Boden odlar med spillvärme från datahallar

Nu slutar Boden elda för kråkorna. I växthus uppvärmda med spillvärme från datahallar ska det odlas frukt och grönt under Medelhavssol året om. Målet är att på sikt göra Norrbotten självförsörjande med mat.

Ärterna verkar funka, zucchinin trivs och växer för fullt och den första lilla tomaten har dykt upp på en planta. Här finns sallad, kål och kryddor – fast dillen ser lite ledsen ut.

Det gröna täcker än så länge bara fyra av växthusets 300 kvadratmeter men om några veckor ska här vara fullt av odlingsbänkar med nysådda frön – och en vertikal odling i ett stående rör.

Läs mer om klimatsmart arbete i Boden

Läs även: De jobbar för en grönare skönare planet

– Vi är lite sugna på att beställa bananträd, passionsfrukt, meloner och mango. Vi ska odla allt som vi i Sverige importerar i nuläget, och se vad som funkar, säger Manne Ek, trädgårds­mästare på Bodens kommun.

Rabatt på energiskatten

Så här långt norrut odlas inte mycket mat i dag, på grund av det kalla klimatet. Däremot har man stora förnybara eltillgångar i vind och vatten som lockar datahallar och annan elintensiv industri att etablera sig. Lockar gör också det faktum att företagen får rabatt på energiskatten av staten.

Växthuset ligger på det gamla militärområdet AF1, där Norrbottens arméflygbataljon hade verksamhet till början av 2000-talet. Bredvid ligger Genesis Digital Assets röda lada med tusentals dånande servrar som bryter kryptovalutor med blockkedjeteknik. Denna och andra datahallar förbrukar enorma mängder elektricitet. En stor del av energin försvinner som värme.

Tidigare har det inte varit ekonomiskt hållbart att värma upp växthus i Norrbotten. Det vill Håkan Nordin, affärsutvecklare och ingenjör, ändra på.

– Högtempererad spillvärme kan du skjuta in på fjärrvärmenätet men det går inte med den här, eftersom den inte håller mer än 40 grader. Hittills har den lågtempererade värmen blåst rakt ut i luften men nu ska vi använda den för matproduktion, berättar Håkan Nordin, affärsutvecklare och ingenjör på kommunala bolaget Bodens Utveckling.

Det minimerar uppvärmningskostnaden. Från att ha varit olönsamt som affärsidé har odling året om i Norrbotten helt plötsligt förutsättningar att bli lönsamt.

Funkar i 30 minus

Ett stort aggregat leder in varmluften från en container med dataservrar på andra sidan av den isolerande dubbelplasten. Värmen förs vidare till tjocka aluminiumrör som löper genom växthuset. Rörens sidor är perforerade med små hål där luften släpps ut och vid ena kortsidan tas den om hand av två stora frånluftsfläktar. Så ska det cirkulera – runt runt – när det har blivit kallt ute.

Med uppvärmningen och UV-lamporna i taket funkar det att odla även när det är snö och minus 30 utanför, enligt beräkningarna.

Fyra foton per minut

Manne Ek är den som sår, skördar och övervakar plantorna. Till sin hjälp har han personer som står långt från arbetsmarknaden. Tanken är att även människor ska växa och få ett sammanhang i växthuset.

"Vi ska odla allt som vi i Sverige importerar i nuläget, och se vad som funkar", säger trädgårds­mästare Manne Ek.

Till sin hjälp har han också intelligenta kameror i taket som fotograferar växterna fyra gånger per minut. Utrustningen larmar vid avvikelser, till exempel om en basilika på bänk fyra börjar bli gul.

– Då kollar vi om det beror på vattenbrist, näringsbrist eller ohyra. Man kan minska svinnet med 40 procent om man upptäcker och åtgärdar fel direkt, säger Manne Ek.

Miljögift från flyget

Mark- och exploateringsingenjören Glenn Nylander är den som hittat marken växthuset står på och som letar områden lämpliga för nya gröna etableringar. Det är inte lätt eftersom stora delar av AF1-områdets mark är full med miljögiftet PFAS, en rest från flygets brandsläckningsutrustning.

– Eventuellt kommer vi kunna detaljprojektera en tredjedel av området. Resten får man ta senare för det måste saneras, säger han.

Datahallarna som Boden upplåtit mark åt är omstridda och har kritiserats av bland andra Naturvårdsverket och Finansinspektionen. Kritiken går ut på att de slukar förnybar energi som skulle kunna användas bättre. Inte heller har de gett särskilt många arbetstillfällen.

Vill framstå som miljövänliga

Företagen börjar förstå att det ligger i deras eget intresse att framstå som mer miljövänliga genom att vara med och bidra med sin restvärme. Det känns bra för Glenn Nylander.

– Jag har alltid tyckt att det är vansinnigt när jag åkt förbi serverhallarna på vintern och sett hur värmen släppts ut för att datorerna ska ha det svalt. Kan vi använda energin en gång till för att tillverka mat är det väl suveränt. I dessa tider med krig, klimatförändringar och prishöjningar blir det extra tydligt att vi inte kan importera allt vi äter, säger han.

Containern innehåller 100 servrar som ger värme till växtehuset bredvid. Den el­intensiva industri som finns i Boden i dag skulle räcka till 400 likadana växthus.

Planen är att det som skördas i växthuset ska levereras till kommunens två egna caféer. Blir det den framgång man tror och hoppas på går man vidare med fler och större anläggningar – även samodling av grönsaker och fisk, så kallad aquaponi.

– Då cirkuleras näringsrikt vatten från fisken genom odlingsbäddar med grönsaker. Det är den anläggningen, på 3 000 kvadrat, vi tänker oss i nästa steg. Förhoppningsvis blir det byggstart på stora fältet här bredvid till våren, säger Håkan Nordin.

Snart värme från nytt stålverk

När man kommit så långt ska maten räcka till skolor och butiker. Och ännu lite längre fram, 2025, börjar H2 Green Steels stålverk och vätgasanläggning generera restvärme fem kilometer härifrån. Det är Sveriges största detaljplan på 600 hektar. Ungefär en fjärdedel är avsatt för odlingar och annan lätt industri.

Kan Norrland bli självförsörjande med fisk och grönt?

– Det är det vi siktar på.  Och börjar vi prata om hundratusen kvadrat kan vi exportera till övriga Sverige också, säger Håkan Nordin.