Han får fler att låna och byta prylar - så gör du

Han är en uttalad lokalpatriot som genom återbruk och konsumtionskritik vill förbättra världen. Miljöstrategen Henric Barkman tänker börja med Karlstad.

En lätt doft av omklädningsrum smeker ansiktet så fort man går in i den röda tegelbyggnaden som Fritidsbanken i Karlstad delar med Kronoparkskyrkan.

Till vänster på golvet ligger skidor som väntar på att sorteras. Till höger hänger ett tiotal skateboardbrädor på en hylla. Kanoter, fotbollsskor, vandringsryggsäckar, cyklar, skridskor, hjälmar, flytvästar, olika typer av racketar.

Fritidsbanken innehåller det mesta för den som vill hålla sig sysselsatt.

Fritidsbankens klargröna profilfärg syns på hyllor och lådor i den stora lokalen.

”Boostar klimatarbetet”

När Henric Barkman vill visa vad det är han i grunden arbetar med är det här han vill ses. Som projektledare för Klimatneutrala Karlstad 2030 arbetar han med att utbilda, inspirera och påverka Karlstadsbor till att återbruka, låna, hyra och på andra sätt tänka om kring sin konsumtion. I projektet ingår universitet, ideella sektorn och näringslivet.

– Man kan säga att mitt jobb handlar om att engagera andra att vara med i klimatomställningen för att lösa klimatkrisen. Jag har en jäkla massa möten. I dag har jag träffat centrumföreningen i Karlstad för att se hur de kan boosta klimatarbetet, säger han.

Även om utsläppstrenden för svenska befolkningens konsumtion är nedåtgående, är vår klimatpåverkan fortfarande stor. Det slår Naturvårdsverket fast med hjälp av siffror från Statistiska centralbyrån.

Varje person i Sverige har nio ton växthusgasutsläpp per år på sina axlar på grund av hur vi konsumerar. För att nå 1,5-gradersmålet, alltså gränsen för hur mycket temperaturökningen globalt kan öka innan planeten fullständigt säger ifrån, behöver vi minska utsläppen med åtta ton per person och år.

Slit och släng stämmer inte

Att vara levande är att konsumera. Och det är få saker som vi konsumerar som inte leder till mer konsumtion.

I folkmun har det länge varit en sanning att vi lever i ett slit- och slängsamhälle. Men Henric Barkman påpekar att den reella sanningen är klart sorgligare.

– Hur många saker sliter du ut? Strumpor och underkläder kanske. Vi sliter ju oftast inte ut något, utan tröttnar på det vi har. Och vi har saker vi inte hinner använda utan köper nytt. Så vi lever i ett köp- och slängsamhälle. Och ibland slängs saker till och med innan försäljning. Så vi lever också delvis i ett tillverka- och slängsamhälle. 

Att försöka få en produkt, eller delar av den, att leva så länge som möjligt innan den slängs är ett sätt att åtminstone minska de negativa konsekvenserna av konsumtion. Det kallas att gå från den linjära ekonomin mot den cirkulära.

Återbrukar allt - till och med kalsonger

Hemma i radhuset från 80-talet med den mörkgrå träfasaden i stadsdelen Kronoparken finns många av second hand-fynden som Henric Barkman själv har gjort.

Det bästa? Ett smakfullt rostigt metallskåp i turkost som står i arbetsrummet.

Det som började som en utmaning att under ett år inte köpa något nytt, har nu pågått i tre år för Henric Barkman och normaliserats fullständigt.

Allt han bär i dag är återbrukat. Och då menar han verkligen allt.

– För mig handlar inte ett hållbart liv om att vi ska gå tillbaka till att få det sämre. Ett hållbart liv är inte ett fattigare liv. Det finns ett bättre utbud för herrkläder second hand än nyproducerat. Vigselringen tillhörde mina farföräldrar och har gjorts om. Strumporna är återbrukade. Även kalsongerna. De tillhörde min pappa som gick bort för två år sen.

Han har inte flugit på 13 år, men erkänner att han också gör onödiga inköp. Som den gången då han ville spela ett särskilt tv-spel. Som i sin tur krävde en annan konsol än den ägde. Som i sin tur krävde en annan tv för att få hela grafikupplevelsen.

– Tv:n var i och för sig second hand, men bara för att spela ett spel kände jag att jag behövde nya prylar. Någonstans måste man börja jobba med sig själv. Att känna nöjdhet är bland det mest radikala man kan göra i ett konsumtionssamhälle.

I arbetsrummet finns många av fynden Henric Barkman hittat i second handbutiker.

Lokalpatriot – ”Karlstad lagom stort”

Vägen till miljöengagemanget har gått via organisationerna Amnesty och Fairtrade. Insikten att marknaden är största faktorn för en schysstare värld ledde till en ny inriktning på engagemanget och blev hans nisch i statsvetenskapsstudierna, som han påbörjade på Karlstad universitet.

Trots att han är född och uppvuxen i Trollhättan kallar han sig i dag för lokalpatriot efter att ha kommit till Karlstad.

– Jag trivdes på en gång. Jag har varit härifrån två omgångar, ena då jag bodde i Washington i USA en kort sväng och sedan när jag började doktorera i Stockholm. Men jag har alltid återvänt hit. När jag lämnade akademin ville jag göra något bra för världen och då är Karlstad en lagom stor stad för att kunna göra skillnad.

En till insikt kom tidigt i studierna: Att människor tänker en sak, säger något annat och agerar i konflikt med bägge ståndpunkter.

– Många säger att människor med ”gröna värderingar” är hycklare, och det stämmer till viss del. Men det omvända stämmer också, att de som inte nödvändigtvis bryr sig om miljöfrågor ändå agerar hållbart till viss del. Så det handlar om att tänka till för att få alla att engagera sig, säger Henric Barkman.

Vill få fler att ”swinga”

Högst upp på det snyggt slitna skåpet i arbetsrummet står en annan symbolisk och dyr apparat. Ett dåligt samvete över att symaskinen inte kom till användning inspirerade till appen Swinga, som lanserades 2015 och låter människor i de anslutna områdena dela med sig av sina apparater och verktyg.

"Vi skämtar om att vi gjorde en hel app för att den skulle bli utlånad", säger Henric Barkman om symaskinen som låg till grund för idén med appen Swinga.

– Min fru väckte mig en morgon med idén om att vi borde hitta ett sätt att få människor att låna ut det som alla har liggande hemma.

I dag har drygt 4 000 människor appen, som har kommit till med ideella krafter och projektmedel. Och det finns minst lika många prylar att låna in och ut. Den dyra symaskinen som inspirerade till appen har lånats ut några gånger sedan dess.

– Det känns skönt. Vi skämtar om att vi gjorde en hel app för att den skulle bli utlånad, säger Henric Barkman.

Henric Barkman och de andra bakom appen nominerades till årets hållbarhetshjälte när Aftonbladet förra året skulle hylla eldsjälar i Svenska hjältar.

Både appens namn – tanken var att sakerna swingas fram och tillbaka, utan sexuella referenser i övrigt – och funktioner har väckt skratt.

– Någon undrade om de kan lägga ut sin gubbe på appen. Jag vet inte om det är för att de vill bli av med honom eller om de vill dela med sig av till hans händighet till någon behövande.

Vill ge tillbaka för att förbättra världen

Nästa projekt som väntar Henric Barkman är att försöka dra i gång en återbruksgalleria i Karlstad, något av ett drömprojekt berättar han. Inspirationen kommer från Eskilstuna och ett par andra kommuner där liknande initiativ redan finns.

– Någon enklare variant, typ som en popupbutik, siktar vi på att få till redan till sommaren. Mina kolleger behandlar en motion om återbruksgalleria redan nu.

Digital och analog teknik möts i arbetsrummet. Den gamla telefonen fungerar längre, men blir en intressant inredningsdetalj på skrivbordet.

Han återkommer flera gånger till att ett hållbart liv inte alls är så jobbigt som många kanske tror.

– Vi kan ha tillväxt och en hållbar värld. Men vi kan inte ha det som vi har haft det hittills, där vi under en lång period prioriterat ekonomisk tillväxt över allt annat. Det kan vi inte ha. 

Och målet att kunna bidra med att förbättra världen syns i horisonten.

– Jag har fått så mycket i mitt liv. Nu är det dags att ge tillbaka. Och jag börjar känna att jag ändå har gjort några saker som förhoppningsvis har gjort världen lite bättre. 

Läs mer: Fackligt klimatombud – så funkar det