• Maria Sundelid, skoladministratör i Halmstad, uppskattar att kunna bolla viktiga yrkesfrågor med kolleger i nätverket.

Utveckling

Starta yrkesnätverk – så gör du

10 oktober 2022

Lärarna kan diskutera jobbet med kolleger, men skoladministratören är oftast ensam i sin roll. I Finspång och Halmstad har administratörerna startat nätverk.

Hallon med glass och chokladcigarrer. Skratt och förtroliga samtal. Stämningen är varm i Bergska skolans trånga mötesrum med lysrörsbelysning.

– Visst kan vi mejla och ringa varandra för att bolla saker. Men det är något särskilt när man sitter runt ett bord. Vi har stor nytta av att ses, säger Jessica Wastesson, som slår sig ner bredvid Anna Ekman-Andersson.

6 tips för att starta nätverk

Några goda råd från Mats Holmquist, filosofie doktor i arbetsvetenskap och expert på lärande nätverk.

  1. Rätt antal: 6–10 personer är lagom. Då hinner alla vara aktiva.
  2. Lagom ofta: Träffas minst varannan månad, men max en gång per månad.
  3. Tydligt syfte: Nätverket bör leda till förändring i verksamheten. Inte vara ett ställe där man tömmer sig på frustration eller bara bollar idéer.
  4. Chefen: Ledningen behöver stödja nätverket, se det som en utvecklingsresurs och efterfråga resultat.
  5. Öppenhet: Det som sägs i rummet stannar i rummet. Annars vågar inte deltagarna prata om svårigheter – det är oftast där lärdomarna finns att hämta.
  6. Utvärdera: Kör ett år och fråga er sedan – ger nätverket något?

I dagens rundabordssamtal deltar ett 15-tal administratörer från Finspångs grundskolor, gymnasium och förskolor. De brukar ses två gånger per termin, och denna träff är lite speciell.

– Det är vårt första fysiska nätverksmöte efter pandemin, säger Jessica Wastesson.

Hon har sin arbetsplats på Högalidskolan, men är administratör för två rektorsområden som omfattar fyra grundskolor och en förskola.

– Vi är många administratörer i Finspång, men spridda på olika skolor. Jag känner mig ensam i min roll. Här i nätverket har vi fokus på att hjälpas åt.

Den här gången är det förskoleteamets tur att arrangera nätverksträffen och dagens ordförande avbryter fikasnacket:

– Nu kör vi laget runt. Vad är på tapeten?

Jo, på tapeten visar det sig finnas både rosor och rishögar. Administratörerna verkar trivas, men deras vardag innehåller en hel del utmaningar.

– Många tjänster är inte tillsatta och vi har många sjukskrivningar, säger en av deltagarna.

Flera känner igen sig i svårigheterna att rekrytera personal. Stafettpinnen vandrar vidare:

– Vi har det bra. Och så har vi haft en vattenläcka på skolan.

– Vad härligt med pool, replikerar någon och bordet bryter ut i skratt.

Diskussion om ny arbetsmetod

Incheckningsrundan avslutas och det är dags att prata om ekonomiutbildningen som alla nyligen har gått. Det uppstår en diskussion om nya arbetsmetoder som krånglar till det.

– Ska man verkligen lägga ner så mycket jobb på att kontrollera? Det lär ju högst vara en promille av fakturorna som är fel, suckar en av deltagarna.

– Fast man måste ju följa lagen, kommenterar en annan.
Suget efter att byta erfarenheter är stort. Hur gör du på din skola? Hur tänker du?

Alt-textJessica Wastesson känner sig ofta ensam i sin roll. I Finspångs nätverk för skoladministratörer finns både gemenskap och klokskap.

Jessica Wastesson menar att det är viktigt att veta hur andra skoladministratörer gör. Det handlar om att få en likvärdig skola, där administrationen kring alla barn sköts på ungefär samma sätt. Något som är svårt att uppnå om alla jobbar i sin egen lilla bubbla.

Halmstad träffas oftare

35 mil bort har ett 20-tal personer just lämnat sina bubblor. Det är Halmstads skoladministratörer som har strålat samman. Deras nätverk ses oftare än i Finspång: två timmar en gång i månaden.

Behovet av ett nätverk uppstod när Halmstads kommun beslutade att administratörerna skulle flytta från den centrala förvaltningen och ut på skolorna.

–Det är bättre att sitta närmare rektor. Arbetet har blivit mer utvecklande, men man kan uppleva att man är ensam i sin roll på skolan. Då är det av stor betydelse att vi har vårt nätverk, säger Eva Sorling som är administratör för Gullbrandstorpsskolan och Frösakullskolan.

Nätverket saknar chef

Alt-textEva Sorling. Foto: Anders Andersson

Ingen person är officiellt är ansvarig för nätverket, men Maria Sundelid är den som brukar boka in träffarna.

–Det finns tyvärr inte utrymme i någons tjänst att ägna sig åt att samordna nätverket. Det hade varit bra om någon hade haft 10–15 procent i sin tjänst, säger Maria Sundelid.

– Det här nätverket gagnar alla. Jag och rektorerna får viktig input som gör att vi ligger före i planeringen, säger Maria Sundelid.

Nyttigt för rookies

Nätverksträffarna är extra viktiga för de som är färska på jobbet.

– När man ny är det guld att kunna ställa frågor. Hur hanterar man till exempel elevakter och viktiga beslut, som åtgärdsprogram? Allt måste bli korrekt och vi behöver göra lika, säger Maria Sundelid.

Nätverket är väl känt bland övriga i kommunens gemensamma aministration. Om ekonomiavdelningen eller någon annan funktion vill informera så tar de kontakt och frågar om de får komma och prata lite.

Eller också bjuder nätverket själva in någon utifrån.
Nyligen hade Halmstadsnätverket besök från IT-avdelningen angående crome books och ipads.

–Elevens digitala verktyg innebär ett jättejobb för oss. De ska plockas in efter fyra år och bytas. Vi har mycket diskussioner kring hur de ska samlas in och lämnas ut, säger Maria Sundelid.

Tog sig ur svackan

Att ingen är ytterst ansvarig för nätverket ställde till det lite för några år sedan.

– Vi hade en svacka där det blev lite ostrukturerade och pratiga möten. Då styrde vi upp det genom att skapa ansvarsområden som till exempel arbetsmiljö och beställningar. Vi har försökt sätta det i system, säger Maria Sundelid.

I Finspång börjar träffen lida mot sitt slut. Men jobbsamtalen kommer att fortsätta. En kvinna försöker överrösta stolskrapet:

– Jag har skickat en inbjudan till after work. Har alla fått den?

Fler tips: Förbered dig inför utvecklingssamtalet


Relaterade artiklar