutera församlingens profil så att den stämmer överens med tidigare erfarenheter, menar Pär Åkerström.

Slutade när tjänsten tillsattes

När tjänsten som kyrkoherde på Ekerö slutligen blev tillsatt tyckte Ulf Franzén att det var bäst att flytta på sig, trots att han fick frågan om att fortsätta som präst.

– En ny chef ska inte ha den gamla chefen hängande i hasorna, det brukar inte bli bra, säger han.

Ulf Franzén har en färgstark bakgrund som chef inom både Försvarsmakten (fallskärmsjägare och sergeant) och näringslivet (första egna företaget levererade enarmade banditer till danska nöjesparker).

Men när hjulen snurrade som snabbast hände något.

– Jag har alltid varit troende, inte religiös men jag har haft en personlig tro. Så mitt i allt började jag fråga mig själv om jag inte borde tjäna människor i stället för pengar, säger Ulf Franzén.

Efter studier i teologi blev han så småningom prästvigd vid 42 års ålder. Och även som präst har karriären varit brokig, med fängelsepräst, stifts­adjunkt, och kyrkoherde i sitt cv. Som präst i ­Sveriges internationella stödstyrka ingick han i den första svenska delegationen på plats i Thailand efter tsunamin. Och under ett års tid var han fartygspräst på EU-uppdrag mot pirater i Adenviken.

– Jag har lärt mig att hantera olika kulturer, många av mina uppdrag har handlat om att ta folk. Det är egentligen samma regler som gäller överallt,

Försvarsmakten och kyrkan är ju arbetsplatser som alla andra, säger han.

Ulf Franzén och kyrkvärd Anna Damell Lindholm diskuterar utvecklingen som lett fram till dagens brist på präster i Svenska kyrkan.

Kyrkvärd tacksam för vikarien

Kyrkvärden Anna Damell Lindholm har just sagt adjö till pensionärerna
och tittar in i församlingshuset. Hon är glad över att ha en erfaren präst som vikarie.

– Det är klart att det bästa är att man får en kontinuitet så att församlingsborna lär känna personen. Men präster är ju en bristvara så vi är tacksamma över alla som kommer, säger hon.

Många orsaker till prästbrist

Förklaringarna till prästbristen kan vara många. Som dålig kontinuerlig förnyelse, så att yngre präster finns tillgängliga i församlingarna och kan ta vid. Eller att kyrkliga tjänster väljs bort till förmån för mer attraktiva yrken.

– Kanske ligger det i tiden. Yrken som för många känns som ett kall – de är out of date, funderar Anna Damell Lindholm.

Ulf Franzén tycker att Prästbanken är en bra idé och han hoppas att projektet blir kvar och att det sprider sig.

– Det här passar för oss som har förmågan att möta människor, som kan lyssna och känna in stämningen i församlingen. Jag har en kallelse att tjäna och jag tror jag kan erbjuda något.

Läs mer: Här är medellönen för dig inom Svenska kyrkan