Matbutik och utbildning – så kämpar kyrkan mot ekonomisk utsatthet

Ett krig i Europa som gör framtiden oviss. Elpriser som skenar. Matvaror som kostar allt mer. Runt om i landet stöttar Svenska kyrkans medarbetare alla som känner av effekterna av ett allt hårdare ekonomiskt läge. Ett sätt är med Kyrkornas matbutik bekämpa matfattigdomen.

Hon är uppskattningsvis sju meter lång och sitter med en bok i handen. Blicken är vänd mot en fågel som sitter på ett staket. En enorm hund ligger bredvid henne. Gatukonstnärerna Etam Crus muralmålning på Norrby i Borås är en skarp kontrast till Kyrkornas matbutiks enkla byggnad som den enorma kvinnan ser ut att sitta på.

– Vi kallar det plåtskjulet. Eller gårdshuset om vi ska formella, säger verksamhetsansvarig på Frälsningsarmén Marie Blomberg skämtsamt om matbutiken, som drivs som ett samarbete mellan Frälsningsarmén, Svenska kyrkan och sju andra kyrkor.

Fantasi och verkligen krockar tydligt när Kyrkornas matbutik och Etam Crus muralmålning möts.

Det är onsdag, vilket innebär att butiken håller öppet 12.00–13.30. Trots att klockan är strax efter nio har några kunder redan samlats utanför för att få en kölapp i handen.

Säljer det andra har skänkt

Ingen vill hamna sist, eftersom det innebär att inte få de mest attraktiva varorna för dagen. För utbudet beror helt på det som har skänkts av ordinära matbutiker i Borås med omnejd. Varor som butikerna av olika skäl annars hade behövt slänga: Trasiga förpackningar, varor vars bästföredatum nyss har gått ut, bröd som inte har gått åt. På så sätt slås två flugor i en smäll:

– Kyrkornas matbutik föddes ur tanken att vi ville kunna dela ut mat på ett värdigare sätt och samtidigt ta hand om matsvinn. Vi kom fram till att det fanns större värdighet att välja sina varor själv, som i en vanlig matbutik, och faktiskt betala en slant för dessa, än att bara dela ut matkassar, säger Karin Carlsson, diakon i Svenska kyrkan, som arbetar med Kyrkornas matbutik.

När det börjar närma sig öppningsdags rör hon sig ut till kön för att prata med kunderna, som i dag är ett 80-tal. De har blivit fler den senaste tiden.

– Det dyker ständigt upp nya ansikten. Även om kösystemet inte är optimalt utifrån en värdighetssynpunkt, så bidrar det till att människor samspråkar över nationaliteter. Det här blir en gemenskapsstund, så det är inte bara negativt, säger Karin Carlsson.

Somliga som Karin Carlsson pratar med har ibland väntat i flera timmar för att handla.

"Allt är gammalt, inklusive personalen"

I butiken är det full fart. Några volontärer har kommit tillbaka från Icas och Foodoras lager med 20-tal påsar fyllda med sallad, frukt och mejeriprodukter.

Volontärernas insatser är viktiga för att Kyrkornas matbutik ska hålla sin verksamhet igång.

Stämningen är på topp när dessa plockas upp, prismärks och placeras ut. Strösocker för 5–10 kronor, beroende på hur skadad förpackningen är. Pasta i samma prisklass, beroende på märke. Dyrast är kött, men det som hade kostat 200 kronor tidigare säljs här för 30.

– Allt här är gammalt, inklusive personalen, men vi brukar säga att gammalt inte är dåligt, säger Marie Blomberg skämtsamt.

Volontärerna, som i dag till stor del är pensionärer, skrattar.

Kölappen som garanterar att man får gå in i butiken och välja från dagens utbud.

Allt fler sociala matbutiker i Sverige 

När klockan slår 12.00 är shoppandet i full gång. Volontärerna ser till att ingen tar för många exemplar av samma vara och leder kunderna genom butiken, som är en så kallad social matbutik.

Dessa ser till att ta vara på matsvinn och sälja det till reducerat pris. Och de blir allt fler i Sverige.

I september låg inflationen på 9,7 procent, men redan innan den ekonomiska krisen sökte sig allt fler till landets olika sociala matbutiker. Bara i år har Matmissionen, som var först ut i Norden när de öppnade en butik 2015 i Rågsved i Stockholm, öppnat ytterligare tre butiker i Stockholmsområdet. I Svenska kyrkans regi i Borås drivs förutom matbutiken i Norrby, även en filial på Hässleholmen.

Johan:  "Handla i vanlig butik omöjligt  för mig"

Enligt EU:s definition lever i dag fyra procent av svenskarna i materiell och social fattigdom. Av Borås runt 120 000 invånare innebär det nästan 5 000 människor.

– Att kunna handla här betyder jättemycket. För 60–70 kronor kan jag få en matkasse som räcker en vecka. I en vanlig butik hade det kostat 300 kronor och hade varit omöjligt för mig, säger John, som egentligen heter något annat.

Det finns en värdighet i att själv få välja sina matvaror än att bara ta emot en matkasse, tycker diakonen Karin Carlsson.

Sedan han blev sjukskriven för flera år sedan har han behövt se över sin ekonomi. Att utgifterna ökat märker han på drivmedelskostnaderna och elen. Numera är varmvattenberedaren hemma helt avstängd. John kokar vatten för att kunna duscha och cyklar en timme enkelsträcka för att kunna handla i Kyrkornas matbutik två gånger i veckan.

Diakoner blir ofrivilliga sista skyddsnätet

Det hårda ekonomiska läget placerar många diakoner i en svår sits. Samtidigt som vissa behöver lindra en akut nöd genom att till exempel använda medel ur kyrkans fonder för att betala någons hyra, kan det också väcka frågor som är större, menar Svenska kyrkans diakonistrateg Magnus Bodin.

– Vilken roll ska vi som kyrka ha i samhället? Ska vi vara det yttersta skyddsnätet? Det bör vi inte vara, för det är socialtjänsten jobb. Men i praktiken tror jag många diakoner upplever att de har fått den rollen.

Svenska kyrkans bör snarare försöka förebygga ekonomisk utsatthet, menar han, och lyfter fram Finansinspektionens specialutbildning för diakoner som ska förebygga skuldsättning.

Kurs i ekonomi och utökade öppettider

Ett exempel på det är Diakonicentralen i Umeå, som under hösten startade en kurs i ekonomi för arbetslösa och andra med låg inkomst.

Svenska kyrkan bidrar till Kyrkornas matbutik genom att bland annat koppla delar av Karin Carlssons tjänst till initiativet.

Även i Borås förs diskussioner om hur den mörka ekonomiska framtiden ska mötas.

– Vi har pratat om att utöka öppettider, kanske ha öppet på kvällar. Men då behöver vi mera varor och fler livsmedelsbutiker som bidrar. Vi behöver kanske göra en satsning igen och få fler butiker att bidra, säger Karin Carlsson.

Läs mer: Behovet av sociala matbutiker ökar